Om människor som tappar kontrollen
Nu finns Linda Skugge och Sigrid Tollgårds Mot fyren i bokhandeln. En bok de beskriver som icke-traditionell – och den typ av bok de själva älskar att läsa.
2013 utkom systrarna Linda Skugge och Sigrid Tollgårds roman 1989 – leva eller överleva. Två år senare följer de upp boken med den fristående romanen Mot fyren – jag vet inte vad jag ska göra med resten av mitt liv.
Mot fyren handlar om längtan efter att vilja överlämna sig till något som vi inte förstår. I en samling sekvenser får vi följa ett antal personer som alla kämpar med känslan av att ha tappat kontrollen. Det är han som förbereder sig för katastrofen. Hon som skriver ner tänkbara samtalsämnen. Hon som ska stämma hela världen. Och besten som kanske finns inom oss alla.
Vi ställde några frågor till Linda Skugge och Sigrid Tollgård:
Hur skulle ni beskriva Mot fyren – jag vet inte vad jag ska göra med resten av mitt liv?
– Det är en bok om människor som alla kämpar med känslan av att ha tappat kontrollen. I en samling sekvenser får man följa både nya karaktärer och sådana som återkommer från vår tidigare roman 1989. Vi ville skriva en typ av bok som vi själva älskar att läsa – fragmenterad, icke-traditionell.
Det är lika delar en (måhända okonventionell) fristående fortsättning på 1989 och en novellsamling. Eller kanske är det en kuslig historia om längtan efter att vilja överlämna sig till något som man inte förstår.
Detta är er andra bok tillsammans. Hur går själva arbetet till och har det förändrats något sedan förra boken?
– Mot fyren skrevs under tiden då Sigrid med familj bodde i LA. Det gick bra tack vare mejl och Skype, men nu ser vi fram emot att få skriva en bok tillsammans när vi bor i samma stad! Att få sitta långa eftermiddagar tillsammans och spåna, prata och skriva.
Mot fyren är även titeln på Virginia Woolfs roman från 1927 – varför valde ni denna titel?
– Woolfs Mot fyren kretsar kring hur familjen ska åka ut till fyren och hur de aldrig kommer iväg. Även om vår roman i bokstavlig mening till viss del utspelas vid en fyr, så kommer inte karaktärerna heller i väg till den där satans F-Y-R-E-N. Istället blickar de hela tiden bort mot något annat som bara finns inom dem själva. Kanske har vi alla en symbolisk fyr som vi aldrig kommer fram till…
Romanen är fylld av litterära referenser. Vilka är era största inspirationskällor?
– Den brittiska författaren Keith Ridgway som vi älskar och som fler borde upptäcka.
Hur skiljer sig 1989 och Mot fyren åt i formen och hur har ni tänkt kring just formen?
– 1989 har ett mer traditionellt upplägg där man får följa en historia som ”nystas upp”. 1989 är också en mycket rappare bok, som hoppar mellan olika personer och tidpunkter. Mot fyren är uppdelad i ett antal längre sekvenser och boken strävar inte heller efter att presentera ”en lösning”.
>> Läs mer om Mot fyren