Följ med bakom politikens kulisser

Är det verkligen möjligt att ta över ett politiskt parti och föra det till regeringsmakten? Vad krävs för att klara det? Och vem är så skicklig att ingen anar vad som egentligen hände? I denna underhållande, skrämmande och framför allt avslöjande roman tar Britt-Marie Mattsson läsarna med på en till synes osannolik resa in i maktens innersta rum.

Britt-Marie Mattsson har över fyrtio års erfarenhet som journalist med inriktning på internationell och svensk politik. Hon har för Göteborgs-Postens räkning bevakat elva amerikanska presidentval sedan 1976 och har tilldelats såväl Stora Journalistpriset som Publicistklubbens Stora Pris och Konungens Medalj i 8:e storleken.

Nu utkommer hennes nya roman Projektet – vi ställde några frågor till henne när hon besökte förlaget i samband med utgivningen.

Titeln är väldigt talande för boken. För vad är egentligen Projektet?
– Huvudpersonen i romanen bestämmer sig för att en grupp ska ta makten i ett svenskt politiskt parti, och det genomför han, först som inhyrd politisk konsult, därefter använder han sina egna metoder för att själv gripa makten. Maktprojektet står över allt annat, inklusive politikens innehåll, vänskap och familjerelationer.

Vem är Peter Carlsson? Kan du beskriva honom!
– Han är en man från en liten stad i mellan-Sverige utan några särskilda ambitioner eller någon speciell kunskap som plötsligt ser möjligheterna när han arbetar i en underordnad position på ett företag som säljer färdiga lösningar till medieföretag. Han upptäcker hur lätt det är att slingra sig fram i en värld som törstar efter enkla lösningar. Han börjar också ta kontakt med amerikanska proffs som under radarn hjälper toppolitiker i presidentval. Nu tar han det stora klivet rakt in i den ljusskygga värld med konsulter som – utan att begå lagbrott – utnyttjar att miljontals människor självrekryterar sig till gigantiska databaser genom att vara aktiva på sociala medier.

Boken har blivit väldigt aktuell under den senaste tidens händelser i Moderaterna. Är likheterna en tillfällighet?
– Nej, det är ingen tillfällighet. Jag har naturligtvis broderat fritt, men jag har lång erfarenhet av hur det kan gå till och att det inte är någon inkluderande process att utse en partiledare. I värsta fall är det kuppartat och bygger på manipulationer, medan det i bästa fall skulle kunna vara en helt öppen process där alla medlemmar och väljare skulle få ha synpunkter. Men så ser det ju inte ut. Om man tittar både på Moderaterna och Socialdemokraterna har det varit processer som snarare varit tvärtom. Taktik är bra så länge den inte avslöjas, och mycket influenser kommer från USA. Det senaste presidentvalet visar att den bäste taktikern med de skickligaste och mest skrupelfria konsulterna vinner, inte den kandidat som har mest respekt för den demokratiska processen och för väljarna.

Det är nästan omöjligt för en vanlig medborgare i vårt land att tro att det går att genomföra det som några personer här i boken faktiskt gör. Menar du att det är realistiskt?
– I allra högsta grad. Nästan alla partiledarval sker under stor brådska. Någon avgår frivilligt, eller ofrivilligt, och partidistrikt och medlemmar har ytterst marginellt inflytande på processen. Det betyder att det finns andra som i lönndom har planerat i förväg och skapat de förutsättningar som behövs för att kunna manipulera och gripa makten när allt sker till synes hastigt och oväntat.

Hur skulle du själv med flera decenniers erfarenhet av svensk och utländsk politik vilja säga att den politiska arenan har förändrats genom åren?
– Förr räckte det med att vara en bakslug myglare, men nu krävs det en större, bakomliggande och osynlig apparat som agerar. Den offentliga bilden är att den kandidat som har störst väljarstöd vinner. I realiteten är segraren den kandidat som lärt sig från USA hur möjligheterna i det nya politiska landskapet ska utnyttjas.