header_red_smal.jpg
 

Funderar du på att skicka in ditt manus till oss?

Det gläder oss att du vill komma ut med en bok på Piratförlaget!
Vi har en relativt liten utgivning och vi månar om ett nära samarbete med de författare vi ger ut.

Tänk på att vår inriktning i första hand är romaner. Däremot läser vi gärna även manus i andra genrer.

Vi tar endast emot manus som skickats med vanlig post. Rekommenderat brev eller paket måste hämtas ut på posten och det har vi inga möjligheter att göra. Vi vill inte heller ha manus via e-post eller på cd-rom/diskett.

Vi har inga speciella krav på hur manuset är utformat, t ex vad gäller radavstånd eller typsnitt. Det viktiga är att det är läsvänligt. Vi föredrar manus i lösblad, så du behöver inte sätta in det i en pärm eller mapp. Bifoga ett följebrev där du presenterar dig själv och innehållet i ditt manus.

Vår målsättning är att kunna ge besked inom tre månader, även om vi inte alltid kan leva upp till detta. Vi har tyvärr ingen möjlighet att bekräfta mottagandet av ditt manus. Däremot får du ett skriftligt svar från oss när vi väl har hunnit titta på det. Med anledning av den stora mängden inskickade manus kan vi endast undantagsvis ge några kommentarer rörande ditt manus.

Piratförlaget
Manusavdelningen
Kaptensgatan 6
114 57 Stockholm

Om du har frågor rörande ditt manus får du gärna kontakta manus@piratforlaget.se



Frågor & svar
 

Vi har under ett drygt halvår samlat ihop en stor mängd allmänna frågor om manus via en frågeruta här på sidan. Det är oerhört roligt att se vilket stort intresse det finns. Många frågor har ännu inte hunnit besvaras, men vi räknar med att efterhand lägga upp svaren här nedan och framöver även omarbeta frågorna till en bra hjälpsida om allehanda aspekter på manus. 
FRÅGA:
Hej. Du nämner ofta att det är viktigt att bifoga ett välskrivet följebrev. Vad bör det innehålla? Bör man avslöja hela innehållet i manuset, så som vem som är "the bad guy" och slutet. MVH Leif
 
SVAR:
Lite längre ned här på sidan har jag svarat på en fråga om följebrevets innehåll. Det finns ingen anledning att avslöja hela manuset i följebrevet. Mycket viktigare är att fånga vår uppmärksamhet – att locka oss att vilja läsa manuset. Alla metoder är godkända.
/Mattias
 
* * *
 
FRÅGA:
Finns det en chans att få en novellsamling utgiven, förutsatt naturligtvis att den är bra och kan få en läsekrets?
/Birgitta
 
SVAR:
Om en bok är bra och kan få en läsekrets så har den förstås alla chanser att få vår uppmärksamhet, oavsett genre. Sedan återstår förstås ett litet steg till att bli utgiven… Men en bra bok är en bra bok och det kan man inte blunda för på förlaget. Visst kan det vara svårare ibland att sälja en novellsamling än en roman. Men som sagt, kvalitet är svårt att värja sig för.
/Mattias
 
* * *
 
FRÅGA:
Försöker skriva en bok. Jag undrar bara hur ofta sex får förekomma i en bok. Inga direkta detaljer men bara att man skriver att personen har sex ofta el så. Hälsn. Ann-Sofie
 
SVAR:
Om det är befogat i berättelsen så tycker jag inte att det finns någon gräns. Samtidigt ska det förstås inte bli ett tjatigt inslag, men det gäller å andra sidan alla typer av händelser.
/Mattias
 
* * *
 
FRÅGA:
Hej, jag är bosatt i Florida sedan länge, och läser, tänker och skriver mestadels på engelska. Har ni någonsin funderat på att utge en originalroman på engelska? Marknaden torde ju vara betydligt större med möjligheter att sälja direkt i Europa också?
/Stefan
 
SVAR:
Vi ger bara ut böcker på svenska, eftersom vi inte säljer våra böcker i något annat land. Sedan är det förstås flera av våra böcker som översätts till andra språk, men det är inte något som sker i vår regi.
/Mattias
 
* * *
 
FRÅGA:
Hej! Vilken fantastisk frågesida! Har gett mig svar på mycket jag funderat över. Jag har en egen liten fråga: har under en tid arbetat med en idé i rysar/skräckgenren som (utan att jag planerat det) utvecklat sig till en serie böcker. Samma personer och grundidé men med olika händelser i varje bok. Är det något som Piratförlaget skulle ge ut?
/Lotta
 
SVAR:
Tack för berömmet! Bara kul att vi kan hjälpa till med kunskap som vi ändå sitter inne med.
Jag är inte främmande för rysar-/skräckgenren, så länge det samtidigt är riktigt bra berättelser. Och att det är en serie böcker är inte heller dumt. Så låt oss gärna läsa när du har kommit lite längre med skrivandet.
/Mattias
 
* * *
 
FRÅGA:
Är ni intresserade av lyrik också? Hur många sidor skulle då vara minimum?
/Andreas
 
FRÅGA:
Hej. Tänkte ge ut en diktsamling, men är lite osäker om ni skulle vilja ge ut den. En till fråga, vad tycker ni att följebrevet om en själv ska innehålla? Hälsning Micke
 
SVAR:
Vi har tyvärr ingen lyrikutgivning.
Vad ska man då skriva i sitt följebrev? Jo, lite kort om sig själv, varför man skriver och varför man har skrivit just det här manuset. Här är några andra saker att tänka på:
* Skicka inte med nåt CV som inkluderar vartenda sommarjobb sen författaren gick i åttan! (Det händer att vi får det.)
* Skriv inte att manuset får tala för sig själv - och sen inget annat. (Det händer jättejätteofta.)
* Var dig själv och försök att framstå som den författare du vill vara.
* Var proffsig! Låt bli att tala om att din familj och dina vänner absolut tyckte att du skulle skicka in ditt manus till ett förlag - just det är ingen värdemätare som vi bryr oss om. Över huvud taget vill vi inte veta vad dina närmaste läsare har sagt om manuset - de flesta följebrev vi får innehåller nämligen sådana formuleringar, oavsett kvaliteten på manuset, och de rekommendationerna blir därmed ingenting värda.
Låtsas istället att du skriver en baksidestext för boken. Sälj in den hos oss! Om inte författaren lätt kan sälja in historien hos förläggaren, hur ska då förläggare lyckas sälja in den hos resten av förlaget (säljarna, PR-foket etc) - och hur ska vi då lyckas sälja in den hos återförsäljarna som i sin tur ska sälja den till läsarna? Som författare måste man få fram vad som är unikt med just den här boken.
Jag vet att det är supersvårt att få till baksidestexter ibland, men den som skickar in sitt manus till oss och som har lyckats få till en bra presentation av sig själv och en lockande text om boken - den författaren har tagit just den där genvägen.
/Mattias
 
* * *
 
FRÅGA:
Hej, Ska man när man skickar in ett manus, ha text på båda sidorna av papperet eller bara på den ena? Hälsningar, Beatrice.
 
SVAR:
Det spelar absolut ingen roll. Det bestämmer du själv. Bara det är läsbart så har det ingen betydelse hur sidor, radavstånd, typsnitt och sådant ser ut.
/Mattias
 
* * *
 
FRÅGA:
Min fråga är enkel. Hur många sidor bör en barnboks manus vara? Man kan tänka sig att man skriver det i Microsoft office word 2003, storlek 12 i Times new roman.
/Linus
 
SVAR:
Det beror lite på vilken typ av barnbok det handlar om. Bilderböcker har av naturliga skäl inte så mycket text. Enklast är nog om du jämför med en redan utgiven barnbok för den åldersgrupp du tänker dig. Sedan kan du i word-dokumentet ställa in marginalerna i styckesformateringen så att du får plats med ungefär lika många tecken per rad och rader per sida som i den utgivna boken. På så sätt får du en god uppfattning om hur många sidor boken bör vara.
/Mattias
 
* * *
 
FRÅGA:
Hej, Hur fördelar ni boksläppen under året? Läste någonstans att debutanterna är bäst att släppa under våren och de etablerade författarna till hösten. Stämmer det, och är det endast två perioder som gäller? mvh Carina
 
SVAR:
Förr om åren var bokutgivningsåret indelat i våren och hösten. På våren var det lämpligt att ge ut debutanter, eftersom dessa då hade möjlighet att få större utrymme i pressen och ute i bokhandeln. Och på hösten gav man ut de etablerade författarna för att de skulle komma lagom till den stora julförsäljningen.
Idag ser dock situationen lite annorlunda ut. Dels har flera storsäljande författare börjat utges på sommaren, dels kommer allt fler böcker ut under januari. Så utgivningsåret delas numera in i vintern, våren, sommaren och hösten.
/Mattias
 
* * *
 
FRÅGA:
Ni skriver att ni helst tar emot romaner, varför det? Jag skriver böcker i genren fantasi och jag hittar inget förlag som verkar gilla den genren...
/Ellinor
 
SVAR:
Om du med fantasi menar fantasygenren så tycker jag absolut att det kan räknas in i begreppet ”romaner”. Vi har hittills inte givit ut något i den genren, men vi tittar förstås gärna på manuskript. Dock är det nog troligare att vi fastnar för en roman i en blandgenre – dvs en roman med vissa fantastiska inslag – snarare än renodlad fantasy.
/Mattias
 
* * *
 
FRÅGA:
I en tidigare fråga här framkom det att det ofta tar ett par månader att få svar på inskickat manus. Men hur kommer det sig att man ändå hör talas om debutanter som blir kontaktade av förlag bara efter en till två veckor? Man får ju lätt uppfattningen annars att förlagen inte hinner titta på inkomna manus förrän efter ett par veckor. MVH Stina
 
SVAR:
När manus kommer in till förlaget sker oftast en första registrering och koll på manuset ganska snabbt. Sedan kan det dröja ytterligare ett tag innan det kommer upp till diskussion på ett manusgruppsmöte. Och ännu ett par veckor för de manus som ska läsas mer noggrant. Men om ett manus redan vid den första snabbkollen sticker ut – det riktigt skriker om det att det är intressant – ja, då väntar vi självklart inte in den normala processen. Ofta har författaren skickat in till flera förlag samtidigt och då vet vi att det är bråttom att bedöma manuset, för att inte gå miste om något som är extra bra.
/Mattias
 
* * *
 
FRÅGA:
Hej! Hur vanligt är det att de olika förlagens redaktörer/lektörer har kontakt med varandra? Händer det att ni diskuterar eller tipsar varandra om bra manus eller nya författare (som kanske det egna förlaget av någon anledning inte har plats för), eller är det stenhård konkurrens och tystnad? mvh Nina
 
SVAR:
Det finns en del kontakt mellan förlagen och deras medarbetare. Dock kanske inte så mycket när det gäller att tipsa om författare/böcker. För det mesta är det konkurrens mellan förlagen. Men visst händer det att vi någon enstaka gång skickar en författare vidare till precis det förlag som vi tror skulle passa för just den boken. Vanligtvis sker det bara inom genrer som vi själva inte ger ut.
/Mattias
 
* * *
 
FRÅGA:
Har ett antal dikter som jag skulle vilja få publicerade. Är det lönt att skicka dem till er då ni i första hand ger ut romaner? Eller vet ni vart man kan vända sig? mvh ida
 
SVAR:
Vi har ingen lyrikutgivning, så för närvarande är det inte någon idé. Tyvärr har jag inga direkta tips om vart du ska vända dig, men förslagsvis kan du kolla på lyrikhyllan i bokhandeln och se vilka förlag som ger ut poesi.
/Mattias
 
* * *
 
FRÅGA:
Hej. Det är första gången jag skall skicka in ett manus och jag undrar hur man brukar gå till väga, skickar man in sitt manus till flera förlag samtidigt eller till ett i taget? //Lotta
 
SVAR:
Ja, det kan man mycket väl göra. Vissa förlag tar ganska lång tid på sig att svara, så om man ska invänta svar från ett förlag åt gången så kan det ta många år innan man hittar det där förlaget som fastnar för manuset.
/Mattias
 
* * *
 
FRÅGA:
Hej! Jag läste frågan med bl.a. texten "Jag läste för många månader sedan en hemsida om ett förlag, som med stor restriktivitet gav ut redan publicerade, men för länge sedan "utgångna" pocketböcker." Kan det vara förlaget "En bok för alla" han menar? Hälsningar Ulrike
 
SVAR:
Det kan det mycket väl vara. Tack för tipset!
/Mattias
 
* * *
 
FRÅGA:
Jag har ingen fråga, det jag undrade över fick jag svar när jag läste de övriga frågorna och svaren. Så tack för en mycket bra frågesida! Insåg inte förrän jag såg den att det var precis det jag saknat!
/Karin
 
SVAR:
Tack! Det gläder mig att höra!
/Mattias
 
* * *
 
FRÅGA:
Om ni blir intresserade av ett manus, hur meddelar ni författaren detta? Brev eller telefon? (Med andra ord: Är det bara resfuseringar som meddelas via brev?) /Vänligen Martin
 
SVAR:
Om vi blir extra intresserade av ett manus som har skickats in till oss så brukar vi oftast kolla med författaren om manuset blivit antaget av något annat förlag. Om det inte längre är ledigt så är det ju dumt om vi lägger ned mer tid på att diskutera det inom förlaget. Denna kontakt sker oftast via mejl eller telefonsamtal. Som författare ska man inte överdriva en sådan kontakt, det betyder inte att man kommer bli utgiven. Men ofta betyder det att vi vill att fler personer inom förlaget eller kanske någon utomstående lektör ska läsa det. Om manuset efter dessa ytterligare läsningar bedöms som intressant för utgivning så brukar vi antingen meddela författaren direkt (telefon oftast) att vi vill ge ut manuset. Eller så ber vi att få träffa författaren för att få ytterligare kunskap om hur han eller hon ser på sitt författarskap och mycket annat. Men ett sådant möte kan också göras på ett tidigare stadium, så det går inte att säga att ett personligt möte med förlaget utgör en garanti för att man ska bli utgiven. Det är så väldigt mycket från fall till fall.
/Mattias
 
* * *
 
FRÅGA:
Finns det något läge mittemellan "ja tack" och "nej tack"? Kan man tänka sig att ni säger "okej, vi är intresserade - om du plockar bort den osympatiske Gustav ur handlingen, och förlägger handlingen till Ystad istället för Haparanda"?/Vänligen Martin
 
SVAR:
Jodå, det finns mellanlägen. Antingen kan det vara att vi tycker att en bok har många fördelar, men att den t ex måste kortas ned eller byggas ut, och att vi inte vill ta själva utgivningsbeslutet förrän detta har gjorts. Eller så kan vi vara uppmuntrande och säga vad vi tyckte speciellt mycket om i manuset och vad som behövde förbättras – men det är däremot tveksamt om vi kommer ge ut manuset. Kanske är det en författare vi vill uppmuntra och gärna se nästa manus personen skriver.
/Mattias
 
* * *
 
FRÅGA:
Har ni utlandslansering i åtanke när ni bedömer manus? Refuseras manus som i och för sig är intressanta men som bedöms vara omöjliga i ett internationellt sammanhang? (Om det nu finns sådana manus...) Vänligen/Martin
 
SVAR:
Den frågan är väldigt lätt att svara på. Det enda vi tar hänsyn till när vi bedömer manus är huruvida vi tror att de går att sälja i Sverige. Det är det som är vår huvudsakliga verksamhet, att sälja böcker på svenska. Vi har hjälpt några av våra författare med internationella kontakter (mest skandinaviska), men vi har ingen regelrätt litterär agentur. Däremot har vi bra samarbete med de litterära agenter som representerar våra författare gentemot utlandet och vi blir förstås oerhört glada när det går bra för dem på den fronten. Men det är inget som vi har med i beräkningen när vi ursprungligen antar en ny författare.
/Mattias
 
* * *
 
FRÅGA:
Har publicerat en bok hos Vulkan-förlaget. Bokrättigheten är dock fortfarande min. Kan jag alltså skicka ett ex av boken till er i stället för ett pappersmanus? Bosse
 
SVAR:
Ja, det går bra. Det är många som använder Vulkan för att trycka upp en mindre upplaga åt sig själva.
/Mattias
 
* * *
 
FRÅGA:
Hej! Jag undrar en sak, om jag skriver en bok hur gör jag då? Skriver jag ut det på papper och skickar in det manuellt eller skickar jag det via mail, i så fall vad för format? Hur mycket kostar det när man trycker en bok eller är det gratis? MVH Victor
 
SVAR:
För närvarande tar vi endast emot manus i pappersformat. Men vi planerar att inom inte alltför lång tid göra det möjligt att mejla in manuset, kanske redan under hösten 2009.
För författaren kostar det inget att komma ut med en bok hos Piratförlaget. Förlaget tar hela den ekonomiska risken. I gengäld får Piratförlaget en del av vinsten när boken väl har givits ut och börjat sälja.
/Mattias
 
* * *
 
FRÅGA:
Hej! Jag vill skicka ett barnboksmanus. Jag undrar, om ni tycker den är bra, kommer ni att stå för bilderna?
/Meliha
 
SVAR:
Först vill jag bara säga att vi har en väldigt liten barnboksutgivning och än så länge har den bara bestått av barnböcker skrivna av författare vars vuxenböcker vi redan utger. Men förr eller senare kommer vi säkert att anta något debutantmanus på barn- och ungdomsboksfronten. Troligast är det då att det blir en kapitelbok för barn från sju år och uppåt, snarare än en bilderbok. Men även kapitelböcker innehåller ofta bilder. Så vad gäller din fråga: Ja, vi kan hjälpa till att hitta en illustratör. För kapitelböcker är det inte så svårt, eftersom där är det texten som väger tyngst. I bilderböcker är ju – som beteckningen anger – bilderna oerhört viktiga. Så om vi får in ett färdigt ”paket” med text+bilder så är det förstås enklare för oss att se storheten i det. Att bedöma en bilderbokstext utan att se bilderna tycker jag själv är svårt ibland. Men självklart går det. Och det blir extra enkelt om bokidén och bilderbokstexten är riktigt, riktigt bra.
/Mattias
 
* * *
 
FRÅGA:
Piratförlaget berättar gärna om hur bra villkor ni ger författarna. Exakt hur bra? Om jag fattat det rätt ligger en normal uppgörelse runt 27% av F-priset (runt 25% av konsumentpriset), med hälften av ersättningen för förstaupplagan utbetald som ett förskott utan återbetalningsskyldighet. Var ligger ni? Är det samma nivåer för pocketupplagor?
/Lasse
 
SVAR:
Vår ersättningsmodell skiljer sig lite från andra förlag. Istället för det gängse royaltysystemet använder vi oss av hälften var-principen, dvs när kostnader för produktion, marknadsföring och distribution dragits av delar förlaget och författaren lika på alla intäkter (i de fall då sedvanlig royalty är mer gynnsamt för författaren tillämpas sådan). Det gör att det är svårt att generellt ange exakt hur mycket bättre våra villkor är – det beror helt enkelt på hur mycket man säljer. Att vi ligger högre än andra förlags standardvillkor är dock säkert. På pocketsidan märks detta ännu tydligare, eftersom pocketvillkoren hos de flesta bokförlag är riktigt dåliga för författarna. Med vår modell spelar det ingen roll i vilket utförande böckerna utges. Det är bara de intjänade pengarna som räknas.
/Mattias
 
* * *
 
FRÅGA:
Huruvida en bok blir en flopp, får en medioker utgåva eller blir en bestseller, beror inte det mycket på marknadsföringen? Med andra ord; hur ni lanserar ett alster. Då blir min fråga; vad/vem avgör HUR ni lanserar en bok.
/Hans
 
SVAR:
När en författare har skrivit en ny bok – eller om det är en debutantbok som vi har antagit – så sätter sig ett antal personer från förlaget ned och diskuterar hur man bäst ska kunna lansera boken. Lanseringen i det här fallet rör marknadsföring, PR och till viss del även försäljning. De idéer som då dyker upp diskuteras sedan med författaren. Ibland har det interna mötet föregåtts av ett möte med författaren. Det är lika olika beroende på hur mycket författaren vill vara involverad i dessa frågor. Dock har författarna hos oss lite extra medbestämmanderätt när det gäller just lanseringen. Viktigt är också att tänka på att varje bok kräver sin unika lansering, det går inte att bara kopiera en annan författares lanseringsplan, för varje författare och bok har sina egna förutsättningar.
/Mattias
 
* * *
 
FRÅGA:
Hej! Här kommer två frågor. 1. Finns det bättre respektive sämre perioder under året att skicka in manus till er? Jag inbillar mig att det efter sommaren ramlar in väldigt många. Samtidigt som ni då verkar ha en stressig period med höstens bokmässor. 2. Jag vet att det är själva manuset som avgör om det blir en publicering eller ej, men i ärlighetens namn, tittar ni inte även på personens ålder och ifall hon/han fungerar medialt? /Charlie
 
SVAR:
1. Tidpunkten när man skickar in ett manus till oss spelar ingen roll för vad vi sedan ska tycka om manuset. Dock får man räkna med att det tar lite längre tid för oss att svara om du skickar in det precis före sommarsemestrarna. Även julen och stressiga perioder som t ex i samband med bokmässan kan göra att svaren drar ut på tiden. Precis efter långledigheter brukar också manusinströmningen öka lite, men ärligt talat kommer det in manus året om. Brevbäraren brukar ha med sig i snitt fem om dagen.
2. I första hand är det personens förmåga att skriva en bra berättelse som spelar roll. Jag tror att det är farligt att lägga alltför stor vikt vid ålder och förmåga att göra sig bra medialt – det är inget att bygga ett författarskap på. Snarare är det i så fall personligheten och förmågan att formulera kloka tankar i intervjuer som spelar roll – och de flesta författare jag känner sitter på mycket klokskap.
/Mattias
 

* * *

FRÅGA:
Hej, vad säger du om detta påstående. "Förlagen vill ogärna ha korta manus, (runt 100 sidor). De t o m refuserar av den anledningen. Om ett kort romanmanus kommer in, ska det vara enormt bra för att förlaget ska bli intresserat. Med andra ord, förlagen föredrar längre manus."
Häls. Anna

SVAR:
Allt beror på hur mycket text det är på manussidorna. Välfyllda A4-sidor kan innehålla mycket text och lätt motsvara en färdig bok på över 150 sidor. Om en roman i färdig, tryckt form skulle bli på bara hundra sidor så är det nog en del potentiella köpare som uppfattar den som lite väl kort, dvs om man är ute efter en bok som man vill ska räcka länge. Men jag har läst helt underbara romaner som har varit på runt hundra sidor så det beror i slutändan på hur bra boken är och vilken längd själva historien lämpar sig för. Hellre en kortare berättelse än en som går på tomgång i hundra sidor extra.
Hälsningar, Mattias B

* * *

FRÅGA:
Hejsan. Jag har en fråga som rör det ekonomiska, hur brukar det vanligtvis ske? Alltså om vi tar en bok som säljer i hundra tusen exemplar? Jag förstår att man inte kan nämna siffror då dessa rimligtvis är olika i fall till fall, men i procent. Hur många procent av vinsten går till 1. Förlaget 2. Utgifter 3. Författaren? Och är dessa procent en standard i branschen?
Mvh Felle

SVAR:
Piratförlaget tillämpar en lite annorlunda modell jämfört med de flesta andra bokförlag. Så här skriver vi i förlagspresentationen här på sajten: ”Istället för det gängse royaltysystemet använder vi oss av hälften var-principen, dvs när kostnader för produktion, marknadsföring och distribution dragits av delar förlaget och författaren lika på alla intäkter (i de fall då sedvanlig royalty är mer gynnsamt för författaren tillämpas sådan).” Sålunda får förlaget och författaren lika många procent av vinsten. Exakt hur många procent det rör sig om beror helt och hållet på vilka kringkostnader som funnits, t ex om vi har gjort en stor marknadsföringskampanj.
Hälsningar, Mattias B

* * *

FRÅGA:
Hej! Piratförlaget verkar ju vara väldigt generösa mot sina författare, men vet du vad som är normalt att man tjänar på andra förlag? Jag läste om någon som tjänade en krona per såld bok. Är det någon sorts standard, eller är det olika, beroende på hur mycket förlaget tror på boken? Hur vanligt är det egentligen att svenska författare kan livnära sig på skrivandet?
MVH/Annica

SVAR:
Vanligtvis brukar man som författare få 20-25% av försäljningspriset till bokhandeln när det gäller normalprisutgåvor. En vanlig roman brukar säljas för kanske 120-140 kr (före rabatter) från förlaget och kostar sedan 200-300 kr i bokhandeln. Det betyder att ca 25-35 kr går till författaren för varje sålt exemplar. Observera att detta är inklusive sociala avgifter och skatt. När det gäller lågprisutgåvor eller pocketar så är oftast villkoren sämre. Författaren tjänar ca 2 kr per sålt exemplar i pocket. Avtalen mellan förlag och författare har dock förändrats en del på senare år och det är inte lika lätt som förr att prata om standard. Antalet svenska författare som helt och hållet kan livnära sig på skrivandet är väldigt litet – jag har tyvärr ingen siffra på hur många det kan röra sig om. Dock finns det desto fler som kombinerar skrivandet med t ex andra skriv- eller föreläsningsuppdrag.
Hälsningar, Mattias B

* * *

FRÅGA:
Hej! Vem läser inskickade manus, är det en förläggare eller förlagsredaktör? Vem gör vad och vad är skillnaden på dessa funktioner? Till sist, det spekuleras ju en del om tiden det tar att få svar på inskickade manus. Vissa säger, ett supermanus hör man av sig till direkt. Andra säger, ju längre tid det tar desto bättre eftersom då har manuset säkert gått till extern lektör. Finns det någon sanning i något av dessa påståenden? Av tidigare fråga/svar nedan låter det som att manusläsning tar ett tag oavsett, samt att behandlingstid av ett bra manus kan ta något längre tid. Eller?
Mvh Gunnie

SVAR:
Hos oss är det i första hand en manusgrupp som läser inskickade manus. Gruppen har både förläggar- och redaktörsmedlemmar. I själva manusgruppsarbetet är det ingen skillnad på vem som gör vad, det handlar bara om att finna och läsa sig fram till riktigt bra manus. Dessutom lämnar vi ut intressanta manus till lektörer utanför förlaget och kollegor inom förlaget för att få ytterligare omdömen.
Svarstiden kan bero på en mängd saker. Vid tidpunkter när det strömmar in extra många manus så blir svarstiden av naturliga skäl längre. Samma sak i samband med semestertider och tidpunkter på året när annat förlagsarbete kräver extra mycket uppmärksamhet. Vi försöker ändå vara snabba så att ingen ska behöva vänta mer än nödvändigt på svar. Oftast brukar vi kunna ge svar inom en till tre månader. Ibland kan det ta lång tid för att vi lämnat ut manuset till en extern lektör eller att flera personer inom förlaget läser det, men i de flesta fall beror längden på svarstiden på tidigare nämnda faktorer.
Hälsningar, Mattias B

* * *

FRÅGA:
Jag undrar, hur gör ni med titeln på boken? Är det oftast förlaget som bestämmer den? En annan fråga. Jag såg av tidigare svar att ni registrerar alla manus. Innebär det att när ni får ett nytt manus, tittar ni först om ni har något inskrivet på den personen sedan tidigare? Som datum, genre, kommentar till manuset osv.
Mvh Annie

SVAR:
Titeln bestäms alltid i samarbete med författaren. Ibland blir det författarens ursprungliga förslag, ibland ber vi författaren komma med fler titelförslag och ibland arbetar vi fram förslag som vi presenterar för författaren. Men vi skulle aldrig välja en titel mot författarens vilja.
När vi registrerar nya manus kollar vi ibland om personen har skickat in något till oss tidigare. Det är dock ingen regel vi har, utan snarare av nyfikenhet och i mån av tid. Varje manus får dock en unik behandling, så det spelar ingen roll om vi har refuserat författaren tidigare – vi blir inte mindre intresserade av det nya manuset för det.
Hälsningar, Mattias B

* * *

FRÅGA:
Om ni får in ett manus->bok som säljer bra. Översätter ni även till engelska? För att komma ut på en internationell marknad? Eller var görs detta?
Hälsningar Maja

SVAR:
I Sverige har vi ett antal litterära agenter som representerar olika svenska författare och försöker sälja in översättningsrättigheterna för deras böcker till utländska förlag. På rättighetssidan på sajten finns en lista över vilka agenter som representerar Piratförlagets författare. I vissa fall kan det även vara Piratförlaget eller annat förlag som agerar agent. Det är dock alltid bara själva översättningsrättigheten som de litterära agenterna sysslar med. Översättningen av boken står sedan de olika utländska förlagen för, efter att de har köpt översättningsrättigheten till just sitt språk.
Hälsningar, Mattias B

* * *

FRÅGA:
Hej! Är det någon mening med att skicka manus till er nu under Bok-SM? Om man har en bok som tävlar där får den samma uppmärksamhet av er som om man skickar ett pappersex direkt till er?
Mvh Stefan

SVAR:
Det är helt i sin ordning att skicka in pappersutskrifter av böcker som även tävlar i Bok-SM. Dock vill vi inte föregripa omröstningen och lektörernas arbete alltför mycket så vi kommer inte att ge några skriftliga svar förrän efter de olika tävlingsmomentens slut.
Hälsningar, Mattias B

* * *

FRÅGA:
Läste en intervju med en blivande debutant som påstod att man hade bättre chans att få sitt manus läst om man skickade det till en av redaktörerna på förlaget istället för till den allmänna manusavdelningen. Ligger det något i det? Vet du hur det fungerar på andra förlag?
MVH/Cecilia

SVAR:
Det är möjligt att det ligger till så hos andra förlag med fler anställda. Men det gäller nog bara i lägen då det finns en mer speciell anledning att skicka till just den redaktören, något som man i så fall självklart ska nämna i följebrevet. Annars vidareförmedlas det nog till manusavdelningen i alla fall. Och när man över huvud taget pratar om ”manusavdelningen” så rör detta sig inte om en hel avdelning som bara sitter och läser manus, utan består oftast av redaktörer och förläggare som samtidigt jobbar med en mängd böcker som redan är antagna och under produktion.
Hälsningar, Mattias B

* * *

FRÅGA:
Hej
Jag har kommit på en idé om en boks handling men efter att ha försökt skriva den i cirka 1 år inser jag att jag inte är någon författare. Jag tycker dock idén är bra och innehåller en handling som jag själv skulle vilja läsa en bok om. Går det att skicka in en idé till er och om ni tycker den är bra tipsar ni någon av era författare om den och de kan sen kanske skriva boken?
MVH Johan

SVAR:
Det är en ganska vanlig fråga. Vi jobbar dock inte på det viset och inte heller någon av våra författare. Tyvärr har jag inget bra tips om hur du ska gå till väga.
Hälsningar, Mattias B

* * *

FRÅGA:
Hej
Fick upp ögonen för Er spännande tävling, författar-SM. Jag blev lockad av att skicka in mitt manus som bidrag men behöver veta hur mina rättigheter skyddas. Är det en nackdel att synas på webben så vem som helst kan läsa och "kopiera"? Har jag fortfarande möjlighet att skicka in mitt manus till andra förlag om mitt manus inte går vidare i tävlingen?
Mvh, Anette

SVAR:
Du har alltid copyright på det som du själv har skrivit, vare sig det publiceras på nätet eller någon annanstans. Så här har jag skrivit på Kapitel 1:s hjälpsida: ”Självklart är texten mer skyddad om den bara finns på en enda pappersutskrift som ligger i din låsta skrivbordslåda. Som författare får man därför helt enkelt väga fördelarna mot nackdelarna med att ha sin text på Kapitel 1. Och frågan är vad det är för mening med att kopiera någon annans text som ligger på Kapitel 1 – i och med att du på detta sätt har gjort din text offentlig så är det väldigt lätt för dig att bevisa att din text är din egen.” Det finns många fördelar med att delta i Kapitel 1 och Bok-SM, inte minst att kunna få respons på ens text från andra läsare.
Självklart kan du skicka in ditt manus till andra förlag om det inte går vidare i tävlingen, och om du inte vill att hela boken ska vara synlig efter tävlingstidens slut så kan du lätt dölja alla kapitel utom t ex några smakprovskapitel. Kontentan är dock att det aldrig kan vara fel att bli läst av många människor – ju fler som gillar boken på nätet, desto troligare är det att den kan hitta många läsare även i tryckt form.
Hälsningar, Mattias B

* * *

FRÅGA:
Jag har skrivit min första thriller på engelska - den utspelas helt utanför Sverige. Tittar ni på sådana manus?
Mvh, Leif

SVAR:
Vi tittar i första hand på manus skrivna på svenska. Dessutom tittar vi på utländska böcker som redan har utkommit i hemlandet eller är antagna av förlag där. När det gäller svenska författare önskar vi att deras manus är skrivna på svenska för att vi lättare ska kunna bedöma texten och språket.
Hälsningar, Mattias B

* * *

FRÅGA:
Hej. Jag skriver för närvarande en bok på engelska, har alltid föredragit att göra det. Vad skulle hända om jag skickade in den till er? Har ni möjlighet att hjälpa en ta kontakt med ett engelskt förlag?
/Helena

SVAR:
Vi har tyvärr ingen möjlighet att förmedla kontakten med engelska förlag. Det bästa sättet är istället att försöka hitta en litterär agent i England som kan tänka sig att representera dig. I England och i synnerhet i USA jobbar man lite annorlunda jämfört med i Sverige – istället för att skicka manus direkt till förlagen så söker man först en litterär agent som läser ens manus och som sedan försöker sälja utgivningsrätten till ett förlag.
Se i övrigt förra frågan för ytterligare information. 
Hälsningar, Mattias B

* * *

FRÅGA:
Hej jag har skrivit ett antal dikter. Tänkte höra om man kan skicka in detta manus till Er trots att det ej är en roman?
MVH Lotta

SVAR:
Vi har med åren breddat oss en del i vår utgivning, men just lyrik har vi ännu inte givit oss in på. Så för tillfället är det ingen idé att skicka in dikter till oss.
Hälsningar,
Mattias B

* * *

FRÅGA:
Hej. Om man är nervös för att Manuset ska komma bort (har själv arbetat på posten, så mitt förtroende för dem är inte direkt grundmurat), är det möjligt att komma och lämna manuset personligen?
/Joachim

SVAR:
Ja, det är helt i sin ordning. Men ring gärna först och kontrollera så att vi finns på plats. Manuset lämnar du i vår reception, så vidarebefordras det till manusavdelningen. Vi har tyvärr ingen möjlighet att sitta ned och prata om manuset vid besöket, utan föredrar istället att läsa först.
Hälsningar,
Mattias B

* * *

FRÅGA:
Hej! Vi är två mammor mitt i vardagspusslet som har en idé om en kokbok som vi saknar (ja, det finns utrymme för att sakna en kokbok bland de miljarders kokböcker som finns - vår finns inte). Hur gör man? Skickar man in sitt koncept till ett antal förlag på en och samma gång och tar det bästa budet eller skickar man in till ett förlag åt gången? Kan ni tänkas vara intresserade av en ny vinkling på kokbok?
MVH Lotta och Maria, Falkenberg

SVAR:
På fackbokssidan är vi väldigt begränsade och för tillfället (februari 2009) är vi inte på jakt efter någon kokbok till vår utgivning. Jag tycker att det låter som en bra idé att skicka ett koncept till flera förlag på samma gång. Gör några provsidor och skisser på hur ni tänker er att det ska se ut och beskriv i er konceptförklaring vad som är unikt med just denna kokbok och vad den är tänkt att innehålla. Innan ni skickar iväg till förlag tycker jag att ni ska ta reda på lite närmare vilka förlag som ger ut just kokböcker, gärna sådana kokböcker som ni själva gillar. Antingen kollar ni i bokhandeln på kokbokshyllan och ser vilka förlag som ligger bakom böckerna. Eller så går ni till biblioteket och ber att få titta i branschtidningen Svensk Bokhandels tjocka vår- eller höstbokskatalog där alla stora svenska förlag annonserar vad de ska ge ut under det närmaste halvåret. Där kan man få en väldigt bra uppfattning om vad respektive förlag har för sorts utgivning.
Hälsningar,
Mattias B

* * *

FRÅGA:
Jag är lite nyfiken på vad som händer efter "glädjebeskedet". Hur lång tid brukar det normalt ta innan det antagna manuset finns utgiven som färdig bok? Vad händer däremellan? Och hur stor brukar den första upplagan vara? Tack för en riktigt intressant frågespalt!
/Maria

SVAR:
Efter att vi har antagit ett manus för utgivning så brukar det dröja allt mellan sex månader och drygt ett år innan boken kommer ut. Först sätter förläggaren igång att tillsammans med författaren diskutera vilka bitar i boken som behöver skrivas om för att boken ska bli ännu bättre. Omfattningen på detta arbete är förstås olika från fall till fall. Sedan tar en redaktör på förlaget över och hjälper författaren att gå igenom manuset i mer detalj, ända ned på bokstavsnivå. När manuset har redigerats färdigt är det dags att göra sättningen/brytningen, dvs att formge själva boksidorna. Efter det återstår korrekturläsningen innan boken lämnas till tryck. Tryckningen tar ungefär en månad och sedan skickas boken ut till recensenterna en månad före själva utgivningsdagen. Parallellt med alla dessa saker har det tagits fram ett omslag till boken. Knappt ett halvår före utgivningen sätter införsäljningen till bokhandelskedjorna igång och samtidigt börjar vi prata med media för att få dem att uppmärksamma författaren och boken när den väl kommer ut. Förstaupplagans storlek brukar variera men en normal debutant brukar hos oss ligga på 2 000-3 000 exemplar, ibland lite mer om bokhandelskedjorna och media visar stort intresse.
Hälsningar,
Mattias B

* * *

FRÅGA:
Ger ni bara ut underhållningslitteratur? Jag har ett manus som jag tror håller rent litterärt men det känns kanske inte som en klockren bestseller. Är det någon idé att skicka manuset till er? Jag har givit ut några böcker för ett antal år sedan, så jag är inte nybörjare.
/Nisse

SVAR:
Vi har en ganska bred utgivning av skönlitteratur, även om vi kanske inte direkt varit inne på mer experimentell litteratur. Men vi försöker att vara öppna för alla genrer och nivåer när vi bedömer inskickade manus. Även det som brukar benämnas finlitteratur har väl någonstans som syfte att underhålla. Bästa sättet för dig att utröna om vi är intresserade är helt enkelt att skicka in ditt manus till oss.
Hälsningar,
Mattias B

* * *

FRÅGA:
Hej. Om man skickar in ett manus till er, som ni sedan upptäcker har några slarvfel, som t ex ett ord som saknas, stavfel o dyl. Hur mycket påverkar det ert beslut, om manuset för övrigt är korrekt och prydligt? Ibland blir man tyvärr blind för det man själv skrivit och upptäcker inte alltid småfel. Har också läst att det finns författare som är dyslektiker.
Hälsningar Sara

SVAR:
Vi är så vana vid att läsa manus av alla de slag så några små fel här och där gör absolut ingenting. Och visst finns det författare som är dyslektiker och som samtidigt är gudabenådade berättare. Självklart straffar vi inte någon för sådana saker som stavning och liknande. Om däremot själva språket är torftigt eller beskrivningarna platta och tråkiga, då reagerar vi däremot negativt. Om vi antar ett manus som innehåller enklare slarvfel så är det saker som redaktören och korrekturläsaren kommer se till så att de försvinner.
Hälsningar,
Mattias B

* * *

FRÅGA:
Hej! Jag läste för många månader sedan en hemsida om ett förlag, som med stor restriktivitet gav ut redan publicerade, men för länge sedan "utgångna" pocketböcker. Jag vill minnas det var Piratförlaget? Nu hittar jag inte tillbaka till sidan. Kan du hjälpa mig? Saken är angelägen. Om det inte är Piratförlaget, undrar jag, om du har någon aning om vilket annat förlag det i så fall skulle kunna vara?
Mvh Bo Alvemo

SVAR:
Nej, det är inte Piratförlaget. Jag kommer tyvärr inte på vilket förlag det skulle kunna vara. Om det är någon läsare här som vet svaret så får de gärna skicka tipset till oss genom frågerutan här ovan, så publicerar jag svaret här på sidan.
Hälsningar,
Mattias B

* * *

FRÅGA:
Hur ska man göra med förkortningar? Kan man skriva kr. och kl.? Personligen gillar jag förkortningar. Bör man gå igenom manuset supernoga när det gäller sådant här. Alltså kan man sållas bort för att man skriver kr.? Undrar också om osv. och bland annat...
/Alexander

SVAR:
När du skickar in manuset till förlaget spelar det inte någon roll för vår bedömning huruvida du har använt förkortningar eller ej. Vi skulle aldrig sålla bort ett manus av ett sådant skäl. Däremot brukar skönlitterära verk sällan innehålla förkortningar, utan man brukar oftast skriva ut orden. Men i slutändan är det alltid författaren själv som styr över hur orden ska se ut i tryck – det kan ju finnas stilmässiga skäl till att man vill behålla förkortningarna.
Hälsningar,
Mattias B

* * *

FRÅGA:
Hur många sidor/ord/tecken bör ett manus ligga på? Undrar över både barnböcker, romaner och novellsamlingar. Tack!
/Angelica

SVAR:
Vi har sysslat ganska lite med barnböcker så där är jag ingen expert. Och där beror det väldigt mycket på vilken typ av barnbok det handlar om – en pekbok har ju inte så där värst många ord, medan Harry Potter har massor. Bästa sättet att kolla normal längd på barnböcker är helt enkelt att jämföra med någon redan publicerad barnbok av ungefär samma typ som du tänker dig. Genom att i en redan utgiven bok snabbräkna ungefär hur många tecken som i genomsnitt finns på varje rad (inkl blanksteg) och multiplicera det med ungefär hur många rader som finns på varje sida, så får du reda på antal tecken per sida. Och sedan kan du multiplicera igen med antalet sidor i boken. Siffran som du då får fram kan du jämföra med det antal tecken som t ex räkna-ord-funktionen i Word anger. Denna funktion hittar du under Verktyg-menyn i äldre word-versioner - och i senaste versionen anges antalet ord längst ned till vänster (klicka där så ser du även antalet tecken). På samma sätt kan du göra när det gäller romaner och novellsamlingar. Plocka fram lämplig bok ur bokhyllan och jämför hur många sidor din egen bok hade blivit på om den hade varit formgiven på samma sätt. Några exakta siffror finns inte. Det enda man kan säga är att det är ganska sällsynt med romaner som är kortare än 100 boksidor. Och om boken skulle bli på mer än 700 sidor så kan man ju fundera på om den skulle må bra av att kortas ned på något sätt.
Hälsningar,
Mattias B

* * *

FRÅGA:
Hej, jag har funderat på en sak länge. När ni får in manus antar jag att ni registrerar dom på något sätt. Men sen, när ni returnerar manuset (vid refusering), skriver ni någon kommentar i er registreringsdator då? Som hjälp för er själva om personen skriver om och prövar med manuset igen, eller istället skickar in något nytt. Berätta, hur funkar det?
Hälsar Maria

SVAR:
Det är helt riktigt att vi registrerar alla inskickade manus och att vi även markerar i systemet vid refuseringar. Dock är det ganska sällan vi skriver in någon längre kommentar. Det hade förstås varit en utmärkt hjälp på det sättet som du beskriver, men tyvärr räcker inte tiden alltid till.
Hälsningar,
Mattias B

* * *

FRÅGA:
Hur mycket ska man fundera på kring antalet tecken i sitt manus? Jag skriver på en roman med 1,5 radavstånd, något bredare marginaler och 12 punkter på texten. Och jag kommer knappt över 100 sidor A4... Vad skulle det bli översatt i bokform, 150 sidor? Och när man talar om antal tecken, räknar man med eller utan mellanslag? Tack för en jättebra frågespalt. Cajsa

SVAR:
När man räknar antalet tecken gör man det vanligtvis inklusive mellanslag - och vi på Piratförlaget räknar alltid inklusive mellanslag när vi anger antal tecken. En ganska normal sida i en färdig bok brukar omfatta mellan 1 600 och 2 500 tecken, beroende på bokens storlek, teckenstorleken och hur glest texten är satt. Oftast ligger det runt 2000 tecken i normala romaner. Barnböcker har förstås mycket färre antal tecken per boksida.
Jag gjorde ett litet test med en manuskriptsida i Word med radavstånd, marginaler, textstorlek som stämmer överens med det du angav i din fråga, och jag gissar att du kanske har 2 000 till 2 400 tecken per manuskriptsida, beroende bl a på hur många radbrytningar det är per sida. Så din gissning att dina 100 sidor A4 skulle bli ca 150 sidor i bokform, ja det är inte helt fel förutsatt att man gör en hyfsat luftig textsättning i boken.
Trevligt att du gillar vår frågespalt!
Hälsningar,
Mattias B

* * *

FRÅGA:
Vad är det som gör en roman till en bestseller?
/Malin

SVAR:
Den som har en perfekt lösning på den gåtan får gärna söka anställning hos oss! Men om man ska ta ned det på ett generellt plan så tror jag att det handlar om en kombination av kvalitet och efterfrågan. Varje roman som ska sälja måste ha något av dessa och för att bli bästsäljande måste det vara en hög dos av båda delar. En författare som är efterfrågad kommer att sälja mycket på bara det, men om kvaliteten inte finns där så tror jag även att läsarna försvinner efter hand. Om kvaliteten är hög så kan det däremot generera en efterfrågan. Men ingenting är säkert. Faktorer som tajming, slump, konkurrens, allting sådant spelar roll. En författare som tidigare har skrivit en bästsäljare kommer nödvändigtvis inte lyckas med det igen. Och en författare som har skrivit böcker i åratal utan att slå igenom kan plötsligt bli en megasuccé.
Jag vill gärna kunna svara på alla frågor här på sidan, men just den här går jag bet på.
Hälsningar,
Mattias B

* * *

FRÅGA:
Hej, Finns det några nyanser i era refuseringsbrev? Jag tänker närmast på om det finns speciella formuleringar för de personer som ni anser "varit nära" och kanske även tror på i framtiden.
mvh Carina

SVAR:
Vårt standardsvar, som väldigt många får, är ett hyfsat trevligt och fylligt refuseringsbrev. Även om vi gör författarna besvikna genom att tacka nej till manusen, så behöver vi inte vara oförskämt korta i svaret. Det hade självklart varit underbart om vi hade kunnat skriva mer personligt till var och en, men det är nästintill omöjligt. Ibland händer det att vi skriver någon extra rad som uppmuntran, men det finns ingen exakt mall för hur detta går till. Så några speciella formuleringar existerar inte. Det beror mer på vad vi vill ha sagt till just den personen. Något som man bör vara väldigt medveten om som manusförfattare är att vi tackar nej till en lång rad manus som vi faktiskt tycker är rätt så bra – så bra att förmodligen andra förlag kan tycka att de är tänkbara för utgivning. Dels beror det förstås på tycke och smak, dels beror det på vilka andra böcker vi har på gång i samma eller liknande genrer. Att skapa en utgivningslista för förlaget är som att komponera en riktigt läcker och varierande meny, det går inte att ha sparris i allting även om det är gott.
Hälsningar,
Mattias B

* * *

FRÅGA:
Hej, jag har skrivit ett manus som är det första i en trilogi. Det jag undrar är hur det går till med själva avtalet om man skriver en trilogi? Eller gäller alla avtal ett manus i taget?
Vänligen/ Ashti Barhoon

SVAR:
Så gott som undantagslöst skriver vi avtal för ett manus i taget, även om det rör sig om en trilogi. Ett treboksavtal kan självklart ge trygghet åt författaren, men det kan lika mycket sätta oönskad press på honom eller henne. Kanske vill författaren efter att debutboken utkommit helt byta spår och skriva om något annat – och då står man där med ett avtal som anger att man ska leverera ytterligare två böcker i serien inom en viss tidsperiod. När vi antar en ny författare tänker vi ändå på det som att vi antar ett helt författarskap och inte bara en enstaka bok. Även om första boken inte skulle sälja särskilt bra så vill vi ändå hjälpa författaren att ta nya tag och skriva en bok som verkligen ska ge författaren hans eller hennes välförtjänta genombrott.
Hälsningar,
Mattias B

* * *

FRÅGA:
Hei, jeg har gitt ut min første roman i Norge "Harjeet" og ønsker å sende den til et forlag i Sverige, jeg har selv rettigheter for boken utnom Norge. Kunne jeg sende boken til dere. Har gitt den ut på Oktober forlag i Norge i høst. Takk og ser frem til å høre fra dere.
Mvh Romeo Gill

SVAR:
Piratförlaget ger ut ett antal författare från just Norge och Danmark. Oftast är det originalförlaget eller författarens agent som kontaktar oss för att höra om vi vill ge ut en svensk översättning. I det här fallet så representerar du dig själv, så du får gärna skicka din bok till oss så ska vi titta närmare på den.
Det ska även tilläggas att vi endast är intresserade av norska och danska författare som redan fått sin bok utgiven i hemlandet, eftersom vi endast sysslar med översättningar från dessa länder och inte har någon möjlighet att i rollen som originalförlag hjälpa till med redigering och bearbetning av böcker på något annat språk än svenska.
Hälsningar,
Mattias B

* * *

TRE FRÅGOR PÅ SAMMA TEMA:
Jag, som aldrig givit ut en bok, inte ens haft en tanke om det innan har nu börjat skriva på en bok. Men jag undrar lite över det här med manus; är manus detsamma som "min färdiga bok" eller är det handlingen i stora drag? Alltså, skriver jag klart mina ca 200 sidor eller gör jag en sammanfattning som manus till Er?
/Daniel

Hej! ska man alltid skicka in ett helt manus, eller kan man sända er ett "smakprov"?
/Ulla

Måste manuset vara helt, eller går det bra med ett synopsis?
/Cecilia

SVAR:
Manus är i förlagsterminologi detsamma som en fullständig boktext. Självklart kommer den sedan behöva bearbetas, redigeras och korrekturläsas i samarbete med förlaget, men det ska ändå vara en avslutad bok. Om den så består av 200 000 tecken (vilket är extremt kort för att vara en roman) eller 2 000 000 tecken (tänk i så fall lite på miljön och fundera på om boken verkligen behöver vara på tusen sidor). Visst, man kan skicka en sammanfattning till oss, men vi kommer förmodligen bara att återvända och säga att det är svårt att göra en bedömning om vi inte kan se hela texten. Det är så mycket man behöver titta på: språket, tempot, intrigen, gestaltningen, dialogen. En variant som vissa gör är att skicka in några kapitel till oss plus en synopsis för fortsättningen. Det vi kan göra i det läget är antingen att vara uppmuntrande eller direkt avfärdande. Men vi har svårt att ta några utgivningsbeslut om vi inte har sett att författaren verkligen har lyckats ro hela romanprojektet i hamn.
Hälsningar,
Mattias B

* * *

FRÅGA:
Hej. Det pratas ibland om vad förlagsvärlden väntar på. Vilken typ av roman man nu vill ha som förnyelse och i romanens utveckling. Därför undrar jag: Vad väntar Piratförlaget på vad gäller romaner?
/Marie

SVAR:
Det finns flera saker som står högt på vår önskelista.
Något som vi pratar väldigt mycket om är riktiga berättare av det traditionella slaget, gärna romaner som är åt det episka hållet och som spänner över flera generationer. Den typen av härliga, dramatiska, sorgliga, underbara berättelser. Författare som verkligen kan svepa med läsaren på en färd genom tid och rum. Denna genre har alltid fungerat och kommer förmodligen aldrig att dö. Den är heller aldrig riktigt på modet, utan snarare evig på något sätt. Om man ska hårdra det hela lite så kan man tänka sig situationen ute i bokhandeln: det här är boken som bokhandlaren plockar fram när någon vill ha ”en riktigt bra berättelse”.
En annan sak som vi önskar se mer av är manusförfattare som vågar vara unika. Det går självklart bra även att skriva i mer traditionella genrer, såsom kriminallitteratur, men det är viktigt att författaren ändå strävar efter att ha en unik röst och inte alltför mycket liknar annat som redan ges ut.
Man ska vara väldigt medveten om att några av de största boksuccéerna i världen på senare år har skett i genrer som alla trodde var utdöda. Att skriva om en pojke som börjar på en trollkarlsskola – det var en genre som inte längre låg i tiden. Att skriva om konspirationsteorier kopplat till historiska händelser och religiösa sällskap – samma sak där. Efter att Harry Potter och Da Vinci-koden utkommit så har många andra hängt på trenden, dock sällan med någon större framgång. Det gäller alltså att vara först. Spana efter genrer som känns utdöda och försök göra något nytt och modernt av dem. Se hur det gick för John Ajvide Lindqvist när han plockade upp den gamla klassiska skräckgenren och gjorde något eget av den. På det sättet blir man unik på en bokmarknad där alltför många författare är utbytbara mot varandra.
Hälsningar,
Mattias B

* * *

FRÅGA:
Hej! Hur gör ni när ni bedömer varje manus? Är det flera som läser manuset? Diskuterar ni manuset?
/Mikael Ingebrigtsen

SVAR:
Vi får in ca 600-700 manus varje år och alla dessa tas i beaktande i en första, löpande bedömning som sker i samband med att respektive manus inkommer till förlaget. I denna fas ser vi rent allmänt efter så att manuset uppfyller vissa grundkriterier. T ex ska manuset språkligt sett hålla viss standard; det behöver inte vara ett litterärt språk, men det ska vara åtminstone normalt läsbart. Även genre kan spela roll: vi får bl a in ett fåtal lyrikmanus, men dessa sorteras också bort i denna fas eftersom vi inte alls har den utgivningen.
Vad ska man då göra för att passera denna första gallring? Det första vi läser är alltid följebrevet. Ett väl formulerat sådant är en bra början. Sedan börjar vi läsa manuset. Och det visar sig ofta oerhört snabbt huruvida det är ett manus som vi vill titta mer på. Ibland märks det redan på de första sidorna, ibland krävs det att man läser kanske 20-30 sidor för att bilda sig en ungefärlig uppfattning om manusets kvalitet. I vissa lägen vill man förstås läsa ännu mer, speciellt för att förbereda inför nästa fas. Det är dock sällan som vi läser hela manuset i den här fasen.
De manus som passerar den första bedömningen tas sedan upp vid manusgruppens återkommande möten. Där diskuteras varje manus och fler personer bildar sig en uppfattning om manusen på motsvarande sätt som har skett i första fasen. Det vi diskuterar är alltifrån språkhantering och handling till frågeställningar om manuset är tillräckligt unikt och om vi tror att det kan finnas en läsekrets för manuset.
Ofta händer det att manusgruppen vill läsa mer i manusen än vad som hinns med under själva mötena och då delar vi upp de utvalda manusen mellan oss i manusgruppen för ytterligare läsning alternativt lägger ut manuset på en extern lektör som ger oss ett skriftligt omdöme om boken.
Om reaktionerna vid denna läsning av manuset blir positiva och då läses det av ännu fler personer, antingen i manusgruppen eller av någon annan på förlaget eller kanske av en extern lektör. Om omdömet är fortsatt positivt blir manuset läst av ännu fler, så att det till slut kanske har lästs av 4-6 personer innan vi tar det slutgiltiga beslutet om att anta ett manus eller ej.
I slutändan så innebär manusläsningen på förlaget att vi antar ca 1-3 nya författare om året.

Hoppas att du därmed fått svar på dina frågor.
Hälsningar,
Mattias B

* * *

FRÅGA:
Hej. Jag undrar om det är brukligt att sända ut manus till fler förlag samtidigt? Och ska man informera förlaget antal utskick man gjort?
//MVH: Anna

SVAR:
Det är många som skickar till flera förlag samtidigt och det är inget som förlagen upplever som konstigt eller negativt. Förlagen vet om att de ibland tar lång tid på sig för att svara författarna, och samtidigt som varje förlag förstås vill ha förstatjing på ett bra manus så vill heller ingen vara en bromskloss för författaren om det ändå lutar åt att man tänker tacka nej till manuset.
Jag tycker inte att man som författare måste ange exakt vilka andra förlag - eller hur många de är - man har skickat sitt manus till. Och man ska definitivt inte tala om att manuset tidigare blivit refuserat av andra förlag - varför ge en negativ bild av manuset innan förlaget ens hunnit börja läsa det?
Det är en smaksak om man vill tala om att manuset samtidigt skickats ut till andra förlag. Självklart känns det alltid bra när någon speciellt angett att det just är på Piratförlaget personen vill bli utgiven. Å andra sidan får man som förlag en extra spark i baken om man vet att manuset skickats till flera förlag samtidigt. Men inget av de båda sätten är fel.
Hoppas att det besvarar dina frågor!
Hälsningar,
Mattias B

 
Piratförlaget
Kaptensgatan 6
114 57 Stockholm
Telefon: 08-412 13 50
Fax 08-545 678 58
info@piratforlaget.se