Följ oss på sociala medier:
”Jag tyckte väldigt mycket om boken ... jag kan absolut varmt rekommend...”Läs mer
”Det här fångar Ayòbámi Adébáyò skickligt och hon använder sig på ett i...”Läs mer
”Med Malins vassa penna blir denna historia både underhållande och tank...”Läs mer
”Romanens språk är hypnotiskt; exakt så arkaiskt och högstämt som det k...”Läs mer
”Med små eleganta penseldrag får han språket att flyta, det är lätt att...”Läs mer
”Underhållande, skrämmande & fängslande!”Läs mer
”Skickligt förs handlingen framåt, men det som lyfter 'Det sista experi...”Läs mer
”Mycket väl berättat och med ett patos mot orättvisor som lyfter.”Läs mer
”Ett dramatiskt intro som hämtat ur en actionrulle, och mer action blir...”Läs mer
”En av de bästa i Jan Guillous mastodontserie om 1900-talets historia, ...”Läs mer
”En härlig bok med vardagsdramatik.”Läs mer
”Åhhh, ännu en Hanne Wilhelmsendeckare. Jag njuter av varje ord. Lika f...”Läs mer
”Det märks att författaren är insatt i det politiska spelet. Han lyckas...”Läs mer
”Fängslande dokumentärroman.”Läs mer
”Ytterligare en gång presterar Christoffer Carlsson en tät historia ......”Läs mer
”Det är dramatiskt, överraskande och mycket skickligt berättat av en ru...”Läs mer
”Intressant övernaturlig skräckthrillerdeckare med onda undertoner serv...”Läs mer
”Ohlsson skriver otroligt spännande och lyckas knyta ihop alla trådar p...”Läs mer
”I Grejen med substantiv och pronomen fortsätter hon beskriva det svens...”Läs mer
”Rappt skrivet ... tempofyllt och spännande.”Läs mer
”Oerhört brutal och realistisk roman, mycket välskriven och med intress...”Läs mer

Manus

Funderar du på att skicka in ditt manus till oss?

Piratförlaget har en relativt liten utgivning och det är viktigt för oss att kunna ha ett nära samarbete med de författare vi ger ut. Vår inriktning är i första hand romaner för vuxna, och vi föredrar att inskickade manus är fiktion snarare än verklighetsbaserade. I dagsläget har vi ingen utgivning av fantasy, science fiction eller romance. Vi tar endast ställning till manus skrivna på svenska. För barn- och ungdomsböcker hänvisar vi till Lilla Piratförlaget.

Ett romanmanus består av många delar: intrig, karaktärer, tempo, dialog, gestaltning, språk, upplösning mm. Det går därför inte att göra en rättvis bedömning på enstaka sidor eller kapitel. Av det skälet tar vi bara ställning till kompletta manus.

Via formuläret här nedan kan du sända ditt manus till oss. Vi ber dig bifoga ett följebrev där du presenterar det du skrivit. Eftersom vi vill bygga författarskap ser vi gärna att du också på några rader i följebrevet ger oss en bild av hur du själv ser på ditt skrivande på sikt.

När vi mottagit ditt manus får du en automatisk bekräftelse per mejl. Vår målsättning är sedan att ge besked inom tre månader, men det är inte alltid vi kan leva upp till detta. Med anledning av den stora mängden manus vi hanterar kan vi endast undantagsvis ge några kommentarer rörande ditt manus.

Har du ytterligare frågor? De vanligaste frågorna finns besvarade längre ner på denna sida. Om du har andra frågor, hör av dig till manusfragor@piratforlaget.se

 

Skicka in ditt manus

Genom formuläret här nedan skickar du in ditt manus till oss i digital form. Bifoga manuset antingen som en PDF eller som ett Word-dokument. Du måste fylla i uppgifterna och bifoga både manus och följebrev för att kunna trycka på Skicka.

    Skicka in manus

    Vanliga frågor & svar om manus

     

    Om genrer

     

    Finns det en chans att få en novellsamling utgiven?
    Om en bok är bra och kan få en läsekrets har den förstås alla chanser att få vår uppmärksamhet, oavsett genre. Men rent kommersiellt har det visat sig vara svårare att sälja en novellsamling än en roman.

    Är ni intresserade av lyrik?
    Vi har tyvärr ingen lyrikutgivning.

    Jag har ett manus som jag tror håller rent litterärt men det känns kanske inte som en klockren bestseller. Är det någon idé att skicka manuset till er?
    Vi har en ganska bred utgivning av skönlitteratur och försöker vara öppna för alla genrer och nivåer när vi bedömer inskickade manus.

     

    Om att skicka in manus

     

    Vad ska man skriva i sitt följebrev?
    Berätta kort om dig själv, varför du skriver och varför du har skrivit just det här manuset. Här är några andra saker att tänka på:

    * Skicka inte med CV som inkluderar vartenda sommarjobb sedan författaren gick i åttan.
    * Skriv inte att manuset får tala för sig själv – och sedan inget annat.
    * Var dig själv och försök framstå som den författare du vill vara.
    * Var proffsig! Låt bli att tala om att din familj och dina vänner absolut tyckte att du skulle skicka in ditt manus till ett förlag – just det är ingen värdemätare som vi bryr oss om.

    Som författare måste man få fram vad som är unikt med just det egna manuset, så sälj in den hos oss! Om inte författaren lätt kan sälja in historien hos förläggaren, hur ska då förläggare lyckas sälja in den hos resten av förlaget – och hur ska vi då lyckas sälja in den hos återförsäljarna som i sin tur ska sälja den till läsarna? 

    Ska man alltid skicka in ett helt manus, eller kan man sända er ett ”smakprov”?
    Vi vill ha hela manus för att kunna göra en rättvis bedömning. Det är så mycket man behöver titta på, till exempel språket, tempot, intrigen, gestaltningen, och dialogen.  Vi har bara i undantagsfall tid att titta på smakprov och det vi kan göra i det läget är antingen att vara uppmuntrande eller direkt avfärdande. Men vi tar inga utgivningsbeslut om vi inte har sett att författaren verkligen har lyckats ro hela romanprojektet i hamn.

    Hur brukar man gå till väga, skickar man in sitt manus till flera förlag samtidigt eller till ett i taget?
    Det är många som skickar till flera förlag samtidigt och det är inget som förlagen upplever som konstigt eller negativt. Förlagen vet om att de ibland tar lång tid på sig att lämna besked, och samtidigt som varje förlag förstås vill ha förstatjing på ett bra manus så vill ingen vara en bromskloss för författaren om det ändå lutar åt att man tänker tacka nej till manuset. 

    Finns det bättre respektive sämre perioder under året att skicka in manus till er?
    Tidpunkten när man skickar in ett manus till oss spelar ingen roll för vad vi sedan ska tycka om manuset. Dock får man räkna med att det tar lite längre tid för oss att svara under de perioder på året då arbetet med utgivningen är som mest intensivt. Efter långledigheter brukar manusinströmningen öka, vilket gör att ett besked kan dra ut på tiden.

    Om man skickar in ett manus till er, som ni sedan upptäcker har några slarvfel, som t ex ett ord som saknas, stavfel o dyl. Hur mycket påverkar det ert beslut, om manuset för övrigt är korrekt och prydligt?
    I en första bedömning lägger vi inget större vikt vid slarvfel, utan fokuserar på helheten. Om däremot själva språket är torftigt eller beskrivningarna platta och tråkiga, då reagerar vi negativt. 

    Jag har skrivit ett manus som är första delen i en trilogi. Ska jag skicka in hela trilogin till er?
    Det räcker att vi får den första delen, men tala gärna om i ditt följebrev att det finns en planerad trilogi eller serie. När vi antar en ny författare tänker vi nämligen på det som att vi antar ett helt författarskap och inte bara en enstaka bok. Då är det bra att veta mer om fortsatt skrivande. 

    Jag har kommit på en bra bokidé men inser att jag inte är någon författare. Går det att skicka in en idé till er som ni tipsar någon av era författare om så att de eller vi tillsammans kan göra en bok av det?
    Det är en ganska vanlig fråga. Vi jobbar dock inte på det viset och inte heller någon av våra författare.

     

    Om manushantering och bedömning 

     

    Hur gör ni när ni bedömer varje manus?
    Vi får in närmare tusen manus varje år och alla dessa tas i beaktande i en första, löpande bedömning som sker i samband med att respektive manus inkommer till förlaget. Det visar sig ofta snabbt huruvida det är ett manus som vi vill titta mer på.

    De manus som passerar den första bedömningen tas sedan upp vid manusgruppens återkommande möten. Där diskuteras alltifrån språkhantering och handling till frågeställningar om manuset är tillräckligt unikt och om vi tror att det kan finnas en läsekrets för manuset.

    De mest intressanta manusen blir lästa av en extern lektör, som lämnar ett skriftligt omdöme efter läsning. Om reaktionerna vid denna läsning blir positiva läses det av någon på redaktionen och diskuteras internt på förlaget. I slutändan innebär manusläsningen på förlaget att vi antar ca 1-3 nya författare om året.

    Något som man bör vara väldigt medveten om som manusförfattare är att vi tackar nej till en lång rad manus som vi faktiskt tycker är rätt så bra – så bra att förmodligen andra förlag kan tycka att de är tänkbara för utgivning. Dels beror det förstås på tycke och smak, dels beror det på vilka andra böcker vi har på gång i samma eller liknande genrer. Att skapa en utgivningslista för förlaget är som att komponera en riktigt välsmakande och varierande meny, det går inte att ha sparris i allting även om det är gott. 

    Om ni blir intresserade av ett manus, hur meddelar ni författaren detta? Brev eller telefon?
    Om vi blir extra intresserade av ett manus brukar vi kolla med författaren om manuset blivit antaget av något annat förlag. Denna kontakt sker oftast via mejl eller telefonsamtal. Som författare ska man inte överdriva en sådan kontakt, det betyder inte att man kommer bli utgiven. Men ofta betyder det att vi vill att fler personer inom förlaget eller kanske någon utomstående lektör ska läsa det. Om manuset efter dessa ytterligare läsningar bedöms som intressant för utgivning så brukar vi antingen meddela författaren direkt (telefon oftast) att vi vill ge ut manuset. Eller så ber vi att få träffa författaren för att få ytterligare kunskap om hur han eller hon ser på sitt författarskap och mycket annat. 

    Finns det något läge mittemellan ”ja tack” och ”nej tack”? Kan man tänka sig att ni säger ”okej, vi är intresserade – om du plockar bort den osympatiske Gustav ur handlingen, och förlägger handlingen till Ystad istället för Haparanda”?
    Antingen kan det vara så att vi tycker att en bok har många fördelar, men att den t ex måste kortas ned eller byggas ut, och att vi inte vill ta själva utgivningsbeslutet förrän detta har gjorts. Eller så kan vi vara uppmuntrande och säga vad vi tyckte speciellt mycket om i manuset och vad som behövde förbättras – men det är däremot tveksamt om vi kommer ge ut manuset. Kanske är det en författare vi vill uppmuntra och gärna se nästa manus personen skriver.

    Finns det några nyanser i era refuseringsbrev? Jag tänker närmast på om det finns speciella formuleringar för de personer som ni anser ”varit nära” och kanske även tror på i framtiden.
    Refuseringarna skiljer sig lite åt beroende på hur långt manuset når i manusprocessen. Ett standardsvar skickas till dem som vi snabbt kunnat utesluta, medan de manus som når fram till manusgruppens genomgång får ett fylligare, standardiserat svar. Det är bara de manus som lästs av lektören som refuseras med någon form av feedback.

     

    Om manus på andra språk och marknader 

     

    Jag har skrivit min första thriller på engelska – den utspelas helt utanför Sverige. Tittar ni på sådana manus?
    Nej, vi är inte intresserade av manus på engelska utan tittar i första hand på manus skrivna på svenska. Utöver det tittar vi på utländska böcker som redan har utkommit i hemlandet eller är antagna av förlag där.

    Har ni någonsin funderat på att utge en originalroman på engelska? Marknaden torde ju vara betydligt större med möjligheter att sälja direkt i Europa också?
    Vi ger bara ut böcker på svenska, eftersom vi inte säljer våra böcker i något annat land. Sedan är det förstås flera av våra böcker som översätts till andra språk, men det är inget som sker i vår regi.

    Har ni utlandslansering i åtanke när ni bedömer manus? Refuseras manus som i och för sig är intressanta men som bedöms vara omöjliga i ett internationellt sammanhang? (Om det nu finns sådana manus…)
    Det enda vi tar hänsyn till när vi bedömer manus är huruvida vi tror att de går att sälja i Sverige, eftersom vi bara arbetar med den svenska marknaden. Vi har bra samarbete med de litterära agenter som representerar våra författare gentemot utlandet, men det är inget som vi har med i beräkningen när vi antar en ny författare.

    Om ni får in ett manus->bok som säljer bra. Översätter ni även till engelska för att komma ut på en internationell marknad?
    I Sverige har vi ett antal litterära agenter som representerar svenska författare och försöker sälja in översättningsrättigheterna för deras böcker till utländska förlag. Det är dock alltid bara själva översättningsrättigheten som de litterära agenterna sysslar med. Översättningen av boken står sedan de olika utländska förlagen för, efter att de har köpt översättningsrättigheten till just sitt språk.