Följ oss på sociala medier:
”Sara Lövestam kan konsten att skriva humoristiskt om sorgliga saker. O...”Läs mer
”... det är början på en hejdlös, oemotståndlig historia med en rad sär...”Läs mer
”Intressant och angelägen läsning är det, för än finns förhållanden att...”Läs mer
”... en spännande och välskriven bok som står sig bra inom sin...”Läs mer
”Caféet som aldrig sover tog mig med storm, för nu när boken...”Läs mer
”Det som är så fantastiskt med den här, det är att den...”Läs mer
”Jag kan inte göra annat än rekommendera denna till er som vill...”Läs mer
”Jag inser att det som gjort djupast avtryck i minnet är beskrivningarn...”Läs mer
”Hans röst i etern följer med in i hans böcker, där hans...”Läs mer
”En gripande berättelse av en debutant som jag ser fram emot att...”Läs mer
”Starkt och osentimentalt om kvinnor som bär både skam och armod och om...”Läs mer
”Ett tag funderade jag på om inte nutida Gertrud kunde ha gestaltats so...”Läs mer
”Vi som inte identifierar oss som språkpoliser, men som ständigt möter ...”Läs mer
”Jonas Jonasson skriver skrönor som är njutbara att läsa. ... Skrönor t...”Läs mer
”Ebervalls och Samuelsons skildring av fyrtiotalets Stockholm och Köpen...”Läs mer
”Jan Guillou har slutfört ett imponerande verk. 1900-talet har fått sin...”Läs mer
”Det finns flera anledningar att sluka Johan Erlandssons bok om Maj Wah...”Läs mer
”Låt det brinna är en grov, mörk, hård och oförutsägbar deckare som man...”Läs mer
”Anne Holt skriver spännande om aktuella samhällsproblem och ger en tro...”Läs mer
”Jag är därför övertygad om att många kommer att ta den här...”Läs mer
”Att gestalta troll trovärdigt är inte det enklaste, men de här författ...”Läs mer
”Jag skrattade högt åt den här boken! ... Lärarinnan är en välskriven m...”Läs mer
”Personligt och berörande. Inspirerande!”Läs mer
”Patos. Det är drivet och limmet i "De rättslösa". ... De rättslösa dra...”Läs mer
”Den är jättehärlig … Solstolsläsning! … det är lite feelgood, den bjud...”Läs mer
”Men David Wibergs roman är också en poetisk dialog, och mer än...”Läs mer
”"Drönaren" har utsetts till Norges bästa kriminalroman 2019 och det ha...”Läs mer
”I år skulle den brittiska deckardrottningen ha fyllt 130 år. Kristina ...”Läs mer
”Intressant! … Lärorikt. Och en mycket viktig bok för att förstå högerp...”Läs mer

Intervju Det stora avslöjandet

Du skrev Det stora avslöjandet 1974, då du satt i fängelse efter att ha avslöjat den s k IB-affären. Hur kommer det sig att du skrev en bok om din tid som nykläckt journalist just då?
– När jag satt inspärrad under IB-affären var det ju juridik och politik som gällde hela dagarna inne i cellen. Fel läge att skriva en allvarlig roman om spioner, således. Alltså skrev jag något som var kul, annorlunda och viktigt.

Säpo var misstänksamma mot ditt skrivande och granskade de första 158 sidorna ingående. Hur kommer det sig att resten av boken slapp igenom?
– Helt enkelt därför att när jag skrivit 158 sidor blev jag försatt på fri fot av Svea Hovrätt, varför Säpo inte längre hade rätt att censurera det jag skrev.

Hur togs boken emot när den kom?
– Det blev så kallat blandade reaktioner. En del tyckte det var kul och träffande. Andra blev rasande, som exempelvis Bo Strömstedt. Och från familjen Bonnier hördes aldrig ett pip.

De journalister du beskriver i boken är enastående cyniska, samtidigt som de flesta drömmer om att skriva något viktigt och riktigt. Hur tycker du att tidningsvärlden har förändrats sedan dess?
– Märkligt nog tycker jag inte att spelreglerna har förändrats särskilt mycket på de här trettio åren. Journalister måste försörja sig, skriva fort och hoppa från tuva till tuva, men önskar samtidigt att de ska få chansen att fördjupa sig. Däremot tror jag inte att någon tidning skulle var intresserad av att ”kidnappa” någon begåvad reportertalang, som de gjorde med mig. Det finns för många journalister idag.

Hur länge var du anställd av Bonniers ( i boken kallade familjen Dunder)?
– Jag var reporter på FIB/Aktuellt 1966-67 och frilansade för SE och Vecko-Journalen 1968-70. Därefter började jag på FIB Kulturfront.

Från Fibban till FiB Kulturfront – det måste ha varit en väldig omställning… Så här trettio år efteråt – vilken tidning var roligast att jobba på?
– Roligast var naturligtvis FIB/Aktuellt, om man menar ha kul. Folket i Bild var ohyggligt seriöst med många stränga kamrater som visste bättre.

Ditt alter ego Erik Ponti har varit huvudperson i två sinsemellan fristående romaner; förutom Det stora avslöjandet även Ondskan, som du skev sex år senare. Kan han tänkas dyka upp igen någon gång i framtiden?
– Ja, det skulle inte förvåna mig om Erik Ponti dyker upp i min nästa roman Tjuvarnas marknad, som jag precis börjat skriva på. Fast som vanligt i en biroll.


Prenumerera på Piratförlagets nyhetsbrev!

De senaste nyheterna om våra böcker och författare. Tips på evenemang och aktiviteter.