Följ oss på sociala medier:
”Boken kallas en psykologisk thriller och är oerhört lättläst, med ett ...”Läs mer
”En riktigt bra berättelse om ett verkligt livsöde som är mer fascinera...”Läs mer
”När himlen faller ner är en personlig berättelse, baserad på författar...”Läs mer
”Kort och gott så är Stormskörd av Mattias Leivinger och Johannes Pinte...”Läs mer
”Samtidsfrågor i ruggig bladvändare.”Läs mer
”Det här är en klassiker ... om man verkligen vill lära sig...”Läs mer
”Lövestams tredje bok i serien om grammatik är likt de andra skriven på...”Läs mer
”Marie-Louise Ekmans pregnanta noteringar har en poetisk kvalitet som s...”Läs mer
”Deckardrottningar finns i överflöd, men inte många kan skriva storslag...”Läs mer
”Trovärdigt om gängkriminalitet.”Läs mer
”Samtidigt som berättelsen drar in mig och får mig engagerad så lär jag...”Läs mer
”Författaren är en fena på tidsmarkörer och detta tillsammans med bra s...”Läs mer
”Det är driv i berättelsen.”Läs mer
”Jag tyckte den var skojig. Underhållande, lättläst och, precis som inn...”Läs mer
”Det är nära till leende när man läser boken. ... Boken visar...”Läs mer
”Sweet Lolita är en stark och viktig bok ... Detta är en...”Läs mer
”Denna gång hamnar skrupellösa flyktingsmugglare och andra samtida feno...”Läs mer

Fakta barnhandel i Rumänien – Lizas anteckningar

Anteckningar från mötet med Unicef, tisdag 30 nov 2004:

Unicefs kontor i Bukarest ligger i ett tämligen nybyggd fastighet på Boulevard Primaverii, Vårens gata, i närheten av den forne diktatorn Nicolae Ceaucescus gamla bostad.
Dr Voica Pop leder rumänska Unicefs projektarbeten kring barns skydd och rättigheter. Hon är en ung kvinna med lockigt svart hår och bra engelska.
Chefen, the Representative, heter Pierre Poupard och är en oklanderligt klädd fransman med glesnande hår och livliga ögon.

– Rumänska barn utnyttjas som arbetskraft på två olika sätt, vilka är viktiga att skilja åt, säger Pierre Poupard.
– Dels finns en tradition som innebär att barnen, efter skolans slut, arbetar ett fullt dagsverke i hemmet. För många barn blir detta i längden mycket tungt. Dels hyrs tonårsbarnen ut som arbetskraft av sina familjer och tvingas arbeta under regelvidriga omständigheter, ofta till mycket låg ersättning.
– Vi har också dokumenterade exempel där familjer ger upp sina barn i utbyte för mycket låga penningsummor, säger Voica Pop.
– De säljer helt enkelt barnen. I september 2004 genomförde vi en studie där vi kunde påvisa isolerade fall där rumänska barn sålts för att användas både till prostitution och barnpornografi.
I vilken omfattning detta pågår är, enligt Voica Pop, väldigt svårt att veta.
Däremot vet man att barn säljs och köps för olika användningsområden och förs utomlands, eftersom en del av dem så småningom kommer tillbaka. Enbart under 2003 fördes 1034 barn tillbaka till Rumänien efter att omhändertagits av myndigheterna i andra länder. Minst 223 av barnen var sålda: 105 för att bli tiggare, 71 köptes av olika bordeller och 47 av dem hade användes som tjuvar. Det störta exportlandet för rumänska barn är Italien, följt av Frankrike, Belgien, Tyskland, Spanien och Österrike.
De flesta barnen kommer från de mycket fattiga delarna av östra Rumänien, framför allt från Neamt, Iasi, Bacau, Suceava och Botosani.
Allt fler barn skickas tillbaka till Rumänien varje år, vilket indikerar att problemet ökar.
Det är mycket svårt att, på politisk väg, komma åt den organiserade brottslighet som sysslar med exploatering av barn.
– Så snart en ny lag träder i kraft hittar de ett sätt att gå runt den. Det verkar som om problemet minskar, men frågan är om det inte bara blivit ännu svårare att se.
Ett exempel återfinns bland de barn som används till kriminell verksamhet.
– I Rumänien blir man straffmyndig vid 14 års ålder, säger Voica Pop. Därför är kriminaliteten är större bland de små barnen under 14 än över, eftersom det är smidigare att använda icke straffbara barn. Vi vet att det förekommer, även om vi inte kan belägga att det sker i organiserad form.
Eftersom drogmissbruket ökar i Rumänien antar man att små barn används till bland annat knarkhandel i olika former. Det finns minst 30 000 intravenösa missbrukare enbart i Bukarest.
– Idag sitter 800 barn mellan 14 och 18 år i rumänska fängelser, säger Voica Pop.
Fängelserna är ordinära säkerhetsanstalter med vanliga kriminella där barnen placeras på särskilda barnavdelningar. Dessutom finns ett särskilt fängelse med enbart barn, Craiova. I september 2004 innebrändes tre barn där efter att de protesterat mot vakterna.
För att dömas till fängelse krävs att man antingen begått ett grovt brott eller är ”återfallsförbrytare”.
– Det räcker att stjäla ved ur skogen två gånger så räknas man som återfallsförbrytare, säger Pierre Poupard. Då kan man dömas till fängelse.
Utredningstiderna är mycket långa, även för mycket små brott.
Över hälften av barnen i rumänska fängelser är inte dömda, eftersom brottsutredningarna pågår, och kan göra så i åratal.
Att få politikerna att reagera är en av Unicefs främsta uppgifter, men knappast den lättaste.
– Vi brottas fortfarande med myndigheternas förnekelse kring brott mot barn, säger Pierre Poupard.
Kontakter mellan länder.
Få mödrar behålla barn.
Ny lag inte staten utan familjen ansvarig för barn.

Rapporten Child Labour in Romania (Barnarbete i Rumänien).

sid 11: Regeringen har tagit på sig uppdraget att innan mandatperiodens slut utradera fenomenet ”gatubarn”.
Nu är mandatperioden till ända, men gatubarnen finns kvar.

sid 14: Mellan 3 och 7 procent av de rumänska barnen är rena barnarbetare. 19 procent är ”ekonomsikt aktiva”. De tjänar sällan några pengar, men de bidrar till familjens försörjning, oftast genom någon form av jordbruksarbete.
60 procent av barnen får inte betalt alls, 23 procent får betalt i form av mat, kläder eller husrum. 17 procent får betalt i pengar, där det i nästan alla fall rör det sig om regelvidrigt arbete.

sid 16: Detta är inte ett etniskt problem. Visserligen är zigenarbarn något överrepresenterade bland barnarbetarna, men de allra flesta arbetande barn är vanliga rumäner.

sid 17:
De ekonomiskt aktiva barnen arbetar i genomsnitt tre timmar per dag. Deras arbete påverkar skolarbetet negativt. Arbetande barn, som trots allt går kvar i skolan, gör mycket sämre ifrån sig än de icke arbetande barnen. På landsbygden är det vanligt att praktiskt taget hela klasser består av arbetande barn, vilket drar ner hela skolans utbildningsnivå.

sid 63 ff: 73 procent av de ekonomiskt aktiva barnen kommer från familjen där den sammanlagda inkomsten är mindre än 96 US dollar (ca 650 kronor) i månaden. En tredjedel av dessa barn kommer från familjer där inkomsten var mindre än 32 US dollar (210 kr) i månaden.
Bara 2,9 procent av barnen kom från familjer där man tjänade mer än 225 US dollar (1500 kr) i månaden. Inga barn med en hushållsinkomst över 483 dollar (3200 kr) behövde arbeta.
De flesta barnarbetarna kommer från stora familjer med lågutbildade föräldrar.

sid 81: fakta om gatubarn.
En undersökning av 150 gatubarn gjord av rumänska Rädda Barnen i Bukarest 2002 visade:
* Alla arbetade mer än åtta timmar per dag.
* 63 procent blev ofta förödmjukade av sina arbetsgivare.
* Nära hälften (44 procent) var tiggare under svåra förhållanden (extrem hetta eller stark kyla).
* Nästan alla led av hudsjukdomar, tuberkulos eller gulsot.
* Närmare 70 procent av barnen hoppade av skolan i 11-årsåldern
* 73 procent var analfabeter eller läste och skrev mycket lite.
* Hälften av dem hade blivit misshandlade.

Fakta om barnarbetare på landsbygden:
En undersökning av 400 barn mellan 6 och 14 år från den rumänska landsbygden, gjord av The Institute for Mother and Child Protection 2002:
* Över 70 procent av barnen tyckte det var normalt att arbeta.
* Deras arbetsuppgifter bestod av hushållsarbete, barnpassning, att mata djur, mocka, mjölka kor, hugga ved eller arbeta som herdar.
* Var sjätte barn beskrev sig själva som ”anställda” av någon i byn. 63 procent av dessa barn tilläts inte gå i skolan för sina föräldrar.

Fakta om zigenarbarnens arbete:
En undersökning gjord av ECHOSOC Foundation 2002:
* Zigenarbarnens arbetstid varierade mellan 4 och 10 timmar per dag.
* Arbetsuppgifterna bestod av tiggeri, att tvätta vindrutor på bilar, samla skrot, hushållsarbete, byggnadsarbete eller försäljning av småsaker på gatan.
* Var femte barn gick inte i skolan överhuvudtaget, 13,5 procent uppgavs ha hoppat av ”temporärt”.

Barnarbetarnas könsroller:
En samlad undersökning av drygt 400 gatubarn i Bukarest i december 2003, gjord av en rad statliga myndigheter:
* De flesta gatubarn var pojkar (66 procent).
* I den hieratiska ordningen var pojkarna mer värda än flickorna.
* Den dominerande arbetsuppgiften för både pojkar och flickor bestod av tiggeri eller försäljning av småsaker.
* Flickorna hoppade av skolan tidigare. Deras läs- och skrivkunnighet var lägre än pojkarnas.
* De flesta barnen tyckte det var bättre att vara pojke än flicka, eftersom pojkarna hade lättare att tjäna pengar.

FN:s kommitté för barns rättigheter påpekar en rad brister i sin senaste rapport till den rumänska staten:
* Anklagelser om misshandel och tortyr av barn inom det rumänska rättsväsendet är vanliga.
* Förhållandena på barnhemmen är fortfarande mycket svåra, även om de värsta har stängts.
* Adoptionerna av barn till utlandet fortsätter, trots att regeringen sagt att de stoppats. Över 1500 rumänska barn adopterades utomlands under 2002, ytterligare 600 är på väg.
* Övergrepp på barn tas fortfarande inte på allvar av de rumänska myndigheterna.
* Barn som missbrukar droger blir allt fler.
* HIV och AIDS ökar bland barn.
* Barn yrkesarbetar från sex års ålder, ingen minskning märks.
* Problemen med trafficking, att barn som säljs och smugglas ut ur landet för att utnyttjas inom sexindustrin eller till annan kriminalitet, är stora.
* Gatubarnen i Bukarest är väldiga utsatta, bland annat för sexuella övergrepp och våld, inte minst av polisen.
* Hundratals barn sitter fängslade utan dom eller rättegång.