Liza om Den röda vargen

En terrorist stiger av utanför Stadshotellet i Luleå. Han har återvänt till Sverige och Norrbotten efter mer än 30 år i exil, svårt sjuk och utan hopp om bättring.
Han har kommit hem för att dö.
Men innan han dör finns det en del han måste göra. Han har ärenden att uträtta, saker som ska göras upp, relationer att reda ut – en gång för alla.

Så börjar ”Den röda Vargen”, min femte roman om journalisten Annika Bengtzon. Ganska snart kommer journalistens och terroristens spår att korsas, för att inte säga krascha.

Tidsmässigt har det gått nästan ett år efter att Annika klev ut ur tunneln under Victoriastadion där Sprängaren hållit henne som gisslan.
Annika är sig inte riktigt lik efter den där julnatten med dynamitpacken på ryggen. Hon har sagt ifrån sig chefsuppdraget, är fri reporter och jobbar enbart på egen hand, mer isolerad på redaktionen än någonsin. Inte ens chefredaktören Anders Schyman har särskilt bra kontakt med henne längre. Det är i stort sett bara Anne, Berit och Thomas som hon fortfarande pratar med.
Förutom änglarna som börjat sjunga allt högre och ihärdigare….

Själva historien utspelar sig till stor del i Luleå i Norrbotten, en stad präglad av malmen, stålet och försvaret. Här ligger SSAB, en av Europas största och modernaste stålverk. Här rinner Luleälven ut, Sveriges största enskilda elproducent. Här slutar malmbanan, järnvägen som binder samman Malmfältens gruvor med havet. Här finns F21, en av Sveriges största militära flygbaser.
I mitten av 1980-talet bodde jag och arbetade flera år i Luleå, först som kommunalreporter på Norrbottens-Kuriren, sedan som nyhetsreporter på Norrländska Socialdemokraten. I två år bodde jag på Lövskatan, ett nedgånget område med mycket industrier strax intill stålverket. Jag tyckte det var otroligt vackert. När de andra mammorna gick till parken med sina barn gick jag med min dotter bort till Västra Vakten och tittade på Masugn Två.
1994-95 var jag tillbaka under en vinter, då jag var med och startade TV4:s lokalstation i Luleå tillsammans med Tove Alsterdal, som idag fungerar som min redaktör.
Jag har letat efter en möjlighet att placera en historia här i flera år, och jag är mycket nöjd med att jag äntligen lyckats.

Den röda vargen blev till slut en rejält spännande historia. Jag ville skriva en roman om att hitta hem, om vad människor är beredda att göra för att få en tillhörighet i livet, och vad vi är beredda att göra och offra för att få behålla det sammanhang vi lyckas få. Jag är himla glad och stolt över resultatet, jag tycker själv att det blev en tät och sammanhållen berättelse.

Bokens titel syftar på en mycket mäktig människa som hela sitt liv burit på en stor och våldsam hemlighet. Vad får ni veta i bokens slutskede.

När ni läst boken och hittat lösenordet till extramaterialet på min hemsida så kan ni läsa mer om Luleå, titta på bilder, höra en intervju och läsa bortklippta scener ur boken genom att logga in där på följande länk:
http://www.lizamarklund.com/main.html (klicka på ”Extra features”)

Hoppas ni gillar det jag åstadkommit.

Liza Marklund
Stockholm i juni 2003