Följ oss på sociala medier:
”Romanen dröjer sig kvar i det som gör ont, men har även...”Läs mer
”Sophie var en viktig röst i kampen för kvinnors frigörelse...”Läs mer
”Boken är välskriven och lättläst med ett språk som flyter fint. En ep...”Läs mer
”Vilken dramatik Birgitta Bergin skapar på det lilla skäret, man hör vi...”Läs mer
”Detta är en mysig och charmig roman om familjeband, sorg, goda minnen,...”Läs mer
”Jag borde inte ha blivit förvånad med tanke på hennes poetiska, vackra...”Läs mer
”Berättelsen om det journalistiska arbetet att avslöja IB och det polit...”Läs mer
”Spännande, lättläst, rolig, intelligent spänningsroman ... I del två h...”Läs mer
”Det är en mycket spännande bladvändare i samma klass som Unni Lindells...”Läs mer
”Malin Haawind tecknar ett säkert porträtt av miljön, mellan raderna hö...”Läs mer
”Liza Marklund i sitt esse.”Läs mer
”En roman vars första mening är "Min terapeuts samtalsrum är också henn...”Läs mer
”En spännande, lärorik roman... Betyg 4, Mycket bra”Läs mer
”Det blir kriminellt spännande när ett värdefullt manuskript försvinner...”Läs mer
”Varmt, hjärteknipande och med en gåta som gör läsningen till en riktig...”Läs mer
”Lisa Bjerre och Susan Casserfelt hittar rätt med mycket i boken. Karak...”Läs mer
”Thunberg Schunke lyckas åter förmedla en intressant och skrämmande ber...”Läs mer
”Det är lågmält beskrivet, med en stor portion humor där även det allva...”Läs mer
”Hem till Appleby Farm är charmig och livsbejakande, människorna på gå...”Läs mer
”Tredje Monikaboken är om möjligt ännu bättre än de två tidigare. Perfe...”Läs mer
”Det är humoristiskt och välskrivet på Emma Hambergs eget livsbejakande...”Läs mer
”... extremt spännande och välskriven. ... Totalt sett visar ändå boken...”Läs mer
” ....debutdeckare med en intressant story om hemligheter och trauman. ...”Läs mer
”Författaren beskriver trions liv på ett medryckande och genomarbetat v...”Läs mer
”Actionfylld militärthriller med internationell atmosfär. Det är verkli...”Läs mer
”Jagformen har gjort Jan Guillou gott. Riktigt gott. ... Guillous som a...”Läs mer
”Härlig spänningsroman med en sympatisk medelålders hjältinna och många...”Läs mer
”... en övertygande comeback. Miljöskildringen imponerar, liksom gestal...”Läs mer
”Emma Hamberg kan konsten att peppa sina läsare; hennes berättelse är...”Läs mer

Intervju Orkestergraven

Orkestergraven har en lite ovanlig intrig: Ganska snart presenteras läsaren för fem möjliga mördare som sedan följer med historien ända till det nervkittlande slutet. Berätta – hur fick du idén?
– Precis som i alla mina böcker ville jag berätta om problem som finns i samhället. I mina tidigare böcker har Cato Isaksen varit inblandad i fall som handlar om kvinnomisshandel, narkotikabrott, ungdomsbrottslighet…
– Den här gången ville jag beskriva hur farligt det kan vara att ha en dålig barndom. Hur enormt lite som avgör om en människa ska lyckas i livet eller inte göra det.

Hur arbetar du – sätter du dig ned och tänker ut en historia som du sedan gör en bok av?
– Nej, historierna kommer till mig hela tiden. Ofta har jag flera berättelser i huvudet samtidigt. Jag får verkligen stålsätta mig för att hålla mig till en bok i taget.
– Det börjar alltid med små detaljer; människor, situationer och saker som dyker upp i mitt huvud och som sedan utvecklas till en hel berättelse.
– Som nu till exempel, när jag går omkring och tänker på nästa bok som jag ska börja skriva i augusti och som kommer ut 2007. Jag vet redan nu att den kommer att innehålla en äldre kvinna som är psykopat, en sjuårig pojke och en glassbil. Sedan kommer fler och fler bitar att falla på plats tills jag börjar skriva.

Du har skrivit en kriminalroman om året under hela 2000-talet. Hur hinner du?
– Ja, det är mycket jobb. Hela tiden. Själva skrivprocessen tar ungefär åtta månader, varav de sista tre är helt hysteriska. Då gör jag inget annat än skriver; träffar inga vänner, går inte bort, umgås knappt med min familj… Efteråt är jag helt slut. Uttömd.
– Men jag älskar det här jobbet, det är därför jag gör det. Jag skulle kunna sitta i ett hus i skogen med tio katter och bara skriva hur länge som helst. Det är det bästa jag vet!

Två av dina romaner om Cato Isaksen, Ormbäraren och Drömfångaren, har blivit tv-serier i Norge. Är du nöjd med resultatet?
– Ja, de har blivit fantastiskt bra. Och det är inte bara jag som tycker – tv-serierna har fått lysande kritik och höga tittarsiffror. De svenska författarna Lars Bill Lundholm och Jonas Cornell har skrivit manus, men det är en helt norsk produktion med norska skådespelare.
– Bägge filmatiseringarna är nominerade till det prestigefyllda norska tv-priset Gullruten för bästa tv-drama, bästa manliga huvudroll och bästa kvinnliga huvudroll.

När får vi se dem i Sverige?
– När det finns fler avsnitt klara. Varje bok har blivit tre avsnitt på tv och svenskarna väntar på att ytterligare en bok ska filmatiseras. I augusti börjar inspelningarna av Sorgmantel och Nattsystern och nästa år görs Orkestergraven och min kommande bok, som går under arbetsnamnet Honungsfällan.

Har du själv varit inblandad i arbetet med tv-serierna?
– Nej. Det är inte mitt område och jag har medvetet hållit mig på avstånd. Men jag var med som statist i ett avsnitt. Och jag har översatt dialogen tillbaka till norska, eftersom manuset skrevs på svenska.

I juni kom din och Mark Levengoods andra bok med barncitat, Gud som haver barnen kär har du någon ull, ut i Norge. Hur har det gått?
– Bra. Den har legat etta på topplistan över alla icke skönlitterära böcker hela hösten. Men samma makalösa succé som i Sverige, där våra bägge citatböcker sålts i närmare en miljon exemplar vid det här laget, har det inte blivit hemma i Norge. Det var ju inte riktigt samma nyhet där, eftersom jag redan gjort sex citatböcker själv innan jag började arbeta med Mark.

Kan man tänka sig ännu en citatbok av dig och Mark Levengood?
– Vi har många planer för många olika saker. Jag hoppas att det resulterar i en bok under 2007, men vi får se vad det blir. Vi har som sagt många goda idéer.

Orkestergraven blir årets påskdeckare i Sverige. Vad läser du själv i påsk?
– Jag har massor av böcker som ligger och väntar på att bli lästa. Konsten att vara snäll av Stefan Einhorn är en av dem jag tänker ta itu med först.
– Jag kommer att sitta framför brasan med en bok och ett glas vin i vår hytte i fjällen och titta ut genom fönstret på min man, våra söner och deras flickvänner när de åker skidor.
– Själv avskyr jag att åka skidor, så norsk jag är. Och jag går aldrig på tur. Hur skulle jag få några böcker skrivna om jag var ute och gick hela tiden?