Följ oss på sociala medier:
”Författaren är väl insatt i tidsandan och kvinnohistorien. Mönstret le...”Läs mer
”Sara Lövestam är en gudabenådad ciceron i vårt svenska språk, och tack...”Läs mer
”Romandebutanten Moa Gammel Ginsburg lånar Hjalmar Söderbergs hundra år...”Läs mer
” Författaren behärskar sitt hantverk. ... Jonasson låter sina skrönor ...”Läs mer
”Återigen har författar- och advokatparet skrivit en roman om händelser...”Läs mer
”Jan Guillou går hur som helst lyckligt i mål med sin uppgift....”Läs mer
”Det är verkligen rappt berättat och det märks att författaren inte vil...”Läs mer
”Johan Erlandsson, till vardags journalist på Kommunalarbetaren, har gj...”Läs mer
”Oerhört spännande hela vägen in i mål.”Läs mer
”Min alltför vackra syster är i likhet med Historien om en anständig fa...”Läs mer
”Att gestalta troll trovärdigt är inte det enklaste, men de här författ...”Läs mer
”Boken Lärarinnan är både allvarlig och rolig. Och den är både tankeväc...”Läs mer
”Patos. Det är drivet och limmet i "De rättslösa". ... De rättslösa dra...”Läs mer
”Personligt och berörande. Inspirerande!”Läs mer
”Den är jättehärlig … Solstolsläsning! … det är lite feelgood, den bjud...”Läs mer
”Det är välformulerat och vasst, men också plågsamt och ibland nästan o...”Läs mer
”"Drönaren" har utsetts till Norges bästa kriminalroman 2019 och det ha...”Läs mer
”I år skulle den brittiska deckardrottningen ha fyllt 130 år. Kristina ...”Läs mer
”Intressant! … Lärorikt. Och en mycket viktig bok för att förstå högerp...”Läs mer

Intervju Ö-morden

Din hjältinna Karin Sommer är något inom litteraturen så ovanligt som en ensamstående kvinna i övre medelåldern. Hur fick du idén till henne?
– Just därför att hon är så ovanlig. Jag har letat och letat men inte lyckats hitta en enda kvinnlig huvudperson i femtioårsåldern inom kriminallitteraturen. Manliga kommissarier i den åldern vimlar det däremot av. Kvinnorna försvinner ur litteraturen när de passerat trettiofem för att sedan inte dyka upp igen förrän de blivit så gamla som Miss Marple.
– Kvinnor i femtioårsåldern är farliga; de är starka och kompetenta och inte alls några söta gamla mormödrar.

På danska heter din nya roman Robinson-morden. Var kommer det namnet ifrån?
– Från teveserien Robinson. Boken har ju ett socialdarvinistiskt tema; den handlar om sociala mekanismer i ett litet samhälle – som iochförsig också hade kunnat vara stort.
– Min ambition när jag skriver är att vara underhållande och samtidigt få läsarna att reflektera över det samhälle vi lever i. I Ö-morden handlar det dels om tro och religion, dels om sociala klyftor.

För Karin Sommers del blir det här fallet mindre uppslitande rent privat än i föregångaren Paranoia…
– Ja, jag ville ge henne lite nytt livsmod. Visserligen blir hon återigen indragen i en mordhärva, men det går inte så nära inpå henne som person. Den här boken är en pusseldeckare, mer åt Agatha Christie-hållet.

Har du några andra förebilder när du skriver?
– Ja, jag tycker mycket om Liza Marklund och flera andra kvinnliga nordiska deckarförfattare. Och Sjöwall-Wahlöö har varit en självklar favorit i många år.

I Sverige och Norge har vi gott om kvinnliga deckarförfattare, men du är den första från Danmark som når ut på bred front. Är du ensam på tronen därhemma?
– Nej, det finns några andra som skriver kriminalromaner. Hanne Vibeke Holsts mamma Kirsten Holst, t ex. Men intresset för kriminallitteratur har hittills inte varit lika stort i Danmark som i Sverige och Norge. Men jag kommer precis från en stor krimi-mässa på Jylland och det känns som om det håller på att vända.