Piratförlaget sponsrar Unicefs kampanj

 

Liza Marklund och Mark Levengood är, i sällskap med ytterligare fyra svenskar, Unicef-ambassadörer. I över femtio år har Unicef rekryterat kända ambassadörer till sin verksamhet, personer som ska inspirera andra att kämpa för barnens rättigheter – genom att samla in pengar, föra fram frågorna och bilda opinion.– Mark Levengood och Liza Marklund är två fantastiska personer med ett stort engagemang för barns rättigheter, säger Ingeborg Ekblom, informationschef på Unicef.

– Framför allt har de god förmåga att kommunicera ut detta engagemang på ett trovärdigt vis till olika målgrupper, vilket är oerhört viktigt.

Den första maj anordnade ni en humorgala i TV4. Varför då?
– Vårt viktigaste mål med galan är att rekrytera så många världsföräldrar som möjligt. En världsförälder betalar minst 100 kronor i månaden, pengar som går direkt till behövande barn.

Även Piratförlaget medverkar som sponsor.
– Det betyder väldigt mycket att företag väljer att sponsra kampanjen, och förhoppningsvis visar nu Piratförlaget vägen för andra i förlagsbranschen! säger Ingeborg Ekblom på Unicef.

Mark Levengood är Unicef-ambassadör sedan i april. I slutet av mars reste han till Paraquay där han bland annat besökte ett Unicef-stött projekt för gatubarn.
– Paraguay är ett fattigt land, där Unicefs närvaro betyder skillnaden mellan liv och död för tusentals barn. Mest drabbande var väl de personliga mötena -barnen som berättade att det är jobbigt när det regnar, för då krälar det så många giftormar på golvet, eller den åttaåriga flickan på barnhemmet för hiv-smittade, som krampaktigt höll oss kvar och bad oss stanna en stund till, eftersom hon då för en stund längtade mindre efter sina föräldrar.

(Läs mer om Marks resa till Paraguay i tidningen Stockholm City här.)

Liza Marklund är Unicef-ambassadör sedan november 2004, och i januari 2005 gjorde hon en fältresa till Malawi för att på plats studera Unicefs arbete med barn som är sjuka i hiv/aids.
Vad betyder det här uppdraget för dig?
– Unicef är världens största barnrättsorganisation. Vi är den enda organisationen som arbetar med barnens villkor och rättigheter på alla nivåer – från att se till att barnen på gatan får mat för dagen, sjukvård och utbildning till att förändra lagar och förhandla med diktatorer. Unicef finns dessutom alltid på plats, med lokal personal och lokal kunskap. Det känns otroligt bra att få hjälpa till och sprida information om det fantastiska arbete som görs.

Vilka var dina främsta intryck av Unicefs arbete när du reste till Malawi?
– Hur lika vi människor är. Det är bara våra villkor som skiljer oss åt. Jag har gjort ganska många resor för Unicefs räkning vid det här laget – Thailand, Ryssland, Kambodja, Albanien, Estland, Rumänien – men den till Malawi blev lite speciell. Jag träffade en föräldralös pojke där som heter Madalitso, hans föräldrar var döda i aids. Han var 14 år när jag träffade honom men han var liten som en tioåring. Han fungerade som familjeförsörjare för sin lillasyster och lillebror. ”Jag lever inte tills jag blir vuxen”, sa han. ”Mina villkor är alldeles för dåliga. Om inte svälten tar mig så blir det malarian eller något annat”. Jag såg till att pojkens hus renoverades och att han och syskonen fick möjlighet att gå i skolan. Och det fungerade. I dag är Madalitso nästan vuxen och planerar att utbilda sig till elektriker.

Läs mer om UNICEF på deras hemsida.