Intervju Bedragen
i spillror. Det märker Cecilia Lund, huvudperson i Katerina Janouch
nya roman Bedragen – en engagerande relationsroman om
de olika sätt människor kan bedra varandra på.
Egentligen har hon det rätt bra. Med fyra barn, snygg man, trivsam
förortsvilla och ett jobb som visserligen är slitsamt men också otroligt
givande.
Ändå känner sig Cecilia Lund inte helt nöjd med livet. Men det
kan bli värre, mycket värre, inser hon när det en dag ringer på dörren
och utanför står en ung man som presenterar sig som hennes mans
son.
– Jag har alltid varit fascinerad av förändringar. Hur hela livet kan
ställas på ända på ett ögonblick. Någon ringer på dörren och efter det
är inget sig likt, säger Katerina Janouch om sin femte roman Bedragen
– den första i vad som är tänkt att bli en serie med barnmorskan
Cecilia Lund i huvudrollen.
– Jag ville skriva en relationsthriller, fylld av spänning men utan
blod och våld. Idén fick jag efter att flera människor runtomkring
mig fått veta att de har syskon, eller i något fall barn, som de inte känt
till. Familjehemligheter som pågått år efter år utan att avslöjas.
Titeln Bedragen antyder att detta är en berättelse om otrohet. Och
visst, det finns också med. Men bedra kan man göra på många olika
sätt, menar Katerina Janouch.
– Man kan bedra genom att inte berätta vad man känner; att undanhålla
sanningen om vad man egentligen vill.
Att skildra otrohet och hur den drabbar och påverkar alla inblandade,
är något Katerina Janouch velat göra länge. Och hon gör det
på ett sätt som får läsaren att rysa; hur misstankar och små tecken
undan för undan växer till en sanning som nästan förgör.
– Otrohet är ett oerhört laddat ämne. Det är så skamligt, ofta tar
den som blir bedragen själv på sig skulden och vågar knappt berätta
att det hänt. Det kan bli som missbruk inom familjen; man vågar inte
berätta eftersom omgivningen fördömer så starkt. Man förväntar sig
att en kvinna som blir bedragen omedelbart ska skiljas – men det
kanske hon inte vill.
– Det finns ingen tillförlitlig statistik över otrohet, men jag vill påstå
att de flesta på något sätt har erfarenhet av otrohet. Antingen har
man blivit bedragen, eller själv bedragit eller varit tillsammans med
någon som bedrar sin partner. Jag har själv erfarenhet av alla tre
företeelserna, om än inte i min nuvarande relation.
Dina böcker handlar alltid minst lika mycket om vad som händer mellan
människor som om vad som händer runtomkring dem. Hur kommer det sig
att du valt att skriva relationsromaner?
– Därför att det är intressant och spännande och det jag själv vill läsa.
För mig är relationsromaner mer spännande än vanliga deckare. Jag
upphör aldrig att fascineras av spelet mellan människor. Varför har
man hemligheter? Varför inleder man en otrohetsaffär när man har
familj och på det hela taget ett ganska bra liv? Och hur blir man så
besatt av sin partner att det slår över och blir sjukt?
Bedragen är också en skildring av moderskapet. Hur det kan vara jobbigare
än något annat, men ändå ingenting man någonsin skulle vilja vara utan
– Ja, visst är det jobbigt. Det var säkert ännu jobbigare förr i tiden,
då de flesta kvinnor inte hade några andra möjligheter än att vara
hemma med barnen. Samtidigt har alla möjligheter blivit en stressfaktor.
Världen har öppnats, inte minst tack vare internet. Idag kan
man googla runt bland likasinnade, och det är lätt att bli förvirrad
och tänka att alla andra har det mycket bättre.
– Det funkar inte längre att lunka på i sin egen värld. Man mötsständigt av nya möjligheter. Ska man verkligen gå här och vanka, när
man kan öppna hotell på Bali, segla jorden runt eller bli vinbonde i
Provence? Alla dessa skenbara möjligheter är jättestressande, det
slutar lätt med att man blir missnöjd med det man har.
– Jag är verkligen inte för diktaturer i någon form, men det finns
onekligen en frihet i att inte ha några val.
Själv har du hakat på fler möjligheter än många andra, som fembarnsmamma,
författare, sexrådgivare, krönikör, radiopratare, bloggare, föreläsare
och flitig gäst i olika TV-soffor
Hur orkar och hinner du?
– Tja, jag försöker strukturera mitt liv så mycket det går. Skriver
listor och bockar av. Och sedan är det som Liza Marklund en gång
uttryckte så bra: Jag gör en sak i taget, mer går inte att göra.
– Visst kan livet vara stressigt, men jag går en promenad varje dag
och det är ett väldigt bra sätt att varva ned. Naturen läker. Bara att
se tallarna utanför mitt sovrumsfönster får mig att må bra.
Handen på hjärtat – KAN du ta det lugnt?
– Nej, jag har lite svårt för det. Det har jag efter min pappa, han
kan inte heller göra ingenting. Jag blir uttråkad och rastlös så fort det
inte händer något. Har jag inga utmaningar eller projekt på gång så
blir jag jättestressad. Den stora frågan är hur jag ska hinna skriva
alla de böcker som redan finns i mitt huvud
Med fem barn måste det vara svårt att få lugn och ro när du skriver. Vad
är ditt knep för att få något gjort?
– Jag åker bort och sitter helt själv och bara skriver. Senast var jag i
Cannes, tog in på hotell och hade allt fixat så att jag kunde ägna mig
enbart åt boken. Det var helt underbart!
– Nu börjar barnen bli så stora att jag kan vara borta en hel vecka.
Det ska jag göra när det är dags att börja på nästa bok.
Bedragen är din femte roman. Dessutom har du skrivit en rad andra böcker
om sex och samlevnad, föräldraskap och barnböcker.
Hur tycker du att du utvecklats som författare sedan du debuterade med romanen Våta Spår 1993?
– Framförallt har jag lärt mig hantverket mycket bättre. Numera
flyter det mycket mer när jag skriver. Jag har en mer professionell
inställning till skrivandet, jag vet hur man bygger upp en roman.
Och jag tror inte längre att det är en slump varje gång jag får ut en bok.
– Första och andra gången jag skrivit en bok, tänkte jag att ”det
här gör jag aldrig mera om!”. Nu räknar jag kallt med att jag alltid
kommer skriva böcker.
Blir det fler böcker om Cecilia Lund?
– Ja, jag har redan börjat på nästa, som tar vid direkt där Bedragen slutar.
Planen och förhoppningen är att det ska bli minst fem böcker om Cecilia.
Du är också aktuell med tre böcker om att vänta, föda och ha barn, med
titlarna Gravid! – 9 månader av väntan, Föda barn – timmarna du
aldrig glömmer och Första året – 12 månader som förändrar ditt liv.
– Ja, det är de första tre delarna av min bok Barnliv från 2005 som
blivit separata delar, delvis omskrivna och med en del tillägg.
– Barnliv har gått jättebra, den säljer fortfarande och jag får en massa
respons på den hela tiden. Den är även utgiven i Danmark, Finland,
Norge och nu också i Tjeckien.
Du blev mamma första gången för arton år sedan och idag har du fem
barn. Hur har du förändrats som mamma under de här åren?
– Jag är mig nog ganska lik, även om livet med barnen förändrats.
Man går ju igenom olika faser i föräldraskapet, och för min del är de
år som helt är inriktade på praktisk omvårdnad över. Idag handlar
det mer om intellektuellt utbyte, vilket är ganska skönt.
– Men på ett plan var jag kanske lugnare när jag var yngre. När man
är ung räknar man ju iskallt med att allt ska gå bra hela tiden. Nu är
man mer medveten om alla risker och tar inte lika mycket för givet.
Din huvudperson Cecilia Lund arbetar som barnmorska och du skildrar
hennes arbete väldigt fint. Är det ett yrke du själv skulle kunnat tänka dig?
– Nej, faktiskt inte. Men jag har alltid varit fascinerad av det yrket.
Jag har ju själv fött fem barn, tre på sjukhus och två hemma, men inför
den här boken ville jag verkligen kunna beskriva hur det går till och
frågade min barnmorskeguru Cayenne Ekjordh om jag kunde få gå
bredvid henne på BB och det fick jag. Jag var med några nätter på
BB Stockholm och det var en helt fantastisk upplevelse.