Följ oss på sociala medier:
”Bästa boken i serien. Läs!”Läs mer
” ”En familj som vår” är feel good i den bästa bemärkelsen: när någon l...”Läs mer
”Hem till Appleby Farm är charmig och livsbejakande, människorna på gå...”Läs mer
”Det hade kunnat bli dyster läsning om det inte var för Sara...”Läs mer
”Det är humoristiskt och välskrivet på Emma Hambergs eget livsbejakande...”Läs mer
”En mordgåta rullas upp, långsamt och nervkittlande… En verklig bladvän...”Läs mer
” ....debutdeckare med en intressant story om hemligheter och trauman. ...”Läs mer
”Författaren beskriver trions liv på ett medryckande och genomarbetat v...”Läs mer
”Actionfylld militärthriller med internationell atmosfär. Det är verkli...”Läs mer
”Jagformen har gjort Jan Guillou gott. Riktigt gott. ... Guillous som a...”Läs mer
”... svindlande tempo och överraskningseffekter. ... hon har aldrig var...”Läs mer
”Historieskrivningen ... är en kulturgärning av rang.”Läs mer
”Sara Lövestam är halsbrytande rolig, med en förmåga att skriva lätt oc...”Läs mer
”Projekt jul är en välskriven feelgood om känslor av utanförskap och hu...”Läs mer
”Björn Paqualin är också manusförfattare. Det märks. Hans formuleringar...”Läs mer
”"Vem fan är du" borde läsas i alla politiska partier idag. Förutom att...”Läs mer
”Romanen är en riktigt fartig och rolig skröna ... Här finns några rikt...”Läs mer
”Här får ni massor av spänning i en underbar förpackning. Passar alltså...”Läs mer
”Wollin skriver på ett sätt som jag skulle kalla effektfullt. Varje men...”Läs mer
”Boken handlar om sorg, depression, psykoser och övernaturliga fenomen....”Läs mer
”Att bokens undertitel är "Skriftställning 2005-2021" måste förstås läs...”Läs mer
”... en övertygande comeback. Miljöskildringen imponerar, liksom gestal...”Läs mer
”Wow vilken fantastisk bok! Birgitta tillhör en av mina favoritförfatta...”Läs mer
”...en mysig roman, en sådan som man behöver ibland. Jag gillar också a...”Läs mer
”Intrigen fängslar från början till slut trots många förgreningar. Det ...”Läs mer
”Thunberg Schunkes kriminalromaner är alltid ambitiösa med intriger som...”Läs mer
”Rappt och trovärdigt berättat om en tragisk verklighet som snart ingen...”Läs mer
”Detta är en gripande skildring om det sociala arvet, barnlängtan, hopp...”Läs mer
”Emma Hamberg kan konsten att peppa sina läsare; hennes berättelse är...”Läs mer
”Intressant och angelägen läsning är det, för än finns förhållanden att...”Läs mer
”Idag Dör Alla Gudar av Mattias Leivinger och Johannes Pinter är en spä...”Läs mer
”...kapitel för kapitel skruvas spänningen upp och till slut är jag hel...”Läs mer

Jan Guillou tippade rätt – ännu tidigare

Redan i romanen Fienden inom oss från 2007 förutsåg Jan Guillou att JMG Le Clézio skulle bli Nobelpristagare inom kort. Aftonbladet uppmärksammar detta i en artikel med titeln Guillou och kristallkulan.

Fienden inom ossHär följer ett utdrag ur Fienden inom oss, en scen med Ewa och Pierre Tanguy:

”Berätta i stället om böckerna på den där listan”, passade hon på medan de fortfarande skrattade. ”Vad var det rikets säkerhetstjänst hade konfiskerat i Capitaine Bouhassans bokhylla?”
   Distraktionen fungerade, han sken upp och gjorde en svepande gest över en liten hög med böcker som han staplat upp på glasbordet.
   ”Den där Capitaine Bouhassan skulle jag vilja bjuda på middag”, sa han. ”Jag inser att det kanske är lite olämpligt just nu, men i alla fall. Så här ligger det till med hans bibliotek … ”
   Han gjorde en medvetet parodisk militär avrapportering och började med de sex böcker han lagt fram i en liten hög på glasbordet. Dem hade han nämligen hittat i sina egna bokhyllor.
   Han höll upp bokomslagen allteftersom han redogjorde för författare och innehåll. De första titlarna rörde en marockansk motståndsman som hette Ben Barka som enligt Pierre närmast var att betrakta som en sorts socialdemokratisk politiker, knappast upphetsande och definitivt inte terroristiskt, även om Ben Barka mördats av den franska underrättelsetjänsten 1965.
   Mer uppiggande var nästa storhet som således fanns i såväl hans egen boksamling som hos officerskollegan Bouhassan. Det var Marockos internationellt mest kände författare Tahar Ben Jelloun, som fått Goncourtpriset 1987 för romanen L’enfant de sable, som mycket riktigt beslagtagits. Förmodligen därför att ordet sable, sand, förde tanken till någonting skumt som hade med araber eller islam att göra.
   Men så kom vi till beslagslistans verkliga pièce de résistance, Pierres absoluta favoriter. Nämligen två verk av Frankrikes sannolikt näste Nobelpristagare J M G Le Clézio. Den ena boken hette La guerre, misstänkt titel onekligen, även om texten knappast handlade om krig. Den andra hette rätt och slätt Désert, och där hade vi förstås den där misstänkta öknen igen.