Författarenkät: Vilken bok sätter fingret på USA?
Vi ställde en fråga till några av Piratförlagets författare med anledning av Barack Obamas tillträde till presidentposten: ”Vilken är den första bok du kommer att tänka på när du hör ordet ‘USA’ ?” Här är svaren.
– Kafkas roman Amerika, eller Den försvunne. Den publicerades efter Kafkas död och ingen vet om han ens hade tänkt skriva klart den. Berättelsen handlar om drömmen som inte blev av eller om vårt behov av illusion. Vi måste våga tro på att det finns en bättre värld att sträva efter, att det är värt att hoppas på något vackrare, godare, mer rättvist. Med Barack Obama i ledningen spinner den drömmen om Amerika vidare; hoppet har fått en ny skjuts framåt. Det är underbart, magiskt, men Obama har mycket att ta tag i, miljarder människor vänder nu hoppfyllda hjärtan mot honom och drömmar är sköra väsen.
– Jag slöt mina ögon, försökte göra hjärnan helt blank och tänkte: ”USA. En bok.” Långsamt började en bild ta form. Snart såg jag att det var – Ernest Hemingway! Jag insåg att det inte var så konstigt. Hans bok Den gamle och havet har jag läst många gånger. Och om några veckor reser jag tillbaka till Florida. Självklart åker vi ner till Key West och går på Sloppy Joe´s. Det är en av världens värsta turistfällor, sunkigt och avslagen öl i slankiga plastglas. Men man måste dit för relikernas skull. På två väggar har de satt upp Papa´s trasiga snöskor, gamla skavda skidor och en massa inramade svartvita foton. Jag vet, men dyrkan tar sig sådana uttryck …
Lena Ebervall: Joyce Carol Oates – The Gravediggers daughter
– Idag måste man erkänna att USA, detta land där vi tror att det bara bor idioter, har flera av världens förnämsta moderna författare. Det är imponerande att USA producerar så mycket litteratur i världsklass – tänk vilken konkurrens de har från hela den engelsktalande världen! Joyce Carol Oates The Gravedigger’s Daughter var den senaste i raden av lysande amerikanska romaner. Det roliga med Oates är inte bara att hon är ett geni utan att hon verkligen är AMERIKANSK! Här möter vi riktiga människor i riktiga småstäder som vi aldrig hört talas om. Ett Amerika bortom sydstatsromantik och storstadspuls, ett USA som vi européer sällan ser men är så besläktade med. Lysande humaniora har växt fram under den kanske dummaste och ondaste president USA någonsin haft. Om en ljusare era under Obama bryter in, kanske kulturen vissnar.
Mikael Fant: Carson McCullers – The Heart is a lonely hunter
– Utan tvekan ”The Heart is a Lonely Hunter” (Hjärtat jagar allena) av Carson McCullers. I denna, en av de sorgligaste böcker som någonsin skrivits, målas ett USA fram fjärran från Wall Street och Hollywood. Under depressionens 30-tal cirklar den drömmande pojkflickan Mick, den svarte läkaren och aktivisten Benedict Copeland, nattkaféägaren Brannon och marxistalkisen Jake Blount kring den stumme John Singer som myggor kring ett stearinljus. De speglar sin respektive ensamhet i Singers svarslöshet; Singer i sin tur har förlorat sin bäste vän. Den då 23-årige debutanten McCullers visar prov på en fantastisk insikt i människans lidande och framför det hela på en gnistrande ren och osentimental prosa. Hon slår Harper Lee på fingrarna, och nog fan till och med Faulkner också. En bok för alla som hoppas och vill tro att over there inte enbart är ett Kalle Anka-land.
Malin Persson Giolito: JD Salinger – Räddaren i nöden
– Den första bok jag kommer att tänka på är Räddaren i nöden. Varför då? Det är inte den första bok om USA som jag nästan har älskat sönder, för det måste ha varit Lilla huset på prärien-serien. Salinger är inte heller den amerikanska författare jag har älskat mest, för det måste nog vara Steinbeck eller någon av alla de kvinnor från New York som formade mina sena tonår: Marilyn French, Erica Jong, Joyce Carol Oates. Inte heller är det en bok som jag tycker ger en bild av det USA som jag tänker på just i dag, för det skulle nog illustreras bättre av Ett land i gryningen av Dennis Lehane eller kanske till och med Vägen av Cormac McCarthy. Men antagligen har det väl att göra med titeln och den märkliga roll som Räddaren i nöden fick spela i ett alldeles onödigt mord. Det finns många orättvisor och onödiga mord som vi hoppas att den här frälsargestalten Barack Obama ska våga ta itu med. Vår Räddare i nöden, helst en smula mer fokuserad än Holden Caulfield, och helst fokuserad på lite andra saker. Helst ska han också börja genast och fort ska det gå. Och plötsligt tänker jag istället på Den gamle och havet och Dödssynden och Onkel Toms stuga och Älskade och Moby Dick då har jag ändå inte fått nämna ett enda verk av Faulkner eller Mark Twain. Så nu slutar jag. Räddaren i nöden. Det är den första bok jag kommer att tänka på när jag hör ordet USA. Jag kan inte riktigt förklara varför.