Debutanten del 3 – Redigering av manus
I september utkommer Kristina Ohlssons debutroman Askungar. Men innan ett manuskript är redo för tryckpressarna och därefter bokhandeln måste det redigeras. Den tredje delen av artikelserien Debutanten skildrar vägen från inskickat manus till färdig boktext.
Hon debuterar på Piratförlaget i september med boken Askungar, den första om karaktären Fredrika Bergman, en akademiker som börjar jobba för polisen.
”Otroligt tidskrävande”
Askungar skrevs på kvällar och helger eftersom Kristina Ohlsson själv jobbar heltid som analytiker på Rikspolisstyrelsen. Det tog ungefär ett halvår att skriva ett första utkast till romanen, men därefter gjorde hon själv ett omfattande redigerings- och korrekturarbete. Trots det återstod mycket arbete efter att Piratförlaget bestämt sig för att ge ut den, vilket det alltid gör innan böcker är färdiga att skickas till tryckeriet:
– Det har varit otroligt tidskrävande med redigeringen! Jag lade säkert hundra timmar på redigeringsarbete kring boken bara i december förra året.
Rödpennan i högsta hugg
Konkret går det till så att en förläggare och en redaktör läser manuset noggrant med rödpennan i högsta hugg. Därefter hålls ett möte mellan förläggaren, redaktören och författaren. De pratar om ändringsförslag och försöker enas om vilka ändringar som ska göras. Det kanske låter som upplagt för prestigestrider och kränkt konstnärlig integritet? Inte i Kristina Ohlssons fall:
– Jag är ganska prestigelös med sådant. Om det sitter två människor på förlaget som inte förstår något i min bok så har jag problem och då spelar det ingen roll om jag själv tycker att det är solklart. Men vi ändrade inga stora saker. Hade de sagt åt mig att helt lägga om dramaturgin eller ändra vem som är mördaren hade jag kanske sagt ifrån.
”Trodde att man som författare skulle tappa inflytande”
När förläggaren, redaktören och författaren enats om ändringarna gick Kristina hem och satte sig framför datorn och skrev om. Att författaren gör ändringarna själv förvånade henne, men det är något som de flesta författare kräver att få göra av respekt för sitt eget manus:
– Jag trodde nästan att när man antogs till ett förlag var det som att stoppa in sitt manus i ett stort svart hål där det sedan kom ut på andra sidan i det skick som förlaget tyckte att det gjorde sig bäst. Jag trodde att man som författare skulle tappa lite av sitt inflytande över texten.
De farhågorna besannades aldrig, och idag är Kristina glad att hon har funnits med genom hela redigeringsprocessen:
– Det har lärt mig otroligt mycket om skrivande. Redaktören Anna har lyft mitt språk till en nivå som ingen svenskalärare hade klarat av, och förläggaren Sofia har också varit en fantastisk ciceron genom hela processen.
Tidigare delar i artikelserien:
Debutanten del 2 – Antagningsbeskedet
Debutanten del 1 – Skrivandet av Askungar
