Bokcirklar för massorna
Den stora föregångaren är Oprah Winfrey som väckt ett läsintresse i helt nya grupper genom sin gigantiska bokklubb.
TV-personligheten Oprah Winfrey har blivit massbokcirkelns okrönta drottning. En gång i månaden upplåter hon sin tv-show för att presentera en ny titel för sina 20 miljoner tittare i USA.
Författaren och några gäster bjuds på middag där boken diskuteras. Höjdpunkterna från middagen visas i programmet, och resultatet brukar inte låta vänta på sig – upplagesiffrorna stiger som en raket efter varje sänt program. Och boken som Oprah höll upp i tv-rutan diskuteras flitigt på arbetsplatser och i hem runt om i USA.
Bokklubben, med två miljoner medlemmar, har också en välbesökt sajt med tips, bloggar och listor.Oprah Winfrey utnyttjar gärna sin status för att nå ut med litteraturen.
”Det är det här man ska utnyttja berömmelsen till” har hon sagt i en intervju.
Oprah är en hjälte och förebild för många svarta amerikaner, inte minst kvinnor. Sedan hennes bokklubb startade 1996 har hon ensam lyckats få miljoner tv-tittare att börja läsa böcker. Många av dem tillhör samhällsgrupper där böcker inte är en naturlig del av vardagen. Tidigare har bokcirklarna i USA främst varit ett fenomen för den högutbildade vita medelklassen. För att hon ”uppmärksammat läsningens fördelar och glädje” har Oprah Winfrey bland annat tilldelats National Book Foundations jubileumsguldmedalj.– I en tid då vi sitter och glor på tv och på nätet hela tiden tror jag att de här bokcirklarna och bokklubbarna är väldigt betydelsefulla. De blir som ett slags kollektiv litteraturkritik och är perfekta för att hitta nya läsare, säger Agneta Klingspor, författare och debattör samt medverkande i programmet Bokcirkeln i P1.
– Tidigare var det bara personer som redan var intresserade som tittade på till exempel Röda Rummet i SVT. Nu pratar man om böcker i andra typer av program, som har helt andra tittare, och det är utomordentligt bra.
Det finns liknande succékoncept runt om i världen, bland annat Richard & Judys eftermiddagsprogram i brittiska Channel 4. Programmet och den tillhörande bokklubben var länge en framgångssaga med två miljoner tittare dagligen. Deras bokklubb riktade sig till en bred publik som ville läsa bra böcker men kanske inte vågade sig på Proust eller Dostojevskij. Programmet lades ned i fjol, men Richard & Judys bokklubb lever kvar på nätet.
TV4-profilen Malou von Sivers har startat en svensk motsvarighet i sitt förmiddagsprogram ”Efter tio”. En gång i veckan diskuteras en ny bok med en inbjuden recensent och en känd gäst. Malou själv intervjuar också den aktuelle författaren.
– Oprah blev en dörröppnare för många, hon har gjort en jätteinsats. Mitt huvudskäl var också att locka tittare som inte läst tidigare och få dem att upptäcka böcker, säger Malou von Sivers.
– Men då måste man tänka på att folk dubbelarbetar och är trötta. Det gäller att hitta böcker som folk verkligen fastnar i.
Fler svenska exempel är tidningen ViLÄSER och magasinet Tara. De har också hakat på trenden med egna bokklubbar eller massläsecirklar, i deras fall nätbaserade.
Kristina Ahlinder, VD på Svenska Förläggareföreningen, välkomnar allt som främjar ett ökat bokläsande och sätter böcker i fokus.
– Om sådana här bokklubbar och bokcirklar lyfter fram böcker som annars inte skulle få så mycket uppmärksamhet är det bra.
