Läsarna avgör litterära genrers liv och död
Herrgårdsromanernas skira kärlekshistorier i adlig miljö letar sig till exempel inte längre in på boktopplistorna.
– Det finns ju inget herrgårdsliv längre. Det är verkligen ett exempel på en genre som är hårt knuten till en viss kultur, säger Kerstin Dahlbäck, professor emerita i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet.
Det finns många orsaker och förklaringar till varför en genre försvinner, enligt Kerstin Dahlbäck. En genre bärs till exempel ofta upp av en viss läsekrets. Det var den borgerliga klassen som läste de bildningsromaner som hade sin storhetstid under 1800-talet. Det finns visserligen mer sentida exempel på bildningsromaner, bland annat Doris Lessings serie Våldets barn som gavs ut 1952-1969, men bildningsromanen i sin ursprungliga form är numera mycket ovanlig.
Ett tydligt klassamhälle var också förutsättningen för proletärlitteraturen som var som störst under 1930-talet. Författare som Eyvind Johnsson och Moa Martinsson, med rötterna i arbetarklassen, debuterade och skildrade arbetarnas vardagsliv. Titlar som God natt jord av Ivar Lo-Johansson och Romanen om Olof av Eyvind Johnsson betraktas i dag som svenska klassiker.
– Det var ett unikt fenomen i Sverige. Då hade vi en rörelse och ett stort folkbildningsintresse, det var något eftersträvansvärt. Arbetarna fick tillgång till böcker och man kan tänka sig att lärarna i folkskolan var väldigt viktiga. Proletärlitteraturen förutsatte att det fanns en arbetarklass, och frågan är om det finns det i dag, säger Kerstin Dahlbäck.
I en tid där i princip alla har tillgång till högre utbildning har både behovet och efterfrågan av proletärlitteratur försvunnit.
Ett annat exempel på en genre som tvingats tillbaka är de så kallade yrkesböckerna som var populära på 1950- och 60-talen. Handlingen kretsade kring unga kvinnor som utbildade sig till sjuksköterskor, flygvärdinnor eller journalister och gav sig ut i karriären.
– Här fanns det en pedagogisk tanke och en chans för samhället att försöka påverka via litteraturen. Det fanns ett budskap. De yrken som lyftes fram var ofta attraktiva statusyrken, vilket ledde till en kommersialisering av yrkesböckerna. De litterära genrer som är populära vid ett givet tillfälle säger alltid något om samtiden.
Kerstin Dahlbäck nämner själv lyriken som en styvmoderligt behandlad genre inom dagens Litteratursverige.
– Poesin för verkligen en tynande tillvaro. Lyrik är diametralt motsatt dagens trend att skapa uppmärksamhet. Lyriken är inåtvänd och det passar ju inte alls hur samhället ser ut i dag.
Den kommersiella aspekten är förstås också avgörande för genrers popularitet och överlevnad. Uppbackning med reklam i olika kanaler kan öka intresset för en viss typ av böcker under en period. Och när en genre säljer bra lockas fler författare till samma stilart.
– Det handlar om att tjäna pengar, men även om att vilja nå många läsare. Vi har idag en kommersialiserad bokmarknad, men också ett utbud vi inte kunde drömma om för 50–100 år sedan.
Döda genrer
Herrgårdsromanen – romantiska kärlekshistorier som utspelar sig i historiska herrgårdsmiljöer.
Yrkesböcker – oftast serier om flickor som utbildar sig och jobbar som sjuksköterskor, journalister eller flygvärdinnor.
Äventyrsboken – huvudpersonen, som oftast är västerländsk, utkämpar någon slags kamp i exotisk miljö.
Vilda västern-boken – romantiserad skildring av det sena 1800-talets USA som präglades av fria vapenlagar, stor invandring och konflikter med indianer.
Bildningsromanen – skildrar en ung hjältes eller hjältinnas inre utveckling, ofta från barn till vuxen.
Arbetarlitteraturen (proletärlitteratur) – ofta självupplevda berättelser ur arbetarnas vardagsliv.
Brevromanen – roman som utgörs av en samling fiktiva brev.
Utdöende genrer
Cyberpunken – genre inom science fiction med datorer och informationsteknik i fokus, ofta med en inbyggd konflikt mellan hackare, artificiell intelligens och storföretag i framtida städer.
Studentromanen – skönlitteratur som utspelar sig i studentmiljö.
Hästboken – skönlitterär barn- eller ungdomsbok som handlar om ungdomar, oftast flickor, som lever för ridsport.
Nya genrer
Chick-lit – skildrar unga vuxna storstadskvinnors liv där relationer, jobb och uteliv får ta mycket plats.
Urban fantasy – övernaturlig handling med inslag av varulvar, magi och vampyrer, utspelar sig i nutid, ofta i moderna stadsmiljöer.
Faktion – blandning av faktatext och skönlitteratur.
Mobilnovellen – består av korta meningar och kapitel om cirka 70 ord.
Strip-lit – självbiografisk fiktion. Författaren använder sin egen person men fabulerar mer eller mindre fritt kring handlingen.
Den interaktiva romanen – läsaren får vara med och påverka handling och utgång.
Gayromanen – litteratur med gaytema och öppet homosexuella karaktärer.
Bloggromanen – populära bloggar som publiceras i bokform.
Återuppståndna genrer
Vampyrromanen – om varelser med övernaturliga krafter som måste dricka människoblod för att överleva.
