Allt om Nesbøs nya thriller: Huvudjägarna (2010)

I augusti 2011 går filmen baserad på Jo Nesbøs fristående thriller Huvudjägarna upp på biografer över hela Skandinavien. Med redan den 26 januari kommer den bästsäljande boken på svenska.

Roger Brown är om han får säga det själv Norges
bästa och mest underbetalda headhunter, han har en alldeles för vacker hustru, en alldeles för dyr villa och måste därför stjäla alldeles för mycket konst.

Clas Greve är den perfekte kandidaten till alla sorters toppjobb.Han är en man med kvinnotycke och äger dessutom en Rubensmålning i hundramiljonersklassen. Om Roger Brown får tag på den målningen är hans ekonomiska problem lösta – och hans hustru Diana kommer vara honom evigt trogen.

Diana vill ha sitt konstgalleri. Och ett barn. Alla vill ha något. Ingen får det gratis. Inte utan att gå över lik. Någons huvud kommer rulla i den jakt som börjar.

Den 26 januari finns Huvudjägarna i den svenska bokhandeln.

Jo Nesbø är för närvarande en av Nordens mest framgångsrika författare. Hans kriminalromaner om
Harry Hole finns i dag utgivna i över 40 länder.
Bara i Sverige har Harry Hole-serien sålt i över 850 000 exemplar under de senaste tre åren.

Varsågod, prologen till Huvudjägarna:

En kollision mellan två fordon är enkel fysik. Allt överlämnas åt slumpen, men alla tillfälligheter kan förklaras med ekvationen kraft gånger tid är lika med massa gånger förändring av hastighet. Sätt in slumpen som värde för variabeln och du har en berättelse som är enkel, sann och obarmhärtig. Den berättar till exempel vad som sker när en fullastad långtradare på tjugofem ton och med en hastighet av åttio kilometer i timmen träffar en personbil på artonhundra kilo med samma hastighet. Baserat på tillfälligheter som handlar om träffpunkt, karossens beskaffenhet och föremålens vinkel i förhållande till varandra, finns det ett otal varianter av denna berättelse, men de har två klara gemensamma drag: De är tragedier. Och det är personbilen som har problem.

Det är påfallande tyst, jag kan höra vinden andas i träden och älven som flyttar sitt vatten. Min arm är domnad och jag hänger upp och ner, fastklämd i kött och stål. Ovanför mig, från underredet, droppar det blod och bensin. Under mig, på det schackmönstrade innertaket, ligger en nagelsax, en avsliten arm, två döda människor och en öppen övernattningsväska.

Världen är inte vacker, bara fernissad. Den vita damen är skadad, jag är en mördare, och ingen här inne andas. Inte jag heller. Därför ska jag snart dö. Blunda och ge upp. Det är skönt att ge upp. Jag vill inte vänta längre nu. Och därför är det bråttom att berätta den här historien, den här varianten, den här berättelsen om föremålens vinkel i förhållande till varandra.