Följ oss på sociala medier:
”Romanen dröjer sig kvar i det som gör ont, men har även...”Läs mer
”Sophie var en viktig röst i kampen för kvinnors frigörelse...”Läs mer
”Boken är välskriven och lättläst med ett språk som flyter fint. En ep...”Läs mer
”Vilken dramatik Birgitta Bergin skapar på det lilla skäret, man hör vi...”Läs mer
”Detta är en mysig och charmig roman om familjeband, sorg, goda minnen,...”Läs mer
”Jag borde inte ha blivit förvånad med tanke på hennes poetiska, vackra...”Läs mer
”Berättelsen om det journalistiska arbetet att avslöja IB och det polit...”Läs mer
”Spännande, lättläst, rolig, intelligent spänningsroman ... I del två h...”Läs mer
”Det är en mycket spännande bladvändare i samma klass som Unni Lindells...”Läs mer
”Malin Haawind tecknar ett säkert porträtt av miljön, mellan raderna hö...”Läs mer
”Liza Marklund i sitt esse.”Läs mer
”En roman vars första mening är "Min terapeuts samtalsrum är också henn...”Läs mer
”En spännande, lärorik roman... Betyg 4, Mycket bra”Läs mer
”Det blir kriminellt spännande när ett värdefullt manuskript försvinner...”Läs mer
”Varmt, hjärteknipande och med en gåta som gör läsningen till en riktig...”Läs mer
”Lisa Bjerre och Susan Casserfelt hittar rätt med mycket i boken. Karak...”Läs mer
”Thunberg Schunke lyckas åter förmedla en intressant och skrämmande ber...”Läs mer
”Det är lågmält beskrivet, med en stor portion humor där även det allva...”Läs mer
”Hem till Appleby Farm är charmig och livsbejakande, människorna på gå...”Läs mer
”Tredje Monikaboken är om möjligt ännu bättre än de två tidigare. Perfe...”Läs mer
”Det är humoristiskt och välskrivet på Emma Hambergs eget livsbejakande...”Läs mer
”... extremt spännande och välskriven. ... Totalt sett visar ändå boken...”Läs mer
” ....debutdeckare med en intressant story om hemligheter och trauman. ...”Läs mer
”Författaren beskriver trions liv på ett medryckande och genomarbetat v...”Läs mer
”Actionfylld militärthriller med internationell atmosfär. Det är verkli...”Läs mer
”Jagformen har gjort Jan Guillou gott. Riktigt gott. ... Guillous som a...”Läs mer
”Härlig spänningsroman med en sympatisk medelålders hjältinna och många...”Läs mer
”... en övertygande comeback. Miljöskildringen imponerar, liksom gestal...”Läs mer
”Emma Hamberg kan konsten att peppa sina läsare; hennes berättelse är...”Läs mer

”Det är något som trycker på inom mig och vill ut”

Sara Lövestam hade läst att snittåldern för en debuterande författare är 42 år. Därför öppnade hon i tio år refuseringsbreven med jämnmod. Än fanns det gott om tid.

Hon var bara 28 år när hon för två år sedan vann Bok-SM och som förstapris belönades med utgivning av sitt manus till romanen Udda.
– Det var en bekräftelse på att sättet jag har valt att skriva på fungerar. Men hade jag inte vunnit så hade jag ändå fortsatt att försöka bli utgiven. Åtminstone till jag fyllde 42, säger Sara Lövestam.
Före debutromanen hade hon skrivit manus till fyra böcker. Ett av refuseringsbreven avslutades med orden ”Ditt språk är bra, men din handling är förutsägbar och dina karaktärer endimensionella.”
– Då tänkte jag att nu jäklar ska ni få se på en oförutsägbar story och karaktärer med många dimensioner, berättar Sara Lövestam.
Det är ingen överdrift att säga att hon lyckades.

Den som har läst om systembolagschefen Martin som går igång på kvinnor med amputerade kroppsdelar eller Paula som helst lyssnar på bandinspelningar av partikelverb glömmer inte karaktärerna i första taget. Förutsägbara är de inte.
Hennes tidiga manus var självterapeutiska, men innan hon började skriva Udda var det som en pollett trillade ner. Plötsligt kom hon på att hon faktiskt inte behövde skriva om något som hon hade varit med om eller som hon önskade att hon hade varit med om.
– Jag hade begränsat min fantasi fast det inte behövdes. En spärr släppte och allting blev mycket lättare, säger hon.

Nu är Sara Lövestam tillbaka med sin andra roman – I havet finns så många stora fiskar.
Om det går en röd tråd mellan böckerna så är den inte lätt att upptäcka.
– De manus jag har skrivit har alla varit väldigt annorlunda jämfört med det jag har skrivit innan. Det är något som trycker på inom mig och vill ut, något som måste få sägas. När det väl har kommit ut så är jag färdig med det och vill gå vidare.
Det som måste sägas den här gången: Vad händer när ett barn inte blir tillräckligt sett och älskat?
– Jag vet nästan exakt vilken dag det gick upp för mig att jag måste skriva den här boken. En person i min närhet berättade vad hon hade varit med om under sin uppväxt och jag kunde så tydligt se vilken effekt hennes historia hade fått på resten av hennes liv. Jag önskar så starkt att jag kunde gå in i hennes liv för 20-30 år sedan och rätta till allt som gick snett. Att skriva den här boken är mitt sätt att hantera att jag inte var där. Boken kan också ses som ett förlåt för att jag inte fanns där, även om det förstås vore omöjligt eftersom jag också var ett barn då. Jag skulle önska att boken på något sätt har makt att förändra något för ett barn som är barn nu.

I havet finns så många stora fiskar är skriven utifrån femårige Maltes perspektiv, men i romanen framträder de vuxnas förmåga att rättfärdiga sina handlingar inför sig själva.
Huvudpersonen Maltes mamma skyller på förskolepersonalen. Förskolepersonalen följer sina bestämmelser. Alla intalar sig själva att de har gjort rätt, även om allting går fatalt fel.
Sara Lövestam tillhör de lyckligt lottade. Hon hade en harmonisk uppväxt och hon minns den tydligt.
Hon minns hur det var att sitta i gräset, minns vintrarna som aldrig tog slut och att hon som femåring satt på en stol och tittade ner på sina dinglande ben.
– Jag tänkte att jag måste komma ihåg hur det känns att vara så här liten när benen inte når ner till golvet. Jag var ett nördigt och reflekterande barn. Även i dag så identifierar jag mig med barnen som står och tänker och lägger ihop ett och ett.

5 barn- och ungdomsskildringar som har betytt mycket för Sara:

1. Det är slut mellan Gud och mig
av Katarina Mazetti
”Det här är en av dem som jag bär med mig fortfarande. Det humoristiska, lättsamma blandat med det riktigt allvarliga.”

2. Min vän Percys magiska gymnastikskor av Ulf Stark
”Ulf, en av de två huvudpersonerna, är rätt så feg och klumpig. Percy lockar ur honom någonting, och alldeles i slutet förstår man att allt funnits inom honom hela tiden. Det tilltalade mig som litet, blygt barn.”

3. Barnen ifrån Frostmofjället
av Laura Fitinghoff
”Det är något visst med norrländsk stoisk strävan och renhjärtade barn som kämpar för sina småsyskon. Och sin get.”

4. Matilda av Roald Dahl
”Budskapet är att du är okej som du är, kanske rentav fantastisk. Det har varit väldigt viktigt för mig att höra under min uppväxt. Matilda är verkligen ett nördbarn, och hon visar sig ha oanade förmågor.”

5. Agnes Cecilia av Maria Gripe
”Det förflutna hinner ikapp, man hittar temat i mina egna böcker också. Det här är en av de böcker som har inspirerat mig och fått mig att inse att det faktiskt går bra att fantisera väldigt mycket.”