Intervju Tigerkvinnan
Cecilia Lund hittar ett brunt paket i brevlådan. Inuti ligger Doris Lessings roman Det femte barnet. Inget konstigt i sig. Förutom att Cecilia själv väntar sitt femte barn. Och innehållet i boken är allt annat än trevligt…
Tigerkvinnan, den fjärde boken i serien om barnmorskan Cecilia Lund, är en mångfacetterad spänningsroman. Under den bedrägliga ytan lurar faror och lockelser från flera håll. Katerina Janouch målar denna gång ingående porträtt av såväl Cecilia själv, som storasystern Susanna och modern Christina.
Cecilia och maken John väntar sitt femte barn. Hon fortsätter dock att jobba på BB, trots att hon är trött. Det kändes som en bra idé från början, men nu känns det som om alla pockar på hennes uppmärksamhet – det ofödda barnet, hennes systrar, mannen och barnen. Dessutom dyker Johns vuxna son Simon upp igen som gubben i lådan, precis när hon invaggat sig själv i tron att han skulle hålla sig borta för gott.
På jobbet känns det som om det kommer in fler komplicerade fall än vanligt, och Cecilia dras likt en magnet till de kvinnor som verkar ha det svårast.
Cecilias storasyster Susanna har aldrig behövt beblanda sig med liv och död. Kanske är det just därför hennes perfekta liv ter sig alltmer tragiskt. Hon känns som en vacker fågel fångad i en guldbur, där hon sitter ensam i lyxvillan, oförmögen att tala med sin man de få stunder han är hemma. Istället söker hon tröst på nätet, något som visar sig vara ödesdigert.
Du kallar själv Tigerkvinnan för en spänningsroman. Jag skulle vilja lägga till samhällskritisk relationsroman. Håller du med om det?
– Ja, visst innehåller den samhällskritik, särskilt när det gäller Susannas liv och leverne. Det finns en växande problematik kring meningslöshet i vårt samhälle idag. Det har ju att göra med att vi har fått det lite för bra och slutat respektera livet. De som har valt att stå utanför det galna ekorrhjulet av konsumtionshysteri och perfektion ses som konstiga snarare än sunda och ges dåligt samvete för att de inte jagar samma ideal, säger Katerina Janouch.
Samtidigt som den egoistiska och bortskämda systern behöver Cecilias hjälp förstår systrarna att allt inte står rätt till med mamman, journalisten och tv-kvinnan Christina, som befinner sig på toppen av sin karriär med eget magasin och tv-show. De vet att hon gillar att ta sig ett glas efter jobbet, men nu verkar hon ha tappat kontrollen över alkoholen.
Christina själv hävdar dock att hon har det stressigt på jobbet och bara behöver ett par lugnande droppar mellan varven. Särskilt som hon på senare tid fått ta emot flera hotfulla brev på sitt skrivbord.
Obehagskänslorna stiger i takt med att man vänder blad. Vem är det egentligen som skickat boken till Cecilia och varför känner hon sig alltmer iakttagen? Vem är mannen som erbjuder sina tjänster till Susanna? Och vem är det som ligger bakom breven till Christina?
– Jag är själv ganska konservativ och rädd för förändringar, så jag misstänker att mitt skrivande är ett sätt att bearbeta mina rädslor genom att utsätta mina romankaraktärer för tvära kast och obehagligheter. Jag behöver öva mig på att vara modig, säger Katerina.
Ja, du utsätter Cecilia för många livskriser i dina böcker. Hur mycket klarar en människa av innan det blir för mycket?
– Jag har alltid varit fascinerad av förändringar. Hur hela livet kan ställas på ända på ett ögonblick, vilket ju också är kärnan i barnmorskeyrket. Det är klart att man inte klarar hur mycket som helst, men samtidigt tror jag att vi ofta är starkare än vad vi tror.
Som läsare får man ta del av Cecilias intimaste tankar under graviditeten, som handlar om allt från missfall och handikapp till otrohet och lust. Varför är detta viktigt att skildra?
– Särskilt gravida kvinnor gestaltas oftast ganska fyrkantigt, och omgivningen vill helst inte se den gravida kvinnan som en sexuell varelse, utan mer som en madonna. Men även gravida har känslor och tankar som inte alltid är rumsrena eller så politiskt korrekta och det tycker jag är spännande att skriva om.
Hur mycket av dig själv har du lånat ut till Cecilia?
– Jag har använt drag från både mig själv och personer i min omgivning när jag skapat flera karaktärer i boken, men det är klart att Cecilia ligger mig närmast hjärtat.