Jo Nesbø om Gengångare (2012)

I en öppenhjärtig intervju berättar han mer om bokens tillkomst.

Harry Holes lejonhjärta slår fortfarande, trots att den norska polisen fått en hel del smällar vid det här laget. I Jo Nesbøs Gengångare drivs Hole tillbaka till Oslos skitigaste delar för att hjälpa sin styvson.

Harry Hole är ingen sjuttonde maj-firande, lusekoftebärande, turgående norrman. Han är en alkoholiserad och ganska sliten ”gutt” vid det här laget. Gengångare är Jo Nesbøs nionde kriminalroman om polisen Harry Hole, som faktiskt inte ens är polis längre eftersom han lämnat det norska polisväsendet bakom sig. Han har flytt från sitt hemland för att söka någon typ av själsligt lugn i Hongkong och har faktiskt hittat en relativt fungerande, nykter tillvaro i den asiatiska metropolen. Men när hans styvson Oleg grips misstänkt för mord hemma i Oslo tvingas Harry Hole stapplande återvända hem. Det blir hans uppgift att rentvå Oleg, som är son till Harry Holes livs kärlek, Rakel. Det är början av Gengångare.

Nesbø har aldrig gjort det särskilt lätt för sin hjälte, men i senaste kriminalromanen prövar han verkligen de sista krafterna av Harrys tålamod. I Gengångare har strapatserna som Harry tidigare utsatts för satt rent fysiska spår: han saknar ett finger på ena handen och har ett stort, fult ärr i ansiktet. Så här säger Nesbø själv om Harrys karaktärsutveckling:

– Från början var Harry en oskyldig kille med en del problem. Men genom bokserien har han närmat sig den mörka sidan allt mer. Över åren har han blivit mer och mer lik de brottslingar han jagar, och även själva historierna blir mörkare och mörkare.

I Gengångare slåss knarkligor om att regera i den norska huvudstaden. En ny drog, kallad fiolin, har släppts loss på marknaden. Den är sex gånger starkare än heroin men leder inte till lika många dödliga överdoser. Det passar perfekt för de politiker som fått i uppgift att bekämpa heroinet och sänka siffrorna för överdos per capita. Det till synes drogrelaterade mordet som Oleg står anklagad för, och till viss del erkänt, visar sig vara en del i ett betydligt större spel än vad Harry kunnat tro. Ledtrådarna och spåren börjar peka allt längre upp i hierarkierna, mot riktigt höga positioner i den norska huvudstaden.

– Jag ville visa en ännu dystrare sida av Oslo i Gengångare, och går därför ännu djupare ner i Oslos mörka källare. Jag har aldrig gjort så mycket research inför en bok som inför denna. Jag var ute och vandrade i knark- och prostitutionskvarteren i Oslo, satte min personliga integritet på spel som aldrig förr och jag tror att det märks i boken. För mig är det den mörkaste och grymmaste Harry Hole-romanen hittills, säger Jo Nesbø.

Kriminella nätverk och korruption är tydliga teman. Men även far- och sonrelationen tar stor plats i Gengångare, precis som i föregångaren Pansarhjärta.

– I Pansarhjärta fick vi se Harry som son, som besökte sin pappa på dödsbädden. Här ville jag skildra Harry som pappa, och fundera mer kring vilken typ av pappa han är. Harry måste försöka rädda Rakels son, som blivit anklagad för ett mord som han till och med delvis erkänt. Det blir ett tufft fall för Harry, och det blir högst personligt, säger Jo Nesbø.

Nesbø har sedan länge bestämt hur Harry Hole-serien ska sluta. Redan efter tredje boken, Rödhake, skissade han upp Harry Holes livskurva. Som många läsare nog misstänker, och som Nesbø redan tidigare pratat om, ser det inte särskilt ljust ut för Hole. Döden har, så att säga, vandrat vid hans sida rätt länge nu.

– Jag har alltid sagt att Harrys närmsta framtid ser mörk ut. Därefter kommer det att bli ännu värre. Sedan kommer det att gå rakt åt helvete. Men kanske kommer det en och annan bra dag på vägen…

Läs mer om Gengångare här.