Att inte vilja se i bokhandeln
Nu finns Jan Guillous fjärde del i serien Det stora århundradet i bokhandeln. I Att inte vilja se har vi nått fram till Andra världskriget och äldste brodern Lauritz står i fokus.
Jan Guillous romansvit Det stora århundradet är en kritikerrosad och omtyckt berättelse om 1900-talet – mänsklighetens största, grymmaste och blodigaste århundrade.
Efter Brobyggarna, Dandy och Mellan rött och svart utkommer nu den fjärde delen i serien – Att inte vilja se. Här har vi nått fram till Andra världskriget och fokus ligger nu på Lauritz, den äldste av bröderna Lauritzen, som får allt svårare att undvika att ta ställning. Men kriget sliter inte bara sönder Europa, utan också hela familjen. Inte ens i det idylliska Saltsjöbaden långt från slagfälten kan man längre skydda sig mot mörkret.
Vi bad Jan Guillou berätta lite om Att inte vilja se:
Hur skulle du beskriva Att inte vilja se i jämförelse med de tidigare böckerna i serien?
– Här ligger tonvikten mer på en enda romangestalt än i de andra mer kollektivt berättade böckerna. Det här är äldste brodern Lauritz bok.
Du har tidigare berättat att det varit en utmaning att göra sig fri från all kunskap om nazismen och Andra världskriget. Hur var det att skriva denna bok, som till skillnad mot de tidigare delarna utspelar sig under Andra världskriget?
– Genom att intensivstudera svensk dagspress från den här tiden försatte jag mig i samma kunskapsläge som människorna som levde då, och därmed kunde jag ju suggerera mig att vara lika okunnig som praktiskt taget alla var då.
Vad har överraskat dig mest i researcharbetet och kan du ge exempel på vad du har läst inför skrivandet av denna bok?
– Att allt snack som jag har hört i hela mitt liv att ”svenskarna visste visst vad som skedde i förintelselägren” är fel. Jag anser mig kunna bevisa att svenska folket inte hade några väsentliga kunskaper förrän i maj 1945 när kriget var slut.
Kan du dra några paralleller från tiden du skildrar i Att inte vilja se och vår samtid?
– Ja, den blinda tilltron till Tyskland i vått och torrt som präglade borgerligheten motsvaras idag av deras blinda tilltro till USA.
Många av personerna i Det stora århundradet är inspirerade av dina släktingar. Får vi även se ”dig” dyka upp i berättelsen?
– Jag ska snart födas, så vänta och se!
Kan du berätta något om nästa del?
– Då ska vi dröja kvar i samma epok men se tillvaron ur Johannes perspektiv. Alltså den äldsta dottern som arbetade för den norska motståndsrörelsen.