Följ oss på sociala medier:
”Författaren är väl insatt i tidsandan och kvinnohistorien. Mönstret le...”Läs mer
”Sara Lövestam är en gudabenådad ciceron i vårt svenska språk, och tack...”Läs mer
”Romandebutanten Moa Gammel Ginsburg lånar Hjalmar Söderbergs hundra år...”Läs mer
” Författaren behärskar sitt hantverk. ... Jonasson låter sina skrönor ...”Läs mer
”Återigen har författar- och advokatparet skrivit en roman om händelser...”Läs mer
”Jan Guillou går hur som helst lyckligt i mål med sin uppgift....”Läs mer
”Det är verkligen rappt berättat och det märks att författaren inte vil...”Läs mer
”Johan Erlandsson, till vardags journalist på Kommunalarbetaren, har gj...”Läs mer
”Oerhört spännande hela vägen in i mål.”Läs mer
”Min alltför vackra syster är i likhet med Historien om en anständig fa...”Läs mer
”Att gestalta troll trovärdigt är inte det enklaste, men de här författ...”Läs mer
”Boken Lärarinnan är både allvarlig och rolig. Och den är både tankeväc...”Läs mer
”Patos. Det är drivet och limmet i "De rättslösa". ... De rättslösa dra...”Läs mer
”Personligt och berörande. Inspirerande!”Läs mer
”Den är jättehärlig … Solstolsläsning! … det är lite feelgood, den bjud...”Läs mer
”Det är välformulerat och vasst, men också plågsamt och ibland nästan o...”Läs mer
”"Drönaren" har utsetts till Norges bästa kriminalroman 2019 och det ha...”Läs mer
”I år skulle den brittiska deckardrottningen ha fyllt 130 år. Kristina ...”Läs mer
”Intressant! … Lärorikt. Och en mycket viktig bok för att förstå högerp...”Läs mer

Att inte vilja se i bokhandeln

Nu finns Jan Guillous fjärde del i serien Det stora århundradet i bokhandeln. I Att inte vilja se har vi nått fram till Andra världskriget och äldste brodern Lauritz står i fokus.

Jan Guillous romansvit Det stora århundradet är en kritikerrosad och omtyckt berättelse om 1900-talet – mänsklighetens största, grymmaste och blodigaste århundrade.

Efter BrobyggarnaDandy och Mellan rött och svart utkommer nu den fjärde delen i serien – Att inte vilja se. Här har vi nått fram till Andra världskriget och fokus ligger nu på Lauritz, den äldste av bröderna Lauritzen, som får allt svårare att undvika att ta ställning. Men kriget sliter inte bara sönder Europa, utan också hela familjen. Inte ens i det idylliska Saltsjöbaden långt från slagfälten kan man längre skydda sig mot mörkret.

Vi bad Jan Guillou berätta lite om Att inte vilja se:

Hur skulle du beskriva Att inte vilja se i jämförelse med de tidigare böckerna i serien?

– Här ligger tonvikten mer på en enda romangestalt än i de andra mer kollektivt berättade böckerna. Det här är äldste brodern Lauritz bok.

Du har tidigare berättat att det varit en utmaning att göra sig fri från all kunskap om nazismen och Andra världskriget. Hur var det att skriva denna bok, som till skillnad mot de tidigare delarna utspelar sig under Andra världskriget?

– Genom att intensivstudera svensk dagspress från den här tiden försatte jag mig i samma kunskapsläge som människorna som levde då, och därmed kunde jag ju suggerera mig att vara lika okunnig som praktiskt taget alla var då.

Vad har överraskat dig mest i researcharbetet och kan du ge exempel på vad du har läst inför skrivandet av denna bok? 

– Att allt snack som jag har hört i hela mitt liv att ”svenskarna visste visst vad som skedde i förintelselägren” är fel. Jag anser mig kunna bevisa att svenska folket inte hade några väsentliga kunskaper förrän i maj 1945 när kriget var slut.

Kan du dra några paralleller från tiden du skildrar i Att inte vilja se och vår samtid?

– Ja, den blinda tilltron till Tyskland i vått och torrt som präglade borgerligheten motsvaras idag av deras blinda tilltro till USA.

Många av personerna i Det stora århundradet är inspirerade av dina släktingar. Får vi även se ”dig” dyka upp i berättelsen?

– Jag ska snart födas, så vänta och se!

Kan du berätta något om nästa del?

– Då ska vi dröja kvar i samma epok men se tillvaron ur Johannes perspektiv. Alltså den äldsta dottern som arbetade för den norska motståndsrörelsen.

>> Läs ett utdrag ur boken
>> Läs mer om Att inte vilja se