Följ oss på sociala medier:
”Författaren är väl insatt i tidsandan och kvinnohistorien. Mönstret le...”Läs mer
”Sara Lövestam är en gudabenådad ciceron i vårt svenska språk, och tack...”Läs mer
”Romandebutanten Moa Gammel Ginsburg lånar Hjalmar Söderbergs hundra år...”Läs mer
” Författaren behärskar sitt hantverk. ... Jonasson låter sina skrönor ...”Läs mer
”Återigen har författar- och advokatparet skrivit en roman om händelser...”Läs mer
”Jan Guillou går hur som helst lyckligt i mål med sin uppgift....”Läs mer
”Det är verkligen rappt berättat och det märks att författaren inte vil...”Läs mer
”Johan Erlandsson, till vardags journalist på Kommunalarbetaren, har gj...”Läs mer
”Oerhört spännande hela vägen in i mål.”Läs mer
”Min alltför vackra syster är i likhet med Historien om en anständig fa...”Läs mer
”Att gestalta troll trovärdigt är inte det enklaste, men de här författ...”Läs mer
”Boken Lärarinnan är både allvarlig och rolig. Och den är både tankeväc...”Läs mer
”Patos. Det är drivet och limmet i "De rättslösa". ... De rättslösa dra...”Läs mer
”Personligt och berörande. Inspirerande!”Läs mer
”Den är jättehärlig … Solstolsläsning! … det är lite feelgood, den bjud...”Läs mer
”Det är välformulerat och vasst, men också plågsamt och ibland nästan o...”Läs mer
”"Drönaren" har utsetts till Norges bästa kriminalroman 2019 och det ha...”Läs mer
”I år skulle den brittiska deckardrottningen ha fyllt 130 år. Kristina ...”Läs mer
”Intressant! … Lärorikt. Och en mycket viktig bok för att förstå högerp...”Läs mer

”Gestaltar levande och insiktsfullt”

I början av september utkom Jan Guillous Att inte vilja se. Romanen har fått ett fint mottagande och huvudpersonen Lauritz har kallats ”en trovärdigt mångdimensionell gestalt”.

Att inte vilja se är den fjärde delen i Jan Guillous romansvit Det stora århundradet. Boktiteln syftar på Lauritz, som är den äldste av bröderna Lauritzen och romanens huvudperson. I Att inte vilja se får vi följa hans kamp och samvetskval, samtidigt som Andra världskriget pågår utanför Sveriges gränser.

Skildringen av Lauritz har också hyllats och lyfts fram i recensioner. Jimmy Vulovic på Kristianstadsbladet skriver att ”Jan Guillou lyckas bra då han målar den bilden av gubben. Och lyckas därigenom också att metaforiskt gestalta en tid fångad i krigets mörker och i minnen.” Ingeborg Ahlander på Vestmanlands Läns Tidning ser ”en känslig och nyanserad beskrivning av en äldre mans oro och samvetskval” och menar att Jan Guillou ”gestaltar levande och insiktsfullt en tid där många upplevde ovisshet och splittring”.

Jesper Högström på Dagens Nyheter tycker att Guillou ”i ingenjör Lauritzen har skapat en trovärdigt mångdimensionell gestalt” och Fredrik Quist på Östgöta Correspondenten menar att Lauritz under romanseriens gång förvandlats ”till en människa med verklighetens såväl eftersträvansvärda som förkastliga egenskaper.”

Utmaningarna i att skildra andra världskriget i en roman är förstås många, men Torbjörn Forslid på Svenska Dagbladet tycker att ”Guillou löser detta smart genom fokusera på en liten skärva i den väldiga mosaiken.” HG på Journalisten skriver att romanen är ”intressantare än många andra andravärldskrigsskildringar. Att insiktsfullt beskriva tyskvänner i Sverige utan att de framställs som råbarkade nazister är ett intressant grepp.”

Kalle Lind på Sydsvenskan skriver att ”Guillou försvarar inget men förklarar mycket”. Han menar att det som gör störst intryck i läsningen är det som ”Guillou har petat in för att göra politiken lättsmält”. För Dala-Demokraten skriver Lena S. Karlsson att ”Jan Guillou är påläst, både seriös och underhållande samt inte minst omsorgsfull om detaljer, vilket ger en stark känsla av autencitet.”

Christer Enander på Gefle Dagblad kallar romansviten både gripande och folkbildande och menar att romanerna är ”som en ovanligt lyckad korsning mellan Vilhelm Moberg och Per Anders Fogelström.” Han avslutar sin recension med att skriva ”Missa den inte! Läs romanerna!”

>> Läs mer om Att inte vilja se
>> Läs ett utdrag ur boken
>> Jan Guillou medverkar i SVT Go’kväll