Arton år med Annika Bengtzon
Nu finns Järnblod – den sista boken i Liza Marklunds succéserie – i bokhandeln. Här berättar Liza Marklund om de arton åren med Annika Bengtzon.
Efter arton år och elva böcker avslutar Liza Marklund nu serien om Annika Bengtzon med Järnblod – en mörk thriller om relationer och försoning, identitet och hämnd.
I Järnblod har Annika Bengtzons syster Birgitta försvunnit, efter att ha skickat ett sista sms till Annika där hon ber om hjälp. För att förstå vad som har hänt måste Annika återvända till sin barndoms bruksort och konfronteras med sitt eget våldsamma förflutna.
På Kvällspressen ser det illa ut. Om inte ett mirakel sker kommer chefredaktör Anders Schyman att gå till historien som den som lade ner den svenska journalistiken. Samtidigt pågår en uppmärksammad rättegång om ett ytterst bestialiskt mord på en uteliggare.
Här berättar Liza Marklund själv om de arton åren och elva böckerna med Annika Bengtzon:
Nu i sommar är det arton år sedan jag började skriva böckerna om Annika Bengtzon.
Arton år!!
Det är ju inte klokt.
Min lilla minsta dotter fyllde fyra den sommaren.
Nu tar hon sin examen vid ett universitet i London, jag håller på att packa min väska för att åka dit, just precis nu.
Arton år.
Så förunderligt mycket som har hunnit förändras under de här åren, inte minst i mediebranschen.
Internet hade kommit, då, 1997, men dess framtid var ifrågasatt. Man ringde upp en fjärrdator via ett modem, lyssnade till pipen och bruset på ledningen medan uppkopplingen stabiliserades. Kommunikationsminister Ines Uusmann dömde ut hela saken som en fluga, folk skulle inte vilja sitta och slösurfa framför en dator.
Arton år sedan.
Den första dokusåpan visades i Sveriges Television. ”Expedition Robinson” var något alldeles nytt och fullständigt oerhört. Vanliga människor kördes ut på en öde ö och röstades sedan ut, en efter en, tittare och kritiker var lika upprörda och ropade om ”mobbnings-tv”. Sverige och Stockholm sökte sommar-OS och finansminister Erik Åsbrink oroade sig över datorkaoset som skulle inträda vid det stundande millennieskiftet. Tony Blair tillträdde som premiärminister i Storbritannien och prinsessan Diana dog, filmen Titanic hade premiär och Sverige var fortfarande en stormakt i tennis.
Då, för arton år sedan.
Elva böcker har jag skrivit om Annika sedan dess, och utvecklingen i böckerna har praktiskt taget följt vår egen tideräkning. Femton år har Annika åldrats, och medierna med henne. I den första bokens första kapitel använder hon blyertspenna för kulspets fryser i köldgrader. I de sista böckerna direktrapporterar hon via twitter, klipper ljud och bild både till radio och webb-tv.
Det här hade jag givetvis ingen aning om när jag började skriva serien: att romanerna om Annika Bengtzon skulle bli en exposé över den digitala medieutvecklingen.
Fast i grunden är journalistiken densamma.
Det är bara uttrycken och villkoren som har förändrats.
/Liza Marklund
>> Läs mer om Järnblod