Följ oss på sociala medier:
”Man blir sällan besviken när man läser en kriminalroman av Unni Lindel...”Läs mer
”Den lokala deckarförfattaren gör det igen: Levererar en lättläst mordg...”Läs mer
”… man kan se den här boken som en kommentar till det...”Läs mer
”I första halvan av Skrivboken skildrar Kristina Ohlsson vägen fram til...”Läs mer
”Intressant! … Lärorikt. Och en mycket viktig bok för att förstå högerp...”Läs mer
”Tidigare i höstas läste jag första delen om Kajan och Aida, Sweet Loli...”Läs mer
”Efter att ha läst också de andra åtta av Jan Guillous tidigare...”Läs mer
”Morgan Larssons språk känns igen från radion, och det är en prosa som ...”Läs mer
”Livet som singel och 45 mitt i verkligheten beskrivs på ett sådant sät...”Läs mer
”Lysande, charmig & välskriven!”Läs mer
”Lövestam har en ton som gör att hon aldrig blir påstridig ......”Läs mer

Är Syndafloder sista boken om Fredrika Bergman?

Efter några års uppehåll är Kristina Ohlsson tillbaka med en ny kriminalroman om Fredrika Bergman, Syndafloder. Vi ställde några frågor till Kristina om boken och om hennes skrivarplaner inför framtiden.

Det har gått fyra år sedan senaste Fredrika Bergman-romanen kom ut. Det är en ganska lång tid. Varför har det dröjt?

Jag tror att alla författare har olika rutiner och olika förhållningssätt till sitt skrivande. Jag har skrivit sedan jag var sju. Massor med berättelser om massor av olika karaktärer. Och det vill jag fortsätta med även nu då jag blivit författare och inte bara har skrivandet som en hobby. Efter att jag hade skrivit Davidsstjärnor (senaste Fredrikaboken) ville jag skriva andra berättelser. Så då kom böckerna om advokaten Martin Benner och sedan skräckromanen Sjuka själar. Och flera barnböcker. Det var inte förrän i slutet av 2015 som jag på allvar började längta efter Fredrika Bergman igen och skrev Syndafloder.

Är det viktigt med längtan? Du säger ju att du skriver så fort. Kunde du inte bara fått ur dig en ny historia om Fredrika?

Alltså, författaren måste längta lika mycket som läsarna. Åtminstone måste jag göra det. Ur längtan föds energi, fantasi och skrivarhunger. Jag behöver alla de sakerna för att leverera en berättelse som är stark och som behåller läsaren i sitt grepp.

Vad har hänt i Fredrikas och Alex liv sedan sist?

Allt och inget. Fallet som de utredde i Davidsstjärnor, det som började med att en judisk förskolelärare sköts ihjäl samtidigt som två judiska pojkar kidnappades, har märkt dem båda. De har behövt få lugn och ro under åren som gått sedan dess, och det har de fått. Åtminstone har Alex fått det. Fredrika går det tyvärr något sämre för. Spencer mår inte bra och det får svåra konsekvenser för Fredrikas privatliv.

I Syndafloder finns blinkningar till samtliga av de tidigare Fredrika Bergman-böckerna. Hur kan det komma sig?

Jag ville ge Fredrika en värdig avslutning. Berättelsen i Syndafloder knyter ihop alla trådar från tidigare böcker. Jag tyckte att det var viktigt. Och så är det ett slags hyllning till de av mina läsare som läst samtliga av romanerna om Fredrika. De får en extra dimension i sin läsning, en liten bonus, samtidigt som nya läsare välkomnas och inte behöver känna sig tvingade att börja från början. Man gör precis som man själv vill.

Så det kommer alltså ingen ny Fredrika Bergman-bok?

Jag vet faktiskt inte. Man ska aldrig säga aldrig. Men mitt svar idag är att Syndafloder är sista Fredrikaboken. Jag har svårt att se hur ny längtan efter Fredrika ska kunna födas. Samtidigt är jag jättedålig på att stänga dörrar. Det finns ju egentligen ingen anledning. Om jag om tio år känner för att skapa ett nytt äventyr åt Fredrika, så gör jag det.

Slutligen, något annat du vill berätta för dina läsare?

JA! Att jag lovar att skriva massor med fler spännande böcker även om jag inte fortsätter med Fredrika Bergman-serien! Det blir fler deckare, mer skräck, ännu fler barnböcker och säkert någon faktabok till. Att skriva är det bästa jag vet. Så fler historier kommer!