Följ oss på sociala medier:
”Månadens inspiratör är ett stilsäkert superproffs som välter kiosker m...”Läs mer
”"En välskriven bladvändare där man verkligen får hoppas att att det me...”Läs mer
”Det är en i högsta grad angelägen bok som Jonathan Lundberg har...”Läs mer
”… detta och mycket annat tar plats i boken, där Guillou skickligt bala...”Läs mer
”Kistbyggarna är en härlig feelgoodbok med både djup, svärta och humor ...”Läs mer
”Livet som singel och 45 mitt i verkligheten beskrivs på ett sådant sät...”Läs mer
”Beskrivningarna av 90-talets Paris tilltalar mig något enormt, och jag...”Läs mer
”Tur då att Sara Lövestam finns. Efter de smarta böckerna "Grejen med v...”Läs mer
”Oskuld är en oerhört viktig bok som på ett mycket raffinerat och...”Läs mer
”Känns mycket initierat och trovärdigt … Sammantaget har Anne Holt lyck...”Läs mer
”Även om den sociala miljön som skildras i "Historien om ett anständigt...”Läs mer
”Listig story effektivt berättad … effektivt i korta välformulerade kap...”Läs mer
”… ett effektivt litterärt grepp, att leka med dikt och verklighet och ...”Läs mer
”En riktigt mysigt och varm berättelse. Gillar att man får följa olika ...”Läs mer
”Mycket bra spänningsdebut … Snarare ett juridiskt drama än en regelrät...”Läs mer
”Redan från första sidan dras jag in i Julias liv och blir...”Läs mer
”Fantastiskt!!! … Dessa böcker är bättre än juveler! De är flykter från...”Läs mer
”Den här boken var väldigt gripande, och jag slukade den på en...”Läs mer
”En perfekt bok för den som inte kan välja mellan klassisk polisroman o...”Läs mer

Möt Petter Lidbeck!


Petter Lidbeck har skrivit många böcker för barn och ungdom samt flera romaner för vuxna, de flesta under pseudonymen Hans Koppel. Det vita huset, hans thriller för bokslukare utgiven på Lilla Piratförlaget, nominerades till Barnradions bokpris 2017. Kvinna utan minne är en roman om vad som händer med en människa när alla minnen försvinner.

Kvinna utan minne är din första bok på Piratförlaget. Varmt välkommen till oss!

Tack snälla.

Vi börjar från början! Vem är du?

53 år, ursprungligen från Helsingborg, boende i Stockholm sen 30 år tillbaka. Pappa till Linnea, 22, gift med Lotta. Och inte tillnärmelsevis så snygg i verkligheten som på Anna-Lena Ahlströms bild här ovan.

Du har skrivit en lång rad böcker för vuxna och för barn, bland annat Det vita huset och Mördarmormor som Lilla Piratförlaget givit ut. Vad är det som avgör vilken bok och för vilken läsare du skriver?

Jag vet inte. På sätt och vis är det nog mindre skillnad än man tror. Bortsett från uppenbara begränsningar som kommer av ordförråd och ämnesval. De känslor jag upplevde som barn är desamma som jag känner idag.

Den stora skillnaden är väl att barn fortfarande ställer stora och filosofiska frågor som Vad händer när vi dör? och Var var jag innan jag föddes? Vuxna är i regel mer praktiskt inriktade: Har vi ingen mjölk?

Jag tror att de flesta författare skriver samma bok om och om igen. En människa är mer ton än innehåll. Inbillar jag mig. Jag kan ha fel, det brukar jag ha.

Kvinna utan minne är en roman om vad som händer med en människa när alla minnen försvinner. Varifrån fick du idén till romanen? Och vad vill du säga med den?

Kvinna utan minne är en variant på Flickan utan minne, en barnbok jag skrev för 14 år sedan. Idén till den fick jag från Leif Panduros bok En man från Danmark. En man vaknar upp på sjukhus, minns inte vem han är. Hans fru kommer dit, barnen också, vänner och arbetskamrater. Alla hatar honom. Men eftersom han inte minns vad dumt han gjort är han utan skuld, ren och oskriven som en nyfödd.

Vad jag vill säga? Jag vet inte om jag vill säga så mycket, jag vill nog mest prata en stund. Fast slutsatsen är densamma som hos Panduro: Vi kan inte fly. Vi har alla roller att spela. Och bara undantagsvis tillåts vi byta karaktär. Usch, jag låter cynisk. Fast det är alla romantiker.

Vad gör du när du inte skriver?

Tvättar och lagar mat. Som författare blir man lätt hemmafru. Det är ganska trivsamt.

Om du läser, vad väljer du då? Någon favoritförfattare, genrer du föredrar eller bok du återkommer till?

Jag föredrar tunna böcker med driv. Och utan semikolon. De två böcker jag ständigt återvänder till är Candide av Voltaire och Det stora kalaset av John Steinbeck. En tunn som täcker allt och en tjock som inte handlar om något.