Malin Thunberg Schunke berättar om debutromanen
Tänk om du skulle åka på semester någonstans i Europa men plötsligt bli misstänkt för ett allvarligt brott? Om du skulle frihetsberövas långt borta från familjen? Bli förhörd på ett språk som du inte behärskar? Få kämpa för att bli trodd i en främmande rättslig process?
Funderingar kring sådana frågor växte till den berättelse som blev min debutroman.
Jag heter Malin Thunberg Schunke och är docent i straffrätt vid Uppsala universitet. Så länge som jag kan minnas har jag älskat böcker. Särskilt sådana om brott och straff, och det var ett självklart val efter examen att bli åklagare. Men ett års tjänstledighet från mitt jobb i Stockholm för studier i internationell straffrätt vid King’s College i London förändrade mitt liv. Först blev jag fascinerad av hur den nationellt präglade straffrätten höll på att globaliseras. Sedan blev jag än mer fascinerad av en tysk studiekollega. Resultatet blev att jag bosatte mig i Hannover, fick tre barn och skrev en doktorsavhandling om gränsöverskridande brottsutredningar inom EU.
Nuförtiden samarbetar länder allt oftare för att gripa misstänkta eller få tag i bevisning utomlands. Det finns en alldeles särskild dynamik i utredningar som bedrivs gemensamt av poliser och åklagare från olika länder. Skillnader i språk, kultur och inte minst rättssystem både inspirerar och försvårar.
Ett högre syfte handlar om Amir Yasin, en vanlig familjefar som med ett par vänner från Stockholms överklass åker på svensexa till franska Rivieran, men hamnar mitt i ett blodigt attentat och blir misstänkt för mord. Den ärelystne utredningsdomaren Philippe Duvernoy leder förundersökningen i Paris med järnhand, och Amir Yasin hamnar i häkte i ett av Europas mest brutala fängelser. Då spåren efter attentatsmännen leder till utlandet blir Eurojust i Haag inkopplat.
När den här berättelsen började växa fram kändes det naturligt med ett internationellt berättarperspektiv. Eurojust, som är EU:s organ för straffrättsligt samarbete, var för mig en självklar utgångspunkt. Att ha med en åklagare i båten blev ett sätt för mig att – i varje fall i tankarna – ha kvar mitt drömjobb på åklageriet. Men under en lång tid kom jag inte längre än så och kunde inte sätta fingret på vad det var som saknades.
Men så hände något. En dag för snart tre år sedan köpte min familj oplanerat ett förfallet sommarhus på Sardinien som vi började renovera. Ännu en gång tillfogades en ny internationell dimension till vårt liv, och jag fann den huvudkaraktär som berättelsen saknade. Den svenska åklagaren Esther Edh fick sällskap på Eurojust av sin italienska chef Fabia Moretti. Liksom jag blir Esther konfronterad med Mirto, italiensk livsglädje, kaos och en häpnadsväckande genialitet.
Jag insåg till min stora fasa att jag nu måste börja skriva ned allt också.
Ett högre syfte är fiktion, men det som hände Amir Yasin skulle kunna hända vem som helst.