Manusförfattare blir romanförfattare

Björn Paqualin har en karriär som manusförfattare och har varit medförfattare till flertalet stora tv-serier såsom Blå ögon, Hassel och Wallander. Nu debuterar han som romanförfattare med den första av tre böcker om kriminalkommissarie Stella Robertsson.

Hej Björn! Får jag höra en liten hisspitch av din bok?

– Åh herregud, det är så svårt. Men okej. Låt det brinna handlar om en mordutredning i skuggan av en bibliskt stor skogsbrand. Under släckningsarbetet hittas en styckad kropp och huvudpersonen Stella Robertsson som jobbar på nationella operativa avdelningen skickas för att utreda fallet. Hon är egentligen också ett brottsoffer med en tragedi i bagaget, som simmar upp på ytan när hon är i den här icke namngivna staden för att utreda mordet.

Det låter onekligen spännande! Hur fick du idén till den?

– Jag har ett lantställe i Skinnskatteberg, och jag var där under sommaren 2014 när den enorma skogsbranden i Västmanland bröt ut. Som närmast var branden åtta kilometer bort och det var både läskigt och häftigt med den tjocka röken som låg över hela området. Bilen var jämt smutsig och man hade aska på sig flera veckor efteråt. Redan då tänkte jag att det var en häftig miljö att skildra och förra året började jag jobba på den konkreta idén. Jag gillar tanken på den här faktiska skogsbranden och en huvudperson som tycker att samhället redan har brunnit ned.

Du är ju manusförfattare och det här är din första roman. Hur kommer det sig att den här idén blev just en bok och inte ett film- eller seriemanus?

– Det är så mycket friare att skriva romaner än tv-seriemanus, jag gillar det. Med en tv-serie måste du hålla dig inom vissa ramar: du måste hitta platser att filma på, skådespelare som ska säga sina repliker och dessutom har du en budget att anpassa dig till. När du skriver en roman har du inte de begränsningarna och du kan bestämma allt precis som du vill.

Är det stor skillnad på själva processen när du skriver bok- eller filmmanus?

– För mig är det faktiskt inte så stor skillnad. Vid manusskrivande är det väldigt mycket förarbete innan man påbörjar själva manuset, och jag har jobbat på liknande sätt när jag har skrivit den här boken och även uppföljaren, som jag håller på med just nu. Jag skriver synopsis på några hundra sidor innan jag börjar, och sedan kan jag använda väldigt mycket av det till boken.

Finns det någon annan skillnad mellan att skriva för film eller bok?

– Den absolut största skillnaden är att man inte kan använda sig av inre monologer i film eller tv. Man kan inte filma en åsikt, tanke eller känsla, utan allt sådant måste gestaltas.

Tycker du att det var svårt att skriva inre monologer?

– Ja, faktiskt. Dels tar det mer tid eftersom det blir mer text i ett bokmanus, dels är det svårt att balansera. Det kan vara tre ord som avgör om det blir jättebra eller bara fånigt.

Berätta om karaktären Stella. Vem är hon?

– Stella är ganska svart och cynisk, nästan desillusionerad. Det låter så polisklyschigt, men jag vet faktiskt inte hur mycket av det som kommer från hennes jobb eller från det som hon har varit med om tidigare. Hon är en duktig polis egentligen, men har gjort sig ganska omöjlig genom åren och har skickats runt mellan olika avdelningar. Men hon har en stark moral och hjärtat på rätta stället.

Ja, hon är väldigt mörk.

– Bland det bästa jag fick lära mig på min utbildning på Dramatiska Institutet är att en bra karaktär alltid ska vara lite bättre eller lite sämre än en riktig människa. Jag ville bort från den svenska vanligheten, där man måste ha igenkänning, och ”riktiga” människor. Om Stella ska vara hård, gör jag henne ännu hårdare.

Vilka äventyr kommer Stella att möta i framtiden, och framförallt, kommer hon att mjukna?

– Hon måste nog mjukna. Hon går igenom stora utmaningar i andra boken och får sig en känslomässig knäck, så jag tror hon kommer mjukna. Vad som händer i den tredje boken har jag ingen aning om än. Det får vi se.

Bor: Stockholm.

Familj: Sambo och barn.

Karriär: Manusförfattare och författare.

Aktuell med: Debutromanen Låt det brinna.

Favoritserie: Forbrydelsen (danska The Killing) är magiskt bra. Det är lite samma typ av huvudperson som Stella. Första säsongen av True Detective var också svinbra.

Läser just nu: Testamente av Nina Wähä.

Bok jag oftast rekommenderar: Tennisspelaren av Lars Gustafsson eller Liv och öde av Vasilij Grossman. Lite pretto kanske, men de är riktigt bra.

Karaktär jag skulle vilja äta middag med: Någon av Charles Bukowskis karaktärer. De är otroligt utflippade och bara super och knarkar och ställer till med trubbel. Jag är helt tvärtom, så det hade nog varit roligt.

Bok jag velat skriva: Det finns ju tusentals! Men jag väljer Svart krabba av Jerker Virdborg. Den kanske inte håller längre, men jag älskade den när den kom.

Bok jag älskade som barn: Jag läste bara serier när jag var barn. Vad som helst med Tintin.

Sveriges bästa författare är: Lars Gustafsson.

Jag läser helst: Jag läser faktiskt inte så många deckare, det ska jag villigt erkänna. Den genre jag läser mest och tycker mest om är episka, långa släktkrönikor.

Jag sorterar min bokhylla utifrån: Inte alls.

Ditt senast skickade sms är titeln på din nästkommande bok. Vad heter den? Var fan är cykelnyckeln?

E-bok/ljudbok eller fysisk bok? Fysisk bok.

Pocket eller inbunden? Pocket. Den är mindre, lättare och man behöver inte vara så försiktig med den.

Bokmärke eller hundöra? Hundöra.