Jane Horney och hennes försvinnande

I Lena Ebervalls och Per E Samuelsons senaste roman Stormfågel får vi för första gången ta del av den sanna historien om Jane Horney och hennes försvinnande.

– En historia som behöver berättas.

År 1945 försvann den svenska 26-åringen Jane Horney spårlöst och återfanns aldrig igen. Under krigstiden reste hon obesvärat mellan Stockholm, Köpenhamn och Berlin utan att förstå hur mycket uppmärksamhet hennes livsstil tilldrog sig. I Danmark anklagades hon för att vara tysk spion och nazistsympatisör, och en dödlig jakt inleddes.  I många årtionden framöver kom hennes minne att präglas av dessa rykten, och än idag beskrivs hon ofta som ”spionen som förförde män för att få komprometterande information”.

Men var hon verkligen den hon anklagades för att vara, eller var hon en helt oskyldig, men för sin tid högst ovanlig, kvinna: orädd, äventyrlig och frigjord? Och vad var det egentligen som hände henne den där januarikvällen när hon försvann? I Lena Ebervalls och Per E Samuelsons efterlängtade sjätte roman Stormfågel går författarparet till botten med vad som faktiskt hände och vem hon egentligen var.

– Det är en historia som behöver berättas. Hennes liv och öde har präglats av så mycket desinformation och lögner, och det är dags att sanningen kommer fram.

Röst åt den lilla människan

Sedan 2008 har författarduon, som också är advokatkollegor och äkta makar, publicerat sex romaner där de uppmärksammar kända rättsövergrepp mot enskilda medborgare i Sverige genom historien. Det var i jobbet som försvarsadvokater som de insåg hur många rättsövergrepp som faktiskt har begåtts och fortfarande begås i Sverige.  Med sina berättelser vill de göra historierna tillgängliga för fler.

– Folk litar på polisen, tror att domaren är rättvis och att åklagaren alltid är ute efter sanningen. Vi ville visa svenska folket hur det kan gå till i Sverige när det går åt helvete. För det gör det ibland, förklarar Per.

– Vi väljer ofta att berätta utifrån den påstådda skurkens utgångspunkt, i detta fall Jane som hängdes ut av danskarna. Det känns naturligt för oss som försvarsadvokater att vara en röst åt den lilla människan, tillägger Lena.

Jane gick sin egen väg

Lena och Per har haft Janes berättelse i bakhuvudet i flera år. Många böcker och tv-serier har publicerats om hennes försvinnande, men få av dem har gått på djupet med vem Jane faktiskt var som person. För även innan hon gick sitt tragiska öde till mötes var hon en mycket spännande person som väckte stor uppmärksamhet.

Före krigstiden reste hon till Köpenhamn på sin motorcykel, arbetade som ambulansförare, lärde sig att hoppa fallskärm och åkte som ensam kvinna till New York för att arbeta. Hon var även sexuellt frigjord, något som var helt otänkbart på denna tid.

– Duktiga kvinnor på 30-talet satt hemma och broderade korsstygn, men inte Jane Horney. Hon hade livsglädje och äventyrslusta. Hon var risktagande och impulsiv, på gränsen till dumdristig. Orädd och sexuellt frigjord. Stark. Hon var ivrig och kärleksfull, snäll och hjälpsam. Godhjärtad. Hon brakade fram i tillvaron och var öppen och hjärtlig mot alla människor.

De positiva adjektiven avlöser varandra och författarna talar ivrigt och kärleksfullt om henne som om hon hade varit deras egen dotter.

– Det är det som gör det extra sorgligt. Hennes personlighet var sådan att det här måste hända på något sätt, det var den som drev henne mot undergången, lite som ett grekiskt ödesdrama.

Sanningen kommer fram

Länge har händelsen tystats ned, både från danskt och svenskt håll, och ännu har sanningen inte berättats … Fram till nu. I Stormfågel får vi för första gången läsa den verkliga historien om vad som faktiskt hände Jane – och varför.

I transkriberade polisförhör har författarna funnit Janes öppenhjärtigt detaljerade berättelser om sitt liv. I säkerhetspolisens arkiv, riksarkivet och familjearkivet har pusselbitarna kunnat läggas, en efter en. Men den stora förklaringen till försvinnandet – och sanningen om huruvida Jane var tysk spion eller inte – fick de i de tidigare hemligstämplade danska arkiven.

– Att ta sig in i de danska arkiven var ett rent helvete, men när vi till slut kom in i dem, förstod vi precis hur allt låg till, berättar Per.

– Här fick vi också veta att den svenska regeringen redan år 1957 hade känt till hennes öde, men valt att hemligstämpla informationen. Inte ens hennes familj delgavs den, och de fick aldrig veta vad som hände henne, fyller Lena i.

Förtjänar upprättelse

Att paret själva har blivit mycket känslomässigt engagerade i fallet råder det inga tvivel om, och de berättar om sina förhoppningar att den danska regeringen ska ta sitt ansvar för vad de utsatte Jane Horney för och att hon äntligen ska få upprättelse.

– Vårt uppdrag är egentligen inte att ge någon upprättelse, utan vi drivs av att avslöja hur fel det kan bli i rättssalar i Sverige, och som här även i Danmark. Men i det här fallet vill vi just detta, att Jane och hennes familj ska få upprättelse.

Uppvuxen: Lena: Mest Malmö. Per: Linköping.

Bor: Vi bor mest i Malmö!

Läser just nu: 

Per: Läser bara juridisk facklitteratur för ögonblicket. Lena: Söndagsvägen av Peter Englund.

Bok jag oftast rekommenderar:

Per: Är väldigt förtjust i Sven Delblanc. Lena: Jag läser nästan för mycket, svårt att välja. Ofta rekommenderar jag den senaste bra boken. Säger väl Little Bird of Heaven av Joyce Carol Oates (och allt annat Joyce Carol Oates har skrivit. Och Dickens. Och Margaret Atwood)

Karaktär jag skulle vilja äta middag med:

Per: Livläkaren (i PO Enquists roman). Lena: Mr Micawber (i litteraturhistoriens bästa roman, David Copperfield av Dickens)

Person jag skulle vilja skriva om i en kommande roman:

Per: Lennart Geijer. Lena: Ada Lovelace (Byrons dotter, ett matematikgeni i det viktorianska England)

Brukar du läsa ut böcker som du inte gillar?

Per: Nej. Lena: Nästan alltid, men sen skänker jag bort dem.

E-bok, ljudbok eller fysisk bok?

Båda: Fysisk!

Pocket eller inbunden?

Båda: Inbunden!

Bokmärke eller hundöra?

Båda: Bokmärke i inbundna. För det mesta i pocket också.

Spara utlästa böcker eller lämna bort dem?

Vår bokhylla är smockfull, men alla riktigt bra böcker, alla böcker med dedikation eller böcker som är mycket gamla får hänga med.