Följ oss på sociala medier:
”Romanen dröjer sig kvar i det som gör ont, men har även...”Läs mer
”Sophie var en viktig röst i kampen för kvinnors frigörelse...”Läs mer
”Boken är välskriven och lättläst med ett språk som flyter fint. En ep...”Läs mer
”Vilken dramatik Birgitta Bergin skapar på det lilla skäret, man hör vi...”Läs mer
”Detta är en mysig och charmig roman om familjeband, sorg, goda minnen,...”Läs mer
”Jag borde inte ha blivit förvånad med tanke på hennes poetiska, vackra...”Läs mer
”Berättelsen om det journalistiska arbetet att avslöja IB och det polit...”Läs mer
”Spännande, lättläst, rolig, intelligent spänningsroman ... I del två h...”Läs mer
”Det är en mycket spännande bladvändare i samma klass som Unni Lindells...”Läs mer
”Malin Haawind tecknar ett säkert porträtt av miljön, mellan raderna hö...”Läs mer
”Liza Marklund i sitt esse.”Läs mer
”En roman vars första mening är "Min terapeuts samtalsrum är också henn...”Läs mer
”En spännande, lärorik roman... Betyg 4, Mycket bra”Läs mer
”Det blir kriminellt spännande när ett värdefullt manuskript försvinner...”Läs mer
”Varmt, hjärteknipande och med en gåta som gör läsningen till en riktig...”Läs mer
”Lisa Bjerre och Susan Casserfelt hittar rätt med mycket i boken. Karak...”Läs mer
”Thunberg Schunke lyckas åter förmedla en intressant och skrämmande ber...”Läs mer
”Det är lågmält beskrivet, med en stor portion humor där även det allva...”Läs mer
”Hem till Appleby Farm är charmig och livsbejakande, människorna på gå...”Läs mer
”Tredje Monikaboken är om möjligt ännu bättre än de två tidigare. Perfe...”Läs mer
”Det är humoristiskt och välskrivet på Emma Hambergs eget livsbejakande...”Läs mer
”... extremt spännande och välskriven. ... Totalt sett visar ändå boken...”Läs mer
” ....debutdeckare med en intressant story om hemligheter och trauman. ...”Läs mer
”Författaren beskriver trions liv på ett medryckande och genomarbetat v...”Läs mer
”Actionfylld militärthriller med internationell atmosfär. Det är verkli...”Läs mer
”Jagformen har gjort Jan Guillou gott. Riktigt gott. ... Guillous som a...”Läs mer
”Härlig spänningsroman med en sympatisk medelålders hjältinna och många...”Läs mer
”... en övertygande comeback. Miljöskildringen imponerar, liksom gestal...”Läs mer
”Emma Hamberg kan konsten att peppa sina läsare; hennes berättelse är...”Läs mer

Nobels testamente – Beatrice Cenci

nobel_beatrice2.jpgTavlan bredvid är en målning av Guido Reni, eller möjligen hans dotter Elisabetta Sirani. Den förställer Beatrice Cenci, en ung italienska som levde i Rom i slutet av 1500-talet.
Beatrice Cenci halshöggs på Ponte Sant Angelo-bron i Rom den 11 september 1599, på order av påven Clement den åttonde. Han hade dömt henne till döden, för Beatrice Cenci hade mördat sin far.
Francesco Cenci, Beatrice pappa, var en mycket rik och mäktig adelsman. Under den långa rättegången mot Beatrice kom det fram att han också var oerhört sadistisk. Han hade våldtagit Beatrice ända sedan hon var barn.
Beatrice Cenci är en av huvudpersonerna i min nya bok, Nobels testamente.
Hon är också den person som Alfred Nobel tänkte allra mest på under sitt sista levnadsår.
Det sista Alfred gjorde innan han dog var ett skriva ett incestdrama för scenen med Beatrice i centrum, en tragedi i fyra akter som heter Nemesis, efter vedergällningens gudinna.
Alfred Nobel är en annan huvudperson i boken. Honom känner ju alla till, som grundare till Nobelprisen i medicin, fysik, kemi, fred och litteratur.
Men få känner till något om Alfred Nobel som person. Få vet att han var en oerhört ensam, olycklig och rastlös människa.
Hans stora dröm när han växte upp var att bli författare. Om det var något han visste, så var det detta: att han var född till poet.
Alfred föddes i Stockholm men växte upp i S:t Petersburg, och det var där han skrev sina första verk:
Ni säger att jag är en gåta, en 425 rader lång dikt om kärleken och Paris.
Han skrev andra dikter, Tankar om natten, han färdigställde romanen Systrarna.
Alfreds far Immanuel var fabrikör och gjorde dåliga affärer, och den som inte kunde betala sina skulder i tsarens Ryssland kastades i fängelse.
Alfred ställdes till svars: Ville han se far på fästning? Eller skulle han ta sitt ansvar och bidra till familjens försörjning?
Så han blev uppfinnare i stället, men av alla kärlekar som förblir obesvarade i Alfreds liv är litteraturen en av de allra största. Det är därför vi har ett nobelpris i litteratur.
Fast så, under sitt allra sista levnadsår, så bestämde sig Alfred för att äntligen vara sann. Han gjorde upp med livet och kyrkan och döden och hyckleriet, och han gjorde det i form av en teaterpjäs, dramat Nemesis som alltså handlar om Beatrice Cenci.
100 böcker beställde han från ett tryckeri i Paris. Korrekturet är stämplat den 10 december 1896, på Alfred Nobels dödsdag.
Han fick alltså aldrig se sin bok i tryck.
Men det fick hans efterlevande. Dom läste, och dom blev inte glada.
Ett blodigt incestdrama?
Ett våldsamt angrepp på kyrkan?
Det här var inte vad de efterlevande ville att Alfred Nobel skulle bli ihågkommen för.
Så man brände böckerna.
Man förstörde hela upplagan, utom tre exemplar. Dem såg sedan Nobelstiftelsen till att hålla gömda i 100 år.
Men idag finns den tryckt och spridd, och i vintras hade pjäsen urpremiär, 109 år för sent. Teaterkritikerna var lyriska och enades om att Alfred Nobel hade skrivit en fantastiskt pjäs.
Själva verket Nemesis spelar en tredje huvudroll i min berättelse.De andra personerna i Nobels testamente känner läsarna igen: reportern Annika Bengtzon, hennes man Thomas och barnen Kalle och Ellen, kompisen Anne Snapphane, kriminalkommissarie Q, chefredaktör Anders Schyman, Berit Hamrin, Jansson och Spiken och de andra originalen på tidningen Kvällspressen.
Den här gången rör sig Annika i forskarvärlden, i korridorerna och laboratorierna på Karolinska Institutet. Här är det trångt, både fysiskt och hierarkiskt. Alla vill upp, möjligheterna är enorma – liksom den ekonomiska belöningen för den som lyckas.
Alla mina böcker handlar om makt, och i den här romanen utforskar jag revirens betydelse – i familjen, bostadsområdet, på jobbet, i politiken och inom läkemedelsindustrin.
Det blir både dråpligt, sorgligt och ganska våldsamt.