”Läsarna kommer att känna igen min stil”
Att skriva en thriller tillsammans med James Patterson var ett erbjudande Liza Marklund inte kunde tacka nej till. Just nu sitter de båda författarna och skriver och mailar texter fram och tillbaka över Atlanten, berättar Liza Marklund i en intervju för Piratförlaget.se.
Du tänkte inte skriva någon bok i år, varför ändrade du dig när Patterson hörde av sig?
– Min plan var att plugga spanska på heltid under året och inte skriva någon Annika Bengtzon-bok. Att skriva en bok om året är rätt tungt, det blir inte så många månader kvar på året när man gör det. Men när erbjudandet kom i höstas via min agent Niclas Salomonsson kunde jag inte tacka nej. ”Jim” är en otroligt spännande författare att arbeta tillsammans med och det var helt enkelt därför jag tackade ja.
Vad visste du om James Patterson innan samarbetet blev aktuellt? Hade du läst hans böcker?
– Ja, jag hade läst flera av hans böcker. Jag läser mycket engelsk och amerikansk litteratur, de är helt grymma på att skriva thrillers. På vissa sätt ligger de före oss skandinaviska författare, men på andra sätt ligger vi före dem. Vi var till exempel tidiga med att föra in det socialrealistiska perspektivet i kriminalhistorier vilket de verkar ha upptäckt lite senare. Jim hade läst mina böcker också och han har bra koll på Skandinavien.
Hur kom ni på idén till boken?
– Jim har hittat på grundhistorien. Den kommer delvis att utspela sig i Sverige, delvis i USA och har två huvudkaraktärer, en man och en kvinna. Men jag kan inte säga mer om handlingen på det här stadiet. Det kommer inte att handla om vare sig Annika Bengtzon eller någon av Pattersons tidigare karaktärer. Vi har en titel, men den är hemlig än så länge.
Hur går det till i praktiken när ni skriver?
– Vi sitter på varsitt håll och skriver och skickar texter fram och tillbaka mellan oss. Jim skrev ett första synopsis och sedan dess har vi skickat texter och idéer fram och tillbaka. Jag sitter just nu och skriver ett första utkast på hela boken. Det kan se helt snurrigt ut ibland eftersom han skriver på engelska och jag på svenska som sedan översätts till engelska, men det går väldigt bra hittills.
Inga prestigestrider?
– Nej, han är otroligt ödmjuk och socialt kompetent. Det måste man vara om man ska leda en av de största reklambyråerna i USA. Dessutom är han hysteriskt rolig! Jag har ju faktiskt skrivit böcker tillsammans med andra förut, två dokumentärromaner med Mia Eriksson och faktaboken Det finns en särskild plats i helvetet för kvinnor som inte hjälper varandra tillsammans med Lotta Snickare. Jag och Lotta gjorde ungefär på samma sätt som jag och Jim, vi satt på två olika håll i Stockholm och mailade och ringde varandra.
Ser du några likheter mellan era respektive författarskap? Liknar ni varandra stilmässigt?
– Ja, det finns absolut likheter mellan oss. Vi har det sociala perspektivet gemensamt och han har precis som jag ofta med familjeskildringar i sina böcker. Vi skriver ganska lika, men Jim skriver nog lite rappare än jag gör. Jag skriver lite längre och krångligare meningar, ha ha.
Kommer dina läsare att känna igen stilen i boken då?
– Ja det kommer de absolut att göra, det blir inte helt annorlunda mot det jag skriver själv. Jag märker att jag känner igen mig själv i det vi skrivit hittills.
Kan du rekommendera en bra Patterson-bok att läsa för någon som aldrig läst honom tidigare?
– Jag gillar Womens Murder Club-serien väldigt mycket, den om fyra kvinnor i San Francisco som löser brott, och så gillar jag böckerna The Jester och The Quickie som är ”standalones” och inte ingår i någon serie. Det finns tyvärr inte jättemånga böcker översatta till svenska.
Den ännu titellösa thrillern av Liza Marklund och James Patterson utkommer på svenska på Piratförlaget under 2010.
– Min plan var att plugga spanska på heltid under året och inte skriva någon Annika Bengtzon-bok. Att skriva en bok om året är rätt tungt, det blir inte så många månader kvar på året när man gör det. Men när erbjudandet kom i höstas via min agent Niclas Salomonsson kunde jag inte tacka nej. ”Jim” är en otroligt spännande författare att arbeta tillsammans med och det var helt enkelt därför jag tackade ja.
Vad visste du om James Patterson innan samarbetet blev aktuellt? Hade du läst hans böcker?
– Ja, jag hade läst flera av hans böcker. Jag läser mycket engelsk och amerikansk litteratur, de är helt grymma på att skriva thrillers. På vissa sätt ligger de före oss skandinaviska författare, men på andra sätt ligger vi före dem. Vi var till exempel tidiga med att föra in det socialrealistiska perspektivet i kriminalhistorier vilket de verkar ha upptäckt lite senare. Jim hade läst mina böcker också och han har bra koll på Skandinavien.
Hur kom ni på idén till boken?
– Jim har hittat på grundhistorien. Den kommer delvis att utspela sig i Sverige, delvis i USA och har två huvudkaraktärer, en man och en kvinna. Men jag kan inte säga mer om handlingen på det här stadiet. Det kommer inte att handla om vare sig Annika Bengtzon eller någon av Pattersons tidigare karaktärer. Vi har en titel, men den är hemlig än så länge.
Hur går det till i praktiken när ni skriver?
– Vi sitter på varsitt håll och skriver och skickar texter fram och tillbaka mellan oss. Jim skrev ett första synopsis och sedan dess har vi skickat texter och idéer fram och tillbaka. Jag sitter just nu och skriver ett första utkast på hela boken. Det kan se helt snurrigt ut ibland eftersom han skriver på engelska och jag på svenska som sedan översätts till engelska, men det går väldigt bra hittills.
Inga prestigestrider?
– Nej, han är otroligt ödmjuk och socialt kompetent. Det måste man vara om man ska leda en av de största reklambyråerna i USA. Dessutom är han hysteriskt rolig! Jag har ju faktiskt skrivit böcker tillsammans med andra förut, två dokumentärromaner med Mia Eriksson och faktaboken Det finns en särskild plats i helvetet för kvinnor som inte hjälper varandra tillsammans med Lotta Snickare. Jag och Lotta gjorde ungefär på samma sätt som jag och Jim, vi satt på två olika håll i Stockholm och mailade och ringde varandra.
Ser du några likheter mellan era respektive författarskap? Liknar ni varandra stilmässigt?
– Ja, det finns absolut likheter mellan oss. Vi har det sociala perspektivet gemensamt och han har precis som jag ofta med familjeskildringar i sina böcker. Vi skriver ganska lika, men Jim skriver nog lite rappare än jag gör. Jag skriver lite längre och krångligare meningar, ha ha.
Kommer dina läsare att känna igen stilen i boken då?
– Ja det kommer de absolut att göra, det blir inte helt annorlunda mot det jag skriver själv. Jag märker att jag känner igen mig själv i det vi skrivit hittills.
Kan du rekommendera en bra Patterson-bok att läsa för någon som aldrig läst honom tidigare?
– Jag gillar Womens Murder Club-serien väldigt mycket, den om fyra kvinnor i San Francisco som löser brott, och så gillar jag böckerna The Jester och The Quickie som är ”standalones” och inte ingår i någon serie. Det finns tyvärr inte jättemånga böcker översatta till svenska.
Den ännu titellösa thrillern av Liza Marklund och James Patterson utkommer på svenska på Piratförlaget under 2010.
Nyfiken på James Patterson? Läs mer på hans officiella hemsida