Följ oss på sociala medier:
”Samtidigt finns det mycket kraft i Malin Wollins kaotiska känslosvall,...”Läs mer
”Kolumner är framför allt förmågan att skriva fram en tydlig röst. Ordv...”Läs mer
”Liza Marklund har ett driv i sin story, som de flesta andra...”Läs mer
”En lättläst, finstämd berättelse om vänskap, kärlek och om att våga. ...”Läs mer
”Men den här boken är så mycket mer än en spirande kärlekshistoria; det...”Läs mer
”Intrigen fängslar från början till slut trots många förgreningar. Det ...”Läs mer
”Thunberg Schunkes kriminalromaner är alltid ambitiösa med intriger som...”Läs mer
”Rappt och trovärdigt berättat om en tragisk verklighet som snart ingen...”Läs mer
”Detta är en gripande skildring om det sociala arvet, barnlängtan, hopp...”Läs mer
”Vilken underbart charmig brittisk feelgoodroman! Den är fylld av humor...”Läs mer
”Idag Dör Alla Gudar av Mattias Leivinger och Johannes Pinter är en spä...”Läs mer
”Intressant och angelägen läsning är det, för än finns förhållanden att...”Läs mer
”Emma Hamberg kan konsten att peppa sina läsare; hennes berättelse är...”Läs mer
”...kapitel för kapitel skruvas spänningen upp och till slut är jag hel...”Läs mer
”Caféet som aldrig sover tog mig med storm, för nu när boken...”Läs mer
”Jag kan inte göra annat än rekommendera denna till er som vill...”Läs mer
”Jag inser att det som gjort djupast avtryck i minnet är beskrivningarn...”Läs mer
”Hans röst i etern följer med in i hans böcker, där hans...”Läs mer
”En gripande berättelse av en debutant som jag ser fram emot att...”Läs mer
”Starkt och osentimentalt om kvinnor som bär både skam och armod och om...”Läs mer
”Vi som inte identifierar oss som språkpoliser, men som ständigt möter ...”Läs mer
”Ett tag funderade jag på om inte nutida Gertrud kunde ha gestaltats so...”Läs mer
”Ebervalls och Samuelsons skildring av fyrtiotalets Stockholm och Köpen...”Läs mer
”Jonas Jonasson skriver skrönor som är njutbara att läsa. ... Skrönor t...”Läs mer
”Jan Guillou har slutfört ett imponerande verk. 1900-talet har fått sin...”Läs mer
”Låt det brinna är en grov, mörk, hård och oförutsägbar deckare som man...”Läs mer
”Det finns flera anledningar att sluka Johan Erlandssons bok om Maj Wah...”Läs mer
”Jag skrattade högt åt den här boken! ... Lärarinnan är en välskriven m...”Läs mer

”Leon Larsson var en väldigt eldig själ”

Författaren Elin LindqvistElin Lindqvist bytte ett teaterjobb i New York mot att tillbringa lejonparten av ett år på Arbetarrörelsens arkiv i Stockholm. Anledningen var att hon fått upp ögonen för en proletärpoet som satt i fängelse, var inblandad i en bombfabrik i Vasastan och upprepade gånger försökt ta livet av sig.

Leon Larsson var en av de första proletärpoeterna i Sverige. Hans dikter publicerades i tidningen Brand vid 1900-talets början och han hyllades av sin samtid. Trots att flera av hans böcker såldes i stora upplagor dog han utfattig och sjuk bara 39 år gammal. Innan dess försökte han flera gånger ta sitt eget liv. Knappt hundra år efter Leons död är det få som minns hans gärning som en av Sveriges första och på sin tid största proletärdiktare. Kanske får han sin upprättelse nu när Elin Lindqvist skrivit en bok om sin farmors fars liv: Facklan – en roman om Leon Larsson.
– Leon var en väldigt eldig själ. Han var en övertygad anarkosocialist men med ganska sviktande åsikter. För honom var passionen, glöden och den starka viljan att förändra samhället viktigare än konkreta politiska lösningar. Leon hade ingen mall för hur han ville att samhället skulle se ut men han ville radera dess orättvisor, säger Elin Lindqvist.
Det var när Elins faster öppnade upp det omfattande släktarkivet sommaren 2007 som hennes intresse för Leon Larsson föddes:
– Min faster började förklara för mig hur alla släktband och förhållanden hängde ihop. Jag kände att det fanns en så spännande historia kring Leon att den förtjänade att skrivas ordentligt.
Flyttade hem från New York
När Elin fick upp ögonen för Leons livsöde var hon dock bara hemma på sommarsemester. På hösten åkte hon tillbaka till Brooklyn i New York men höll hela tiden fast vid tanken på att skriva om Leon Larsson. När Piratförlaget uttryckte intresse för boken och Författarförbundet meddelade att hon kunde få viss finansiering tog hon beslutet: för första gången skulle Elin Lindqvist flytta till Sverige. Och hon skulle skriva romanen om Leon Larsson. Om släkten tillät, det vill säga.
– Jag skickade ett mail till mina farbröder och en del andra släktingar för att fråga om det var okej. Alla var positiva, men en kusin som är aktiv syndikalist ville veta mer om vilket perspektiv jag skulle välja. Skulle jag ta ett ovanifrånperspektiv och liksom tala Leon tillrätta? Jag svarade att jag egentligen inte var så intresserad av exakt var han stod politiskt. Det var Leons livsöde jag skulle skriva om.

”Facklan är en roman – inte en biografi”
Hon tillbringade många långa dagar i Arbetarrörelsens arkiv på Upplandsgatan i Stockholm. Läste brev som skickats mellan Leon, hustrun och vännerna, letade fram tidningsartiklar, slog i mantalslängder och läste rapporter från polisförhör. Elin läste också mycket faktalitteratur om sekelskiftets Sverige. Allt var nödvändigt för att kunna skriva en realistisk och levande roman om Leon Larsson.
– Själva skrivandet kändes lite farligt. Jag frågade mig själv vilken auktoritet jag hade att bestämma hur det gick till i vissa situationer som inte gått att belägga med fakta, men Facklan är ju en roman och inte en biografi. Den skillnaden var viktig för mig eftersom jag omöjligtvis kan veta exakt vad som sades vid alla tillfällen jag beskriver i boken.

Smed bombplaner med finländare
För Leon stod det tidigt klart att hans roll i revolutionen skulle bli agitatorns och skaldens, men eftersom han kom från en fattig familj fick han prova på att förvärvsarbeta redan i ung ålder. Arbetet som filhuggare var inget som föll honom i smaken.
Passionerad som han var kunde han dock inte hålla fingrarna helt borta från den handgripliga striden. Han börjar umgås med ett gäng finska ungsocialister som planerar att bygga en bombfabrik i Vasastan för att kunna trigga igång revolutionen. För Leon får det ödesdigra konsekvenser och han blir så småningom en allt mer udda fågel i Sveriges socialistiska kretsar.
– Han hade en stor längtan efter att tillhöra en grupp, men när han väl blivit en del av ett sammanhang vände han sig alltid emot alla. Han var väldigt motsägelsefull och svår att ha att göra med.

En sann romantiker
Den enda relation Leon lyckades hålla vid liv år ut och år in var den till sin älskade Freja. Tillsammans med henne fick han dottern Brita, som var Elin Lindqvists farmor. Paret kämpade mot sjukdomar, fattigdom och Leons eldiga temperament men höll ihop ända tills döden skulle skilja dem åt.
– Han gjorde en del egoistiska saker även mot Freja och var nog svår att ha att göra med även i det förhållandet. Men han hade också en väldigt romantisk bild av kärleken, det märks i breven han skrev. Min farmor kom väl ihåg uttrycket ”vackraste prinsessa” som Leon brukade kalla henne och hon kände sig aldrig övergiven trots att hon bodde på barnhem.

Fakta: Elin Lindqvist
Ålder: 26
Bor: Just nu i Stockholm.
Tidigare böcker:
tokyo natt 2002, Tre röda näckrosor 2005.
Boktips: ”Lång väg hem” av Ismael Baeh, före detta barnsoldat i Sierra Leone.

Mer läsning om Facklan – en roman om Leon Larsson

 

 


Prenumerera på Piratförlagets nyhetsbrev!

De senaste nyheterna om våra böcker och författare. Tips på evenemang och aktiviteter.