Roslund & Hellström tillbaka med ”Tre sekunder”

För att skriva om att smuggla in knark på fängelset bör du testa hur det går till. Därför satt Anders Roslund och Börge Hellström förra året tillsammans med en före detta tungt kriminell kompis och skar upp biblioteksböcker, lade in vitt pulver i boksidorna och dolde pulvret med cigarettpapper. Resultatet av efterforskningarna, Tre sekunder, är en extremt driven och realistisk thriller.
– Tre sekunder är vår absolut bästa bok hittills, säger författarna.

Infiltratören Piet Hoffmann får ett uppdrag: ta över knarkförsäljningen på de svenska fängelserna. Den polska maffian Wojtek vill åt den enorma marknaden – 80 procent av alla intagna är beroende av narkotika. Men vad maffian inte vet är att Piet Hoffmann också jobbar på uppdrag av svensk polis. Han ser till att bli inspärrad på Aspsås, ett av Sveriges hårdaste fängelser. Innan han spärras in måste han smuggla in 200 gram amfetamin till fängelset för att slå ut de andra leverantörerna. Därför köper Piet Hoffmann 50 tulpaner. Och lånar sex böcker på det lokala biblioteket. Sex böcker som sedan länge har samlat damm i bibliotekets magasin. Nu ska de komma till användning igen.
– Snittblommor och låneböcker är fungerande sätt att smuggla in knark på svenska fängelser. De har förbjudit snittblommor i fångarnas celler men till andra områden på fängelserna kan man fortfarande ta in blommor, berättar Börge Hellström.

Han har tillsammans med Anders Roslund skrivit thrillern Tre sekunder. Och i vanlig ordning har skrivfasen varit det lilla arbetet för författarduon. Det stora och tunga görs innan de sätter sig ner vid datorn. Arbetet med en ny bok börjar med månader av intervjuer, diskuterande, undersökningar och läsning. För att skriva en bok som till stor del utspelar sig på ett fängelse var det naturligt att göra omfattande research på ämnet.
– Anders och jag har faktiskt tillgång till unika källor. Jag tror inte att någon annan hade lyckats hitta en säkerhetschef på ett fängelse som var villig att berätta var det bästa stället för en intagen att gömma sig är.
Börge Hellström har ett förflutet som missbrukare och han dömdes i ungdomen för flera våldsbrott. Sedan mitten av 1990-talet är han helt ren och han var en av dem som grundade organisationen KRIS, Kriminellas revansch i samhället. Det var när SVT-journalisten Anders Roslund gjorde en dokumentär om KRIS som de träffade varandra första gången. Det kanske inte uppstod något kungligt ”klick”, men de fortsatte i alla fall att träffas.

Så småningom kom Roslund och Hellström på att de tillsammans satt på unika kunskaper och erfarenheter som kanske skulle kunna omsättas till något riktigt bra i bokform.
De hade rätt, både vad gäller resultatet och vägen dit – genom de kontakter de skaffat sig, inte minst genom att vara övervakare – har de till exempel för Tre sekunder kunnat komma i kontakt med ”sväljare”. Roslund och Hellström använder ordet som om det vore allmängods. För läsare med färre kontakter i den undre världen är en ”sväljare” en person som sväljer stora mängder knark för att smuggla det över landsgränser.
– Vi ville ta reda på hur många gram man orkar svälja första gången och varför man lindar in narkotikan i gummimassa. För att göra det tog vi kontakt med en sväljare, säger Anders Roslund.

Det hade gått att hitta på. De hade kunnat uppskatta: man kanske orkar svälja 300 gram? Det kanske tar fyra sekunder för en kula av en viss kaliber att färdas 1500 meter? Men det är inte så Roslund och Hellström arbetar.
– Detaljerna måste stämma för att man ska kunna tro på resten. Därför sökte vi upp en prickskytteinstruktör som berättade hur fort en kula färdas i en viss sidvind och temperatur, säger Anders Roslund.
Bara det, att lyckas hitta en militär som ville berätta om hur prickskyttar jobbar, tog flera månader. Men när de väl hittat honom fick de sin belöning i form av utförliga beskrivningar av hur prickskyttar tänker och arbetar. Börge Hellström fortsätter:
– Vi brukar säga att det är femtio procent sanning och femtio procent lögn i våra böcker. Läsaren ska inte riktigt veta vad som är vad. Att detaljerna stämmer handlar om vår stolthet också! Som sagt, sätten att smuggla in knark på i fängelset stämmer, men det är något kriminalvården aldrig skulle våga erkänna. Sanningen är ju att de enkelt skulle kunna strypa införseln av narkotika på svenska fängelser om de ville. Men ett fängelse fullt av narkotikaberoende människor som slutar få sina droger skulle kräva en helt annan och mycket dyrare vård. Fångarna skulle inte gå att hantera.

Med Tre sekunder vill Roslund och Hellström spegla kriminella på ett annat sätt än vanligt. De gillar inte att läsa skildringar av brottslingar som för tankarna till 70-talets distanserade, förenklade och romantiserande bilder av kriminella. I Tre sekunder är Piet Hoffmann både skurk och hjälte:
– Piet är en riktig skitstövel som ljuger för alla och begår brott, men hans ändamål är goda. Frågan är om ett brott kan motivera att ett annat, kanske värre brott, får sin lösning? Blir antalet brott i ett samhälle verkligen färre tack vare infiltratörerna? Jag skulle säga att skurken i Tre sekunder är systemet och de osynliga tjänstemän som bär upp det.

Roslund och Hellströms fyra tidigare kriminalromaner är översatta till sjutton språk. De tre senaste har sålt i över 150 000 exemplar var bara som pocket i Sverige. Filmrättigheter för de fyra första böckerna är sålda till SVT Drama. Ewert Grens, som deras konstapel heter, börjar bli ett hushållsnamn. Men han är en udda hjälte, om man ens kan kalla honom det. Ewert Grens driver inte själv historierna framåt likt en Wallander eller en Beck utan är en karaktär bland många andra. Han får ofta finna sig i att vara en bricka i stora, obehagliga spel där han sorgetyngd och sur vankar runt i polishuset på Kungsholmen. Och han har hittills inte kunnat släppa taget om Siw Malmqvists musik, som påminner honom om en tid innan den stora sorgen drabbade honom.
– Det har varit väldigt intressant för oss att skapa en karaktär som får bearbeta sin sorg i fyra böcker för att i den femte långsamt börja gå vidare. Han inser att det han är rädd för redan har hänt, och vad gör man då? säger Anders Roslund.

Det är två nöjda författare som nu kan pusta ut efter skrivandet av deras mest omfattande bok hittills. Tre sekunder har tagit längre tid att skriva, 24 månader i stället för de 18 som böckerna brukar ta. Men Roslund och Hellström har heller aldrig varit så nöjda med en bok som de är med Tre sekunder.
– Alla som läst den hittills verkar överrens: Tre sekunder är vår bästa bok hittills. Det är otroligt roligt att jobba med boken just nu, det känns som att alla drar åt samma håll. Vi är stolta över alla våra böcker, men Tre sekunder har ett driv och en hårdhet som gör den till den mest underhållande och den bästa bok vi skrivit.