Följ oss på sociala medier:
”Författaren är väl insatt i tidsandan och kvinnohistorien. Mönstret le...”Läs mer
”Sara Lövestam är en gudabenådad ciceron i vårt svenska språk, och tack...”Läs mer
”Romandebutanten Moa Gammel Ginsburg lånar Hjalmar Söderbergs hundra år...”Läs mer
” Författaren behärskar sitt hantverk. ... Jonasson låter sina skrönor ...”Läs mer
”Återigen har författar- och advokatparet skrivit en roman om händelser...”Läs mer
”Jan Guillou går hur som helst lyckligt i mål med sin uppgift....”Läs mer
”Det är verkligen rappt berättat och det märks att författaren inte vil...”Läs mer
”Johan Erlandsson, till vardags journalist på Kommunalarbetaren, har gj...”Läs mer
”Oerhört spännande hela vägen in i mål.”Läs mer
”Min alltför vackra syster är i likhet med Historien om en anständig fa...”Läs mer
”Att gestalta troll trovärdigt är inte det enklaste, men de här författ...”Läs mer
”Boken Lärarinnan är både allvarlig och rolig. Och den är både tankeväc...”Läs mer
”Patos. Det är drivet och limmet i "De rättslösa". ... De rättslösa dra...”Läs mer
”Personligt och berörande. Inspirerande!”Läs mer
”Den är jättehärlig … Solstolsläsning! … det är lite feelgood, den bjud...”Läs mer
”Det är välformulerat och vasst, men också plågsamt och ibland nästan o...”Läs mer
”"Drönaren" har utsetts till Norges bästa kriminalroman 2019 och det ha...”Läs mer
”I år skulle den brittiska deckardrottningen ha fyllt 130 år. Kristina ...”Läs mer
”Intressant! … Lärorikt. Och en mycket viktig bok för att förstå högerp...”Läs mer

”Borta bäst” gillas av recensenterna

Sara Kadefors andra vuxenroman Borta bäst fick många fina omdömen när den utkom i slutet av augusti. Här har vi samlat ihop några recensionsutdrag:

Aftonbladet, Åsa Linderborg:

Därmed inrangerar sig Borta bäst i den litteraturflod som kritiserar den förytligande medelklassens konsumtionsbegär, men även om det är dags att ta kritiken ett steg längre, gör Kadefors det bättre än många. Kanske för att hon är humanist och i lagom dos humorist, och attackerar problemet utan sedvanlig aggression. Slutet är helt öppet och drar igång läsarens fantasi, där endast de egna fördomarna sätter gränser: Hur och tillsammans med vem har man störst chans till ett meningsfullt liv? /…/
Texten rinner som en sådan där frisk och enkel caipirinha som Sylvia en gång kunde blanda till på sin altan. Slurp! säger det, och man tittar sig girigt om efter en till.

borta bäst.jpg

 
Arbetarbladet, Bodil Juggas:
Borta bäst” är en varm beskrivning av medelklassens schizofreni – en sjukdomsbild som yttrar sig i fördomar och tillgjordhet. Sylvia ger hopp. Rör man upp ytan går inskränktheten trots allt ganska lätt att tvätta bort.”

 

Västerbottens Folkblad – Jenny Byström:
”Det är fasaden som är Sylvias livlina, det är den som gör att hon tas för någon annan, bättre än hon egentligen är. Och vad händer sedan när man står inför att välja den totala utsattheten på samhällets bottenskikt eller i att stå för de val man gjort? Detta är Kadefors i ett nötskal. Bena ut fördomar, avslöja nakenheten som finns i varje människa, särskilt hos dem som vägrar inse det. Avslöja tomheten som följer i välståndets och konsumtionens spår. Gemensamt för kvinnorna i båda romanerna är att de inte är särskilt sympatiska, Kadefors väjer inte för att blotta deras mindre smickrande sidor.”
 
Gefle Dagblad, Lillian Sjölund-Holm:
”Tack för den Sara Kadefors. Tankeväckande och insiktsfullt. Och ­rolig i sin sorgsenhet.”
 
Hallands Nyheter, Camilla Jönsson:
Det är just i balansen mellan lättsam humor och djupt allvar som den här romanens styrka ligger. Visst fnissar man åt grannarnas förskräckta miner när Sylvia bjuder sina nya bekantskaper på grillfest, bara för sätta skrattet i halsen när man inser att man själv skulle reagera på exakt samma sätt.”
 
Sydsvenskan, Matilda Gustavsson:
”I ”Borta bäst” skildras människor som tappert försöker regissera sitt liv utifrån feel-good-dramaturgi: bibliotekarien som flyttar till multi­kultiförorten i ambition att sprida bildningskapital, Sylvias bild av den vackra vänskapen mellan marginaliserade individer. Kadefors är expert på att fånga de privilegierades gränslösa välvilja och romantiska föreställningar om mötet med den andre.
 
Helsingborgs Dagblad, Malena Jonson:
”Precis som i Kadefors förra roman, ”Fågelbovägen 32”, kretsar det alltså kring rollfördelning och privilegier i Sverige i dag. Om den självklara överlägsenheten hos de som lever enligt samhällets normer. Om självrättfärdigande och missriktad välvilja. Och precis som i föregångaren skildras det med en fin balans mellan dråplig humor och djupaste allvar. Det är omöjligt att inte fnissa och lika omöjligt att inte bli tänka till.”
 
Göteborgs-Posten, Ulrika Westerlund:
”Kadefors använder (karaktärerna) väl och får mycket sagt om mänskliga livsvillkor, känslor, drömmar och sorger.”