Debuterande Sara Lövestam om bokmässan

Hej Sara. Hur var Bokmässan för din del?
– Den var grym! Det var en helt enorm upplevelse. Det är där hela bokbranschen är samlad, och så står jag där och är en del av branschen som jag velat vara en del av så länge. Från att ha varit en av tusentals som skickade in manus till förlagen stod jag där på scenen och blev intervjuad och fick prata om min bok.

Vad gjorde du hela dagarna på mässan?
– Ja, vad gjorde jag egentligen? Vi hade förlagsmiddagar båda kvällarna. Men på dagarna gled jag mest runt och lyssnade på andra författares intervjuer. Efter de intervjuer jag gav på scenen hade jag signeringar – och det blev kö vid varje signering! Mina böcker sålde dessutom slut innan mässan var slut, det var jättekul, men lite synd om dem som kom och frågade efter boken på söndagen…

Vilket var ditt häftigaste möte under mässan?
– Det var förstås kul att få prata med alla kända författare jag varit nyfiken på, som Jan Guillou och Mark Levengood, men framförallt var det fint att träffa läsarna! Unni Lindell var väldigt kul att träffa, och jag och Fredrik Belfrage, som skötte intervjuandet, hade också roligt tillsammans. Det slutade med att vi diskuterade om han skulle byta kön eller om jag skulle byta läggning så att vi kunde vara med varandra. Jag tror vi kom fram till att han skulle byta kön.

Många pratar om bokmässan som hektisk och kaotisk.
– Ja den är kaotisk. Man såg ju Sara Kadefors flänga runt och inte ha någon tid över alls. Men jag höll inte i något seminarium så jag hade tid att glida omkring. Jag gillar förresten när det är lite kaos.

Några vilda kvällar på stan du kan berätta om?
– Jag var inte ute och svirade så mycket utan gick och lade mig som en duktig flicka. Men man såg ju hur det går till, om man säger så… Det var egentligen rätt lugnt för min del, vi satt och pratade sent vid förlagsmiddagarna. Av någon anledning blev jag alltid placerad vid Jan Guillous bord. Så där satt jag, Unni Lindell, Fredrik Skavlan, Fredrik Belfrage och Jan Guillou på lördagskvällen och pratade om att jag tagit ut min tungpiercing och vad det kan innebära för framtiden.

Hade du kunnat se dig själv i den situationen för ett halvår sedan?
– Nej… Men å andra sidan har jag alltid svårt att se var jag kommer att vara om ett halvår. Jag har alltid en känsla av att det kommer att hända grejer.

I dag är det recensionsdag för ”Udda”. Hur känner du inför det?
– Jag känner att jag vill åka bort ett halvår och inte veta vad de skriver… Kommer det bra recensioner kommer jag såklart att slicka i mig dem. Men jag vill inte tänka på det. Man får komma ihåg att de som recenserar är människor som har sina egna utgångspunkter. Får jag en dålig recension får jag försöka hitta något konstruktivt i det. Och påminna mig själv om kommentarerna på nätet, där många har skrivit att de gillar ”Udda”, både folk som jobbar med böcker och vanliga läsare.

Publicerad 30 september 2009