Följ oss på sociala medier:
”Författaren är väl insatt i tidsandan och kvinnohistorien. Mönstret le...”Läs mer
”Sara Lövestam är en gudabenådad ciceron i vårt svenska språk, och tack...”Läs mer
”Romandebutanten Moa Gammel Ginsburg lånar Hjalmar Söderbergs hundra år...”Läs mer
” Författaren behärskar sitt hantverk. ... Jonasson låter sina skrönor ...”Läs mer
”Återigen har författar- och advokatparet skrivit en roman om händelser...”Läs mer
”Jan Guillou går hur som helst lyckligt i mål med sin uppgift....”Läs mer
”Det är verkligen rappt berättat och det märks att författaren inte vil...”Läs mer
”Johan Erlandsson, till vardags journalist på Kommunalarbetaren, har gj...”Läs mer
”Oerhört spännande hela vägen in i mål.”Läs mer
”Min alltför vackra syster är i likhet med Historien om en anständig fa...”Läs mer
”Att gestalta troll trovärdigt är inte det enklaste, men de här författ...”Läs mer
”Boken Lärarinnan är både allvarlig och rolig. Och den är både tankeväc...”Läs mer
”Patos. Det är drivet och limmet i "De rättslösa". ... De rättslösa dra...”Läs mer
”Personligt och berörande. Inspirerande!”Läs mer
”Den är jättehärlig … Solstolsläsning! … det är lite feelgood, den bjud...”Läs mer
”Det är välformulerat och vasst, men också plågsamt och ibland nästan o...”Läs mer
”"Drönaren" har utsetts till Norges bästa kriminalroman 2019 och det ha...”Läs mer
”I år skulle den brittiska deckardrottningen ha fyllt 130 år. Kristina ...”Läs mer
”Intressant! … Lärorikt. Och en mycket viktig bok för att förstå högerp...”Läs mer

Svar på artikel i Svenska Dagbladet 27 oktober

tisdagens ledarsida i Svenska Dagbladet (27 okt) vill Per Gudmundson leda i bevis att jag skulle ha varit ointresserad av att avslöja KGB:s verksamhet i Sverige. Till råga på allt anför han citat ur min memoarbok som belägg. Hans citatteknik är emellertid uppseendeväckande ohederlig.

Sammanhanget är en presskonferens på Folket i Bild/Kulturfront med anledning av att tidningen gjort ett stort avslöjande av CIA:s agentverksamhet i Stockholm. På presskonferensen fick jag en både berättigad och ironisk fråga från SvD:s reporter Omar Magnegård. Och här kommer Gudmundsons citat in:

’”Ni har på FiB redan gjort århundradets avslöjande om IB. Och nu klappar ni till CIA. Det är visserligen bara att gratulera. Men. Har det inte fallit er in att det finns en ännu större spionorganisation i Sverige. När tänker ni ge er på den?’
’Visst, KGB hade varit ännu häftigare. Har ni några bra tips på sådant som ni inte vågar publicera i morgonpressen, så vänd er med förtroende till Folket i Bild/Kulturfront’, svarade Guillou.”

Både SvD-reportern och jag är rätt citerade ur boken. Men som bevis på min lättsinniga inställning till KGB-avslöjanden duger inte citaten.
Per Gudmundson har nämligen utelämnat det som står mellan Magnegårds fråga och mitt svar, något som inte kan ha utelämnats av slarv.

”Han syftade alltså på KGB. Och han hade alldeles rätt, det hade varit större men också mycket svårare. Och i det läget var jag någon sekund från att säga för mycket. Jag arbetade nämligen sedan mycket länge med ett sådant uppslag, jag var rätt optimistisk om möjligheterna.
Men liksom tillfälligheterna gick vår väg när det gällde CIA, ett jättescoop utan någon särskild ansträngning från min sida, gick tillfälligheterna helt fel när det gällde KGB. En man blev sjuk, en annan bytte oväntat jobb och en KGB-officer blev hemkallad och inget mer finns att säga.”

Visserligen, vet vi nu, fanns en hel del mer att säga. Men jag sade åtminstone att det havererade KGB-projektet hade blivit mycket häftigare. Vilket Gudmundson måste utelämna för att hävda att jag ville beskydda KGB.

Jan Guillou