Följ oss på sociala medier:

De återuppståndna vampyrböckerna

Det enda som kan ta livet av en vampyr är halshuggning, en träpåle genom hjärtat och solljus. Och vampyrlitteraturen tycks vara precis lika seglivad. Genren har försvunnit och återuppstått i många omgångar.
Den senaste boomen har hållit i sig i flera år. Litterära vampyrer har filmatiserats med stor framgång samtidigt som nya böcker ständigt dyker upp.

Succéer som John Ajvide Lindqvists Låt den rätte komma in och Stephenie Meyers romansvit Twilight har fått både vuxna och tonåringar världen över att på nytt trollbindas av blodsugarna.

Redan på 300-talet förekom i Sydösteuropa en tro på vampyrer. Legenderna gick från folkmun till nedskrivna historier. På 1700-talet trycktes små häften om vampyrer och såldes på gator och marknader i städer runt om i Europa. Trots att häftena publicerades som officiella, faktabaserade så kallade kejserliga skrifter var de ordentligt kryddade och fantasifullt broderade.
– Det var mycket fiktion för att det skulle bli smaskiga historier. Det var billig litteratur som nådde många, säger Anna Höglund, nybliven doktor i litteraturvetenskap med vampyrböcker som specialitet.

John Polidoris bok The Vampyre från 1819 blev det stora litterära genombrottet. Han framställde vampyren som en adlig intellektuell charmör i stället för det fula odjur som tidigare varit den rådande bilden. Nästa riktigt stora vampyrverk skulle dröja nästan 80 år.
I Bram Stokers skräckroman Dracula från 1897 hade vampyren blivit en belevad och erotisk greve från Transsylvanien. Stoker tillsatte en dos mytologi i form av vigvatten, kors och vitlök – och lyckades skapa en skräckklassiker.
– Dracula blev en urtext. Han var ett hotfullt monster och symboliserade det vi är rädda för i samhället. Både nu och då är vampyren en gestalt som lockat människan. Den är både åtråvärd och skrämmande, säger Anna Höglund.

Sedan dess har vampyren gått in och ut ur olika litterära rum. Ibland som del av en större subkultur, ibland som huvudperson i en pågående hajp. Men vampyren är ständigt föränderlig och anpassningsbar till det som pågår i samhället.
– I vår samtid har vampyren blivit en gestalt vi kan identifiera oss med. Nu ska man betrakta sig själv utifrån hela tiden och det finns så höga krav och ideal att leva upp till. Vampyrerna är missförstådda outsiders som erbjuder ett alternativt ideal. Det tror jag är förklaringen till deras popularitet just nu, säger Anna Höglund.

Hon menar att det finns mycket tolkningsutrymme i de moderna berättelserna.
– De kan läsas som identitetsstärkande. Att du duger och kan bli älskad som du är. Olika typer av litteratur riktar sig till olika sorters människor, men i vampyren finns något för alla. Och var tid har sin vampyr som talar till oss på ett passande sätt.
Tror du att vampyrböcker skulle kunna försvinna som litterär genre?
– Nej, inte helt och hållet. Draculagestalten tröttades ut, men kom tillbaka när Anne Rice skapade en ny gestalt i vampyren Lestat på 1970-talet. Nu tror jag det är dags för ännu mer ondsinta vampyrer, de har varit väldigt gulligulliga ett tag.