Följ oss på sociala medier:
”Den är spännande med ett driv och många cliffhangers, som fick mig att...”Läs mer
”Att läsa det som utlovas vara en första del av hennes memoarer...”Läs mer
”IB – som i inhämtning Birger är spännande och intressant ... Mycket lä...”Läs mer
”Spännande, lättläst, rolig, intelligent spänningsroman ... I del två h...”Läs mer
”Det är en mycket spännande bladvändare i samma klass som Unni Lindells...”Läs mer
”... slarvar inte fram sina gestalters öden. Haawind beskriver målande ...”Läs mer
”Liza Marklund i sitt esse.”Läs mer
”När de stora dragen i feelgoodromaner nästan alltid följer en välbekan...”Läs mer
”En spännande, lärorik roman... Betyg 4, Mycket bra”Läs mer
”... med "Det elfte manuset" visar hon åter vem som är Norges...”Läs mer
”Varmt, hjärteknipande och med en gåta som gör läsningen till en riktig...”Läs mer
”Det här är en spännande berättelse förlagd till dagens hårdnande samhä...”Läs mer
”Thunberg Schunke lyckas åter förmedla en intressant och skrämmande ber...”Läs mer
”Det är lågmält beskrivet, med en stor portion humor där även det allva...”Läs mer
”Hem till Appleby Farm är charmig och livsbejakande, människorna på gå...”Läs mer
”Tredje Monikaboken är om möjligt ännu bättre än de två tidigare. Perfe...”Läs mer
”Det är humoristiskt och välskrivet på Emma Hambergs eget livsbejakande...”Läs mer
”En mordgåta rullas upp, långsamt och nervkittlande… En verklig bladvän...”Läs mer
” ....debutdeckare med en intressant story om hemligheter och trauman. ...”Läs mer
”Författaren beskriver trions liv på ett medryckande och genomarbetat v...”Läs mer
”Actionfylld militärthriller med internationell atmosfär. Det är verkli...”Läs mer
”Jagformen har gjort Jan Guillou gott. Riktigt gott. ... Guillous som a...”Läs mer
”Härlig spänningsroman med en sympatisk medelålders hjältinna och många...”Läs mer
”Historieskrivningen ... är en kulturgärning av rang.”Läs mer
”Det här måste vara den bästa roman hon skrivit hittills.”Läs mer
”Projekt jul är en välskriven feelgood om känslor av utanförskap och hu...”Läs mer
”Björn Paqualin är också manusförfattare. Det märks. Hans formuleringar...”Läs mer
”"Vem fan är du" borde läsas i alla politiska partier idag. Förutom att...”Läs mer
”Romanen är en riktigt fartig och rolig skröna ... Här finns några rikt...”Läs mer
”Wollin skriver på ett sätt som jag skulle kalla effektfullt. Varje men...”Läs mer
”Här får ni massor av spänning i en underbar förpackning. Passar alltså...”Läs mer
”Boken handlar om sorg, depression, psykoser och övernaturliga fenomen....”Läs mer
”Att bokens undertitel är "Skriftställning 2005-2021" måste förstås läs...”Läs mer
”... en övertygande comeback. Miljöskildringen imponerar, liksom gestal...”Läs mer
”Wow vilken fantastisk bok! Birgitta tillhör en av mina favoritförfatta...”Läs mer
”Romandebutant som imponerar.”Läs mer
”Intrigen fängslar från början till slut trots många förgreningar. Det ...”Läs mer
”Thunberg Schunkes kriminalromaner är alltid ambitiösa med intriger som...”Läs mer
”Rappt och trovärdigt berättat om en tragisk verklighet som snart ingen...”Läs mer
”Detta är en gripande skildring om det sociala arvet, barnlängtan, hopp...”Läs mer
”Emma Hamberg kan konsten att peppa sina läsare; hennes berättelse är...”Läs mer
”Intressant och angelägen läsning är det, för än finns förhållanden att...”Läs mer
”Idag Dör Alla Gudar av Mattias Leivinger och Johannes Pinter är en spä...”Läs mer
”...kapitel för kapitel skruvas spänningen upp och till slut är jag hel...”Läs mer

Krönika: Du eller jag eller vem som helst

Det finns ingen särskild sort. Efter att i tjugo år ha skrivit om
kvinnor som misshandlas av sina män så är detta den starkaste erfarenhet jag gjort.
När jag pratar om kvinnomisshandel med ”vanligt folk”
(sådana som ALDRIG skulle drabbas av något sånt här, nej
aldrig i livet, hahaha vilken tokig tanke!) så verkar det här vara det svåraste att ta till sig: att det hade kunnat handla om dem själva, deras dotter eller syster.
– Men det här är väl ändå ett invandrarproblem, sa den tjusiga förortsfrun på en middag nyligen.
Jag förklarade att svenskar är i majoritet både i gruppen
offer och förövare, men att utomeuropéer är överrepresenterade i det riktigt grova och dödliga våldet.
– Jamen, det ingår ju inte i vår kultur att slå kvinnor, sa förortsfrun lite kränkt. Vi har ju haft lagar om kvinnofrid sedan Birger jarls tid.
Sant. Men ”kvinnofriden” på 1200-talet innebar främst att
det inte längre var tillåtet att röva bort och våldta unga kvinnor på väg till och från kyrkan.
Att slå sin fru i hemmet, däremot, blev inte kriminellt förrän
1982, alltså för tjugotvå år sedan. Fram till dess var det kvinnans sak att själv ta ansvar för anmälan, polisen kunde
inte göra annat än att åka ut och ”medla” om en kvinna höll
på att bli ihjälslagen hemma i köket.
Vi har med andra ord ingen särskilt lång och ärofylld tradition att falla tillbaka på i den här frågan, snarare tvärtom.

Det har i alla tider varit tämligen accepterat att slå sin fru,
åtminstone lite grann, och är så än idag. Inte enligt lagboken, men i byråkraternas inställning och det allmänna rättsmedvetandets.
– Fast det här pågår väl ändå mest i socialgrupp fem, sa
förortsfrun som nu började bli rejält sur. Det är ju nästan bara alkoholister som drabbas.
Tvärtom, faktiskt. Om man tittar på det allra värsta våldet,
det dödliga (det som inte har några mörkertal utan bara består av hårda fakta), så är faktiskt de flesta nyktra, både offer och förövare.
Däremot blir våldet ofta grövre om mannen är berusad; när
vi super mer ökar våldet mot kvinnorna.
– Men varför flyttar de inte? sa frun. De får väl skylla sig
själva om de lever ihop med en idiot!
Att kvinnan stannar finns det en formel för: professor Eva
Lundgrens ”normaliseringsprocess”. Den beskriver hur mannen successivt bryter ner kvinnans personlighet, tar ifrån henne livsutrymmet och kontrollerar henne med en blandning av skräck och kärlek. Det är en avancerad och mycket effektiv form av hjärntvätt, fullt jämförbar med tortyr.
– Kom inte och säg att detta kan hända vem som helst, sa
frun och reste sig. Hur kommer det sig annars att det alltid är samma kvinnor som råkar ut för sånt här, gång efter gång? De dras ju till de här karlarna!

Faktum är att det egentligen förhåller sig tvärtom. Kvinnorna blir ofta slagna av en man och aldrig mer. Hon går på
niten en gång, sedan har hon lärt sig känna igen maktbehovet, kontrollbeteendet, det som gör att han till varje pris måste bestämma över allt det som är hon: hennes värld, hennes tankar.
Männen som slår, följer däremot ett mönster. Slår de en
så slår de också nästa. Nästan alla kvinnor som misshandlas blir också våldtagna. Deras barn blir också ofta slagna, till och med deras husdjur får stryk (jo, det är sant, det finns forskning på det).
– Nåja, sa frun och ställde sig i dörren. Som tur är så är
ju det här ett problem som snart är borta. Nästa generation
kommer att vara klokare än vi.
Helt fel. Allra värst utsatta är de riktigt unga tjejerna, det
visar flera undersökningar.
Då gick frun.
Dagen därpå intervjuades jag av en ung, kvinnlig journalist
på en stor nyhetsbyrå. Hon sa:
– Men det här är väl ändå mest ett invandrarproblem bland
alkoholister i socialgrupp fem? Jag fattar inte varför kvinnorna stannar kvar! Och är inte det här egentligen på väg att försvinna?

Den här krönikan publicerades i Aftonbladet hösten 2004. Nu publiceras den igen i Liza Marklunds krönikesamling Nya röster sjunger samma sånger.