Nya generationens kriminalförfattare
Nu finns Christoffer Carlssons nya kriminalroman Den osynlige mannen från Salem i bokhandeln. Möt författaren som tilldelats pris i kriminologi och som just påbörjat en serie om polisen Leo Junkers långa resa.
I Den osynlige mannen från Salem hittas en ung kvinna skjuten till döds i ett härbärge för hemlösa i Stockholm. Tre våningar upp vaknar polisen Leo Junker i sin lägenhet av sirenerna. Under sökandet efter en gärningsman leder varje steg framåt endast längre in i en labyrint, skapad av någon som inte går att fånga. För Leo Junker leder det även tjugo år bakåt till hans uppväxt i förorten Salem.
Christoffer Carlsson, 27 år, är född i Halmstad och bosatt i Stockholm sedan 2005. 2010 debuterade han med Fallet Vincent Franke och året efter utkom Den enögda kaninen. Den osynlige mannen från Salem är Christoffer Carlssons tredje bok och den första delen i en planerad serie om polisen Leo Junker.
När Christoffer Carlsson inte skriver romaner forskar och undervisar han i kriminologi vid Stockholms universitet.
Hur hamnade du på kriminologiska institutionen?
– Jag tog studenten i Halmstad 2005 och ville så fort som möjligt lämna stan för att inte bli kvar där, så jag sökte kriminologi på universitetet i Stockholm. Som tur var hamnade jag rätt från början, och fortsatta plugga det. När jag skrev min magisteruppsats 2009 hade jag Jerzy Sarnecki som examinator. Ett år senare strosade jag runt och läste kurser, när Jerzy hörde av sig. Han hade fått ett antal miljoner i forskningspengar för att göra en stor uppföljningsstudie av män och kvinnor som tidigare i livet hade begått brott och behövde någon som ”var bra på att intervjua folk”. ”Och det är väl du, om jag inte minns fel”, sa han och hänvisade till min uppsats. ”Sök till att bli doktorand här.” Så jag gjorde det, kom igenom nålsögat bland alla de andra ansökningarna och började som doktorand 2010.
Avhandlingen handlar om vad det är som gör att människor, som en gång börjat begå brott, fortsätter att göra det och hur det kommer sig att de slutar. Den beräknas vara klar 2014 och är baserad på ett sjuttiotal intervjuer med både de som slutat och de som fortsatt begå brott.
– Tidigare trodde många kriminologer att i stort sett alla som börjat begå brott fortsätter större delen av livet, men med minskande intensitet på grund av ökad ålder. Senare forskning visade att så är det inte alls! Bland de som begår allvarligare brott i ungdomen kommer mellan 90 och 95 procent att ha lagt av när de fyller 30. Det är ett litet, litet fåtal som fortsätter.
Sommaren 2012 tilldelades Christoffer Carlsson ESC Young Crimonologist Award – ett internationellt pris som varje år tilldelas en ung, europeisk kriminolog – för en forskningsartikel publicerad i British Journal of Criminology.
– Det är jätteroligt! Jag är den första svensk som får priset och de som fått det tidigare är forskare som jag i dag ser upp till och vars arbete jag respekterar väldigt mycket.
I sitt skrivande hämtar Christoffer Carlsson inspiration från såväl litteratur, som från film och musik. Bland de litterära förebilderna finns Bret Easton Ellis, Chuck Palahniuk och Amy Hempel, men författaren återvänder även gärna till Sjöwall Wahlöös Roman om ett brott och Michael Chabons The Yiddish Policemen’s Union.
– Litteratur är ju viktigt för det är på den scenen jag själv befinner mig, men jag tror att de författare som bara finner inspiration och källor i litteraturen sällan skriver särskilt bra. Musik är fantastiskt i att kunna fånga en viss känsla eller ett visst ögonblick. Film, bra film, tar ofta med läsaren in i en berättelse på ett helt annat sätt än vad jag som författare kan göra i en skriven berättelse. Det finns åtskilliga teman – kärlek, vänskap, rivalitet, åtrå, ja, whatever – där författare har mycket att lära av filmens värld.
Under skrivandet av Den osynlige mannen från Salem återvände Christoffer Carlsson även till gamla amerikanska polisfilmer, samt filmatiseringarna av Mannen på taket och Mannen från Mallorca – enligt honom, de två bästa svenska polisfilmerna som har gjorts.
– Jag använder dem ofta som referenser i form av en övergripande stämning, tempo eller ton, som jag sedan jämför med vad jag själv vill och försöker göra. Jag älskar exempelvis att Johansson och Jarnebring äter något i nästan varje scen i Mannen från Mallorca, och att de diskuterar det lika ingående som de diskuterar brottet de arbetar med att lösa. Poliser pratar ju om så mycket mer än brott och jag var mån om att försöka få med den dimensionen. Eftersom Den osynlige mannen från Salem på många sätt handlar om polisarbete ville jag se hur svenskt polisarbete skildrats utanför den svenska deckarscenen.
Filmrättigheterna till din andra bok Den enögda kaninen är ju sålda. Vilka skulle du helst se i rollerna?
– Jag skulle väldigt gärna se Thorsten Flinck som ”Jack”. Det skulle kunna bli magiskt. Kristoffer Berglund är en fantastisk skådespelare, som har en viss nerv och närvaro samtidigt som han kan vara väldigt distanserad och sval. En spänning som jag tror skulle passa ”David”-karaktären väldigt bra.
Vad vill du göra i framtiden?