Följ oss på sociala medier:
”Spännande, initierat och inte minst milt humoristiskt om vår samtid.”Läs mer
”Guillou är … en skicklig författare och hans framställning är i allra ...”Läs mer
”Med ett levande och underhållande språk låter Larsson kursens olika pe...”Läs mer
”Bitterljuv feelgood av bästa slag … Hon är en mästare på att...”Läs mer
”Beskrivningarna av 90-talets Paris tilltalar mig något enormt, och jag...”Läs mer
”Boken blir till en bladvändare, som läsare vill jag ju veta hur...”Läs mer
”Rosa Ventrella skildrar tillvaron i Bari på ett väldigt livfullt och m...”Läs mer
”Som helhet bjuder romanen på hög spänningsfaktor”Läs mer
”… ett effektivt litterärt grepp, att leka med dikt och verklighet och ...”Läs mer
”En riktigt mysigt och varm berättelse. Gillar att man får följa olika ...”Läs mer
”Mycket bra spänningsdebut … Snarare ett juridiskt drama än en regelrät...”Läs mer
”Redan från första sidan dras jag in i Julias liv och blir...”Läs mer
”Fantastiskt!!! … Dessa böcker är bättre än juveler! De är flykter från...”Läs mer
”Den här boken var väldigt gripande, och jag slukade den på en...”Läs mer
”En perfekt bok för den som inte kan välja mellan klassisk polisroman o...”Läs mer

Malin Wollin hyllas för sin romandebut Till min dotter

Malin Wollin 2016-2Hyllningskören växer för Malin Wollins romandebut Till min dotter. Nyligen skrev Linda Skugge i Aftonbladet: ”Om Caitlin Moran bodde i Skithåla, Sverige skulle hon heta Malin Wollin. De är av samma skrot och korn och jag föredrar Malin Wollin. Så. Fruktansvärt. Rolig. … Till min dotter är obligatorisk läsning för alla.”

Och Tara Moshizi i Icakuriren:
”Igenkänningsfaktorn är hög … En välskriven bok som lyckas få mig att såväl skratta som att känna vemod över uppväxtårens alla törnar. Wollins roman är uppväxtskildringen jag saknat. Länge.”

Malin Wollins första bok var krönikesamlingen Malin från Skaftnäs (2011). När hon nu tar det första steget på en skönlitterär bana så är det med en bok om att inte leva upp till förväntningarna. Att växa upp som tjej och ta för mycket plats trots att man bara försöker åka med. Om att växa upp och bli kvinna och försöka berätta för sin dotter, och sig själv, vad man ska acceptera och vad man faktiskt ska bråka om. En intelligent berättelse som berör, som får dig att skratta men som ibland också är ett knytnävsslag i magen.

Vi ställde några frågor till författaren.

Efter dina båda tidigare böcker Malin från Skaftnäs och En mamma blir till är det här din första roman. På vilket sätt har skrivandet känts annorlunda?
Jag har haft mycket mer frihet! Jag kan skriva precis vad jag vill, något som alla människor, både skrivande och icke-skrivande har känt till. Men för mig har en ny värld öppnat sig.

Till min dotter är en berättelse om Stella och hennes väg från flicka till kvinna. När du ser tillbaka på din egen uppväxt, har du nära till känslorna från den tiden? Som att du har närkontakt med ditt unga parallell-jag?
Absolut, den lämnar aldrig kroppen. Känslan av ensamhet är det jag har mest gemensamt med Stella som ung.

Malin Wollin: Till min dotter (inbunden 2016)Vad hoppas du att Till min dotter ska betyda för läsarna?
Jag har många förhoppningar. Jag vill att boken ska bli älskad som roman och att den ska få människor att känna sig mindre ensamma. Och så hoppas jag att den väcker ilska.

Vilket råd hade du själv velat höra när du var ung flicka? Och är det ett råd som du skulle vidareförmedla till nästa generation idag?
Jag hade behövt höra att jag inte skulle bry mig om vad människor tycker, och det sa mamma till mig. Mamma var väldigt noga med att jag inte skulle bry mig om vad idioter sa, utan lägga krutet på människor som var viktiga för mig. Men jag tog nog inte intryck, tyvärr.

Har du några speciella förebilder i ditt författande?
Jag har förebilder i många personer när det kommer till hur jag vill vara som människa och som mamma, men när det gäller skrivandet så är det bara jag och jag.